Vykort från den belgiska chokladbakelsen

 

Man får en ganska dubbel bild av belgien och Liege. Staden är mer än pittoresk, men tyvärr så förstör mängden med turister helheten. Man gör ett malplacerat och lite småkorkat intryck när man följer efter och kontrollerar. Man försöker vara övernormal.

Husen och även bostadshusen, planering av staden ger ett stabilt och intelligent intryck, men tyvärr. När den polska befolkningen skall spela belgare så faller det platt till marken. Belgaren är en mycket nyanserad person. Små detaljer avgör helheten.

Detta är så europeiskt. Och man förstår genom tvåspråkigheten har belgaren utformat en genialitet i det outsagda. Detta är en logisk konsekvens av tvåspråkigheten. Det sker i alla språkligt differnetierade länder. Och här måste man ha en väl utvecklad känsla för detaljer för att förstå, som turist kan vi aldrig nå in i deras sfär. Inte ens om vi är inviterade. Detta är den lilla nationens privilegier.

Att ens försöka verkar överambitiöst.

Jag har som vanligt stött på liege dramaqueen och fann henne tämligen simpel. Att dra igång större delen av staden för att en turist vill besöka katedralen och tågstationen. Då är man dramaqueen för sista gången. Då har man verkligen inte skött sitt uppdrag.

Jag är tämligen trött på dessa patetiska kvinnor nervklena och sexfixerade som ljuger sig till uppmärksamhet.

En drös människor skulle följa in i affären och se när jagköper en lokalt bryggd öl och en påse chips.

Liege behöver inga av denna sot. De behöver politkst skolade människor som kan få folk i de tomma lägenheterna och det är ingen som är intresserad av att passa upp på en sexfixerad polska . treo mig eller ej.

Och det skall följas efter på bussen. En lokalbuss med nummer 23 som det stod citadelle på. Vi åker genom fantastiska grönområden som sommartid kan vara Liege bornas rekreation och andhämtningspauser. Nu överfyllda av skräp och pantburkar med cocacola. Jag kan näppeligen tro att belgaren inte klarar av att lära sina barn att lägga skräp i papperskorgen. Jag tror de klarar detta. Eller jag vet.

Det är fel folk på platsen. De hör inte hit. Och naturligtvis ringer man polisen när man tillsagd. Man ser sig inte själv, man vill ha drama. Femhundra man kommenderas ut i stadens centrum och blir rädda av min tillsägelse på svenska. Skicka hem dem bara.

Min familj är en familj med starka viljor och vi lever våra liv som vi själva vill. Detta kan ibland resultera i en del avståndstagande och en del bekymmer. När min far frågade hur man förhåller sig drogade människor svarar expertisen släpp inte in dem. Jag skulle vilja överföra det rådet till människor som inte kan ta ansvar för sina handlingar. Man har inte tillräckligt med integritet för att veta vad man gör. Man gör som man blir tillsagd eller som man hört att någon gör. Sant eller inte sant. Man klarar inte av att relatera till anständighet. Sorgligt att detta skall drabba Europa. Men det är bara att bita ihop. Jag skall nu ta hit en del människor som jag har kontakt med som kan kontrollera upp relationer i staden.

Hur behandlas invandrare, hur behandlas ursprungsbefolkningen. Finns det skolsystem i liege och finns det inhemska journalister som kan hitta tangentbordet. Att låt mitt besök styras av en polska med dåligt självförtroende är inte troligt. Jag är en självständig människa och reser fritt och behöver inte vare sig fösas eller kontrolleras runt. Jag har en viss resvana och är väl inte rädd för någon. Men kräver en slags konvention i mötet på gatan. Det är basalt att vet hur man beter sig på stadens gator i en europeisk stad.

En självklarhet faktiskt. De retas.

och att tro att nallebjörnar tillverkade av asiatiska barn har på europeiska museer att göra tyder på en frappant dumhet. att över huvud taget sätt hjärtantingeltangel på ett europeiskt museum är politiskt inkorrekt och det  platsar inte i ett modernt samhälle.

det är oförskämt och tyder på en arrogans och oförskämdhet som inte är acceptabel.

och samtidigt vet vi att i östeuropa förföljs homosexuella, minoriteter osv. de får gärna besöka belgien. för det krävs bara ett pass. bussen körs av utbildad chaufför, men man ska kunna klara av att hålla sig inom anständigheten även om man är polack eller östeuropèe. så är det bara. det finns ingen lag som säger att jag skal guida dessa varelser i Liege, eller att få mina saker förstörda av en polska som ska leka dramaqueen och visa upp sina vänner. detta beteende platsar inte i en modern civilisation. jag rekommenderar en restresa till mexiko eller annat latinamerikanskt land, där machokulturen har sitt fäst. jag finner det hela löjligt.

Vykort från två jupiter

 

Det lokala bryggeriet här i liege heter tydligen jupiter. Då jag inte är en ölälskare fann jag ölen tämligen ointressant. Men den har säkert sin publik.

Och med ett suckande ser jag att tråden som jag sytt volangen på klänningen blivit avklippt. Och det var väl den självutnämnda polska skönhetsdrottningen som under sin nyfikenhet fann sig avundsjuk.

Det är inte konstigt vad man kan tillåta sig när man anser sig vara vacker. Och en hund som skällde så alla skulle förstå att hon hade en svartsjuk man eller liknande. Det är viktigt, i den delen av europa att vara bevakad, då är man någon.

Hon kände sig kanske ensam och behövde någon som skällde på sig.

Eller är hon här och gör reklam för östeuropa. Dit alla utomeuropeiska invandrare skall åka. För att få en ny start efter sitt magplask i västeuropa. Man kan delge varandra olika kunskaper. Hur man fifflar med elen eller hur man fifflar med fjärrvärme. Det kan bli översvämning, men med lite tur och skicklighet Kan man undvika de misstag man gjorde i göteborg bland annat. Det brann under festen och många dog. Det blev översvämning.

Och även om nu denna sexdrottning med självdestruktiva tendenser inte förstår allvaret så kommer hon nog att förstå vad en massflykt innebär. Det finns så många hemlösa i världen, och rättvisa måste skipas och östeuropa som har en öppen och positiv attityd till nyheter verkar vara en lämplig plats.

Malmö, våldets stad. Man borde ha mer hjärtan på museet. Kanske denna lilla gest skulle pigga upp alla tungsinta svenskar som tröttnat på dumheter. Man får in hyresgäster som fifflar med elen till hissen, fifflar med lysknappar i entren och grejar med fjärrvärmen för att omfördela värmen i elementen, bara för att kolla en grej. Kanske man ser lite längre. Kanske man ser sprickorna i fasaden. Kanske man ser ledningar rasa av trycket. Vad vet jag vad malmöborna ser. Jag vet bara vad jag ser, och även om huset inte är en arkitektonisk raritet så är det människor som bor där. de bor där och vill ha sina grejer ifred, inte behöva oroa sig för att en ledning skall explodera pga att någon ville leka med den vattenburna värmen i elementen.

Det finns gränser för vad jag tolererar. Malmöborna är mer tålmodiga än jag. Eller?

Vykort från tåget liege –namur

 

Jag undrar vad klockan är. Klockan är 19.30 och då börjar halvåtta hos mig i fyran på svensk TV.

Ett matlagningsprogram där svenska vanliga människor lär svenska folket att äta vid bordet. Man tvättar händerna innan man börjar laga maten och handlar varorna i affären. Steg ett i social kompetens. Man äter med kniv och gaffel, och vi får anta att betongen tittar på detta och letar fel.

De sitter framför tv:n och med smutsiga händer slevar de i sig vad de fick tag på i grannens kylskåp. De handlar inte, pengarna skall räcka till kulturen.

Dessa matlagningsprogram är inte för svensk publik. Deltagarna är leksaker åt invandrarbefolkningen.

De skall sitta där och visa upp hur en svensk middagsbjudning går till. Det är löjligt.

Jag är i belgien och även om jag aldrig satt min fot i ett belgiskt hem så vet jag hur de umgås. Vad konstigt.

Jag vet på ett ungefär genom att ha läst litteratur, läst kokböcker. Läst restaurangmenuer och sett i mataffären, och så vet jag. Vad konstigt.

Det är ett ganska vanligt system som europeiska människor har att använda logiken och kanske ställa en fråga när det passar. Och hur man efter trettio år har missat den poängen finner jag ointressant. Det ska man veta hur europeiska människor skaffar sig kunskap om vardagliga ting.

Vykort från det belgiska morgonkaffet och den belgiska våfflan och Le Soir

 

Jag dricker mitt kaffe i hotellrestaurangen och studerar den franskspråkiga tidningen Le oir som har en sida med Liege nyheter.

Tidningen har ett internationellt perspektiv, och man har ett europeiskt perspektiv, eller vinkel. Jag går ut genom dörren och svänger till vänster och där hittar jag en arkitektonisk skapelse som världen inte trodde var möjlig, jag är i Belgien.

Jag funderar på svenska lokaltidningar. Och jag funderar på hur ett reportage från Katrineholms-Kuriren skulle te sig från Lieges tågstation.

Och ärligt talat jag vill inte se.

Verkligheten är för fantastisk.

Och hur var det nu. Varför kämpade arbetarklassen så hårt för dessa lokaltidningar. Var det ör att stoppa informationen eller hur var det<+

Var edt inte så att man ansåg att sin lokala miljö var så viktig. Att regionen där man var född och uppvuxen var så viktig, att man ville i demokratins namn ha reda på alla regering och riksdagsbeslut och få dem formulerade på ett sådant sätt att man kunde ha åsikter. Och i motsatt riktning ens lokala bekymmer ansågs så viktiga för framtiden att man ville ha kanaler i en demokrati att föra sina åsikter till makten på ett korrekt och lagligt sätt.

Och varför sker inte detta. Södermanland har stad och land och fem lokaltidningar. Det kan man ha om man har en hög och intensiv politisk medvetenhet. Men man hade inte det.

Det finns en politisk elit i sörmalnd, och det finns en ekonomisk elit i sörmland och de bryr sig inte om vad de står i de fem lokaltidningarna.

I blekinge, grannlandskapet har man en tidning, som arbetar som det var tänkt. Redaktionen pratar inte med varenda individ i belkinge, men man känner sina läsare utifrån sin yrkeskompetens och beskriver verkligheten på ett sådant sätt att de kan tillgodogöra sig informationen.

Och detta är lokaltidningens syfte att presentera maktens ord på ett sådant sätt att folket kan förstå.

Och när man förstår något kan man ha åsikter, man kan optimera och man kan använda dessa belut i sina liv. Detta är demokrati.

Detta är inte samma sak som att skicka hälsningar eller pikar till enskilda individer i en tidning.

Svensk lokalpress ligger nu som ett internationellt medium. På internet. Och detta är ett globalt medium.

Varför har jag inte hört lokalpressen definition på lokalnyhet i detta nya medium. Man har diskuterat demokratibegrepp, men inte lokaltidningens roll i ett globalt medium. Orsak<. Det är så nytt.

Och vi vrider klockan tillbaka, vi backar bandet till hällristningens tid, så att journalisten utan utbildning i svensk lokaltidning känner sig trygg, på fast mark.

Och svenska folket drar sin metro ur det gröna tidningsstället och ser på textTV för att uppdatera sig inom sin kunskapsdomän. Nya viner på systemet, tips för balkongen och veckans sopprecept.

Unga människor har i alla tider revolterat emot det gamla. Man vill ha något nytt. Man diskuterar politik, kultur, litteratur, film och så vidare. Inte nu. Det kan vara känsligt. Vi har nya läsare från andra kuturer. Och det kan bildas en konflikt i deras liv av två kulturella möten så vi undviker detta och håller en neutral nivå.

Hej och hå.

Och vad stod det på hällristningen. Oftast att en ledare eller kung hade varit där och hälsat på. Och då¨gör jag så.

Vykort från enat europa

 

Man kan hålla sig för skratt, sätter det kalkrika vattnet i vrångstrupen och flinar åt de utomeuropeiska influenserna.

Vi ser i belgien ett antal polskor som anser sig vara charmiga och mycket komptenta. De har attityd. Och de har en stark vilja och kan inte ta ett nej. De vill gärna bestämma, var skåpet ska stå.

Annars

Vi ser i väderleksrapporten att temperaturen kryper under tio minus och vi som rest i dessa östra delar av Europa vet att detta inte är bra.

Hus, vägnät och elnät klarar inte av påfrestningarna. De kärnkraftverk som finns för energiförbrukningen har gått många år nu och kan haverera av ålder och bristande underhåll.

Det är inte charmigt. Det är inte att ha attityd och vilja bestämma. Vi vet också att man har en tradition att med alternativa metoder sköta sina funktionshindrade människor.

Och nu funderar man på vad skinnsoffan är värd. De två bilarna.

Det kommer att födas barn med mutationsskador i dessa områden efter denna extrema sommar, för varmt, och denna extrema vinter, för kallt.

Det är självklart att politiker i polen och övriga östeuropa arbetar på ett alternativt energiprogram. Alla vet. Men det kostar pengar och den östeuropeiska människan prioriterar billig el, vill inte betala skatt, köpa dagstidning då dessa pengar kan användas till öl och mat.

Man har ingen oljeuppvärmning i östeuropa. Man har inga naturliga handelsrelationer med arabvärlden. Man har inga naturliga handelsrelationer med ryssland. Man har kärnkraftsbaserad el. vindkraft är inte utbyggd, solkraft existerar inte.

Och nu ska man tillhöra västeuropa, vara en maktfaktor med attityd. Ta för sig av arbetstillfällen och varor.

Ett nedsmutsat medelhav och vi ser en befolkning som inte ens kan klä sina renhållningsarbetare. Ett kärnkraftshaveri hålls tyvärr inte inom nationsgränsen.

I Västeuropa har vi klätt sopåkaren och gett folket tydliga instruktioner att sortera soporna. I Västeuropa har vi en lagstiftning som förbjuder dumpning i havet.

Och när man i västeuropa, spanien, frankrike eller belgien ser dessa varelser med charm och attityd så undrar jag

Vilken planet kommer du ifrån?

Total avsaknad av bildning, kulturella referenser och folkvett och med en bild av sig själva som sexiga och pikanta. Jag delar tyvärr inte den uppfattningen. De finns p-rullar för den typen av aktivitet, och det är inte därför jag reser.

Och varför skall jag acceptera att de inte vill betala sin egen elräkning i sitt eget land. och varför ska jag se dessa obildade människor i bankkassan, på hotellet, i caféet. Försäkringskassan, tandläkaren. De kan ju inte läsa? Det försvinner alltid e liten summa när dessa tillfälliga arbetare skall visa sin kulturella makt. Dessa polacker med en historia av judehat och zigenarförföljelse. Och allt detta ligger på internationella journalisters bord, då sverige har en kamratlig anda inom arbetslivet.

Och nu väntar trenden i östeuropa. Gifta sig och skaffa många barn som i alla depressionstider, och kvinnan skall stanna hemma med alla barnen, i det dåligt underhållna huset, och man skall leva billigt. Med stulna cyklar och kläder från återvinningscontainrar. Man ska leka elektriker och dela på elledningar och låta bli att betala för hämtning av hushållssopor, slänger dem i floden istället för kärleken, som en äkta betongförort, med enkla tankar och enkla lösningar och avsaknad av kunskap om samhället. Man vill ju gärna ha något vackert att titta på.

Som ett äkta trasproleteriat med charm och attityd. Och stark attityd.

Jag har vid ett flertal tillfällen försökt stoppa denna snikenhet som finns inom svenskt arbetsliv, men inte blivit uppmärksammad. Så då får man använda internationella journalister, då de svenska inte kan skriva vad som helst. De har lojaliteter.

Nu står man där med ballarna i kläm, den lilla högfärdiga människan. Vi pratar olja, vi pratar internationell utbildning, universitet, vi pratar ambassader, vi pratar internationella handelsrelationer.

Och vi pratar betongen i göteborg. Förorten där man dricker cocacola istället för vatten, det glömde man bort i malmös tandvård när man skulle hjälpa sin rumänske kamrat., i betongen.

Kravlös kärlek?

Det sitter en kvinna i TV:n. hon har ett kontrakt. Hon är kontraktanställd. Hon har dansat i tv, hon har lagat mat i TV, hon har påannonserat tvprogram i TV och hon är nu bisittare i en talkshow. Hon har också fällt uttalande av tveksam karaktär vid ett flertal tillfällen, och hon sitter där och visar upp en kultur. Hon är som en gisslan. Hon skall vara där i sex år.

Och vi kommer till latinamerika vi kommer till afrika och det är en mycket smutsig historia.

Hälsningar från ett enat europa.

Vykort från Liege

 

Belgien är ett spännande land på många sätt. Mat, kultur, öl men även arkitektur i stad och land.

Man får ett intryck av att detta är ett intelligent och progressivt folk, som inte köper grisen i säcken.

Tyvärr har Belgien befolkats av turister. En blandning av unga svenskar och östeuropéer, som utan kulturella referenser och med bristande språkkunskaper skall lära känna Belgien genom att dela ut nycklar på hotellet och servera kaffe på caféer. Att hjälpa till.

Hålla sig borta från spriten.

Detta ger påminnelser om olika företeelser. Jag läser i tidningen Le Soir att termometern kryper ner mot 15 minus i bucarest, vilket innebär en katastrof.

Fattigdom och hemlöshet i denna stad är över det normala. De dragiga husen och de ålderdomliga industrierna kräver energi, vilket ger en överbelastning på de redan uttjänta kärnkraftverken från forna jugoslavens tid.

Att se dessa blonderade östeuropéer som drivs av nyfikenhet ger inte mersmak. att se dessa clowner flankerade av svenska produkter från den senaste skolreformen, då skolan övergick i kommunal regi från att varit statlig med lokala läroplaner ger ett intellektuellt vakuum, där några förvirrade belgare försöker sköta sitt jobb.

De lokala läroplanerna i sverige utformas efter de signaler som gers från brukarna, i detta fall föräldrarna. Malmö och Göteborg Har tydligen skickat sina skoltrötta barn till Belgien på inspirationsresa.

De lokala läroplanerna i göteborg och malmö har utformats efter de kommentarer föräldrarna gett. Och resultatet är en lätt orientering då eleverna är trötta, med stort inslag av utomeuropeisk kultur. Denna kultur består av maträtter, kläder och musik.

Vi har mycket skickliga politiker i sverige.

Denna promotionturné från östeuropa innebär att n under februari visas nallebjörnar från taiwan, kort och chokladaskar i temat love från zagreb. Och vi får anta att detta skall kopplas till valentinedagen.

Blonderad och glittrig i enkla kläder intar polskan receptionen och det är tyst. En hund skäller nervöst. Och man får en märklig känsla av att man vistas på en polsk sexshop. Och detta är ingen bild av Belgien.

Belgien har författare, konstnärer samt ett inhemskt kök av världsklass. Jag hade tänkt mig att besöka olika museer och gallerier, men taiwanesiska nallebjörnar med ett syntethjärta på magen med texten i love you känns inte intressant.

Och vi får anta att östeuropeiska kvinnor tycker Belgien en smula seriöst, allvarsamt. Och vill med läppstift och stilettklackar pigga upp den annars så grå vardagen. M

Och med sin blonderade lugg flirta sig till benfits.

Och vi sänder en tanke till Rumänien. Ingen kräver att arbetarna själva skall riva och renovera sina fastigheter, vi förstår att det krävs en opinionsbildning utanför. Ingen begär att rumänerna själva skal driva utvecklingen mot miljövänliga industrier och energiförsörjning.

Vad som händer nu är att belgarna får en felaktig bild av sverige, samt hindras i att söka korrekt information om östeuropa.

Alla har en bild av gamla östeuropeiska kommunistländer, och tyvärr attityderna och folklig tradition har fått ett djuåt fäste i folksjälen.

Och hur man lär känna Belgien genom att rota i turisters resväskor, den ologiska kopplingen får stå för östeuropeeiskt skolsystem. Att föräldrarna har en del i detta, tro vad ni vill?

På mitt skrivbord i hotellrummet ligger dagens nummer av Le Soir. Belgarna är ett välinformerat folk och de dagstidningar på flamländska och franska som finns i handeln är dels språkligt, dels kulturellt kopplade till läsekretsen. Man känner sina läsare och vet hur man skall förmedla informationen med språket som en kulturell spegel. Det oskrivna är lika viktigt som det uttalade. Kontextuella, språkliga och kultureflekterande finesser gör att den belgiska läsaren är uppdaterad.

Detta gör att landet belgien som är litet till ytan egentligen är et stort land på grund av sina invånare. Och denna lyhördhet, känslighet för nyanser avspeglar sig i bostäder. Och kanske var det där det började. Man sätter sin egen prägel på fasaden. Små detaljer och krumelurer visar på mer än att det bor människor bakom dörren. En mening som; je suis quelqu´un/ jag är någon far in i mitt huvud.

Och här i Liege denna fantastiska spektakulära tågstation i modern futuristik design. Den känns rymdstation, den känns kommunikation och den ger möjlighet till eftertanke.

lookbook>belgum>Liège