säg det med ett leende,,,

med anledning av den politiker som blev antastad av en kvinna och en man och markerade tydligt att deras närvaro störde. hade det varit jag hade jag utgått från att det var FICKTJUVAR, eftersom de var två. och detta av tidigare erfarenhet. men nu var det ju expressen, präktig svensk journalist med mobiltelefon som råddar ut i vimlet klockan fyra på morgonen, och får ett napp.

och här lär vi oss, vi ska inte sätta gränser och vi ska inte markera. vi ska som tv 4 servera våra oförskämdheter med ett leende.

vi som inte kan läsa tidningen, ingen har gett oss den, så kommer en person och talar om vad vi ska få se. vi ska vara tacksamma. vi ska frångå vårt svenska beteende för kvinnofrid, hemfrid och likt menlösa varelser från yttre rymden lulla omkring och le. gärna med stora uppspärrade ögon, som på tv. men vi ska le.

vi ska inte uppfostra, vi ska inte värna vår integritet och vårt privatliv, utan expressen ska få filma med mobilen fyra på morgonen, pressläggningen har redan varit, men krogens gäster måste få störas. tycker jag i alla fall. fyra på morgonen, tipsad, kommer expressens reporter och filmar och då ska vi le och säga något snällt. och kom detta ihåg att eftersom vi har politiska flyktingar i landet och dessa kan vara på krogen och bli rädda för ficktjuvar eller knarklangare eller knarkare med snedtändning, så måste vi tala försiktigt, eller viska som macdonalds när barnen läser böcker. ty, invandrare skriker ju aldrig på sina barn. ty feminister skriker aldrig på sina barn eller säger till för att de skall lära sig att låta bli. man är kompis med barnen, i en munter och positiv attityd får de springa omkring, de får klättra överallt och ta grejer i affären, bara för att de vill.

och feministen står bredvid, hon rör inte sitt barn, hon lutar sig inte ner för att sätta kraft bakom orden. barnet vill ha godis. vi ska tillåta barnen att pröva, experimentera och vi ska le. för annars kommer expressen och filmar. följer efter folk, trakasserar folk, citerar fel och överdriver, de prövar, exprimenterar. och det är positivt. de kanske inte kan läsa, nyheter på främmande språk.

och när taxibilarna följer efter ensamma nattvandrare i staden nattetid, så skall vi vara tacksamma att de bryr sig, inte störas eller irriteras utan låta dessa följa efter oss och se var vi tar vägen. pratar vi med någon, eller köper vi kaffe i det nattöppna caféet är detta så viktigt att man måste kolla upp hela proceduren. och vi ska förstå att vi borde ligga i sängen nattetid, med händerna på täcket och kammat hår i en fläta eller hårnät för att inte strö det blekta och skadade håret på kudden. särskilt inte i hotellets sängar, där någon annan skall sova. och glöm inte, le. du är filmad.

det blåser högervindar i europa

jag ser till min fasa att tv 4 gör sig till kritisk talesman för våld. att våldet skall bemötas med artighet.

jag har själv blivit sparkad i neddragen och sparkad i huvudet med stålhättor av en illegal invandrare, och vad han kallade mig var mycket grövre än det som den politker som avses någonsin hört i hela sitt liv. jag har fått mitt kök och vardagsrum fullständigt demolerat och när grannarna ringer polisen, säger de vid anländandet ni ska sova.

jag har rest ensam i europa och jag lovar er. man måste ta till kraftspråk för att sätta sig i respekt på gatan ute i europa.

men nu gör vi så här. att vid trakasserier, systematisk förföljelse i sverige, i frankrike ordnar man det annorlunda att i denna kvinna som flög på politikern fyra på morgonen närhet, stänger man av vatten, el, värme, slänger sopor och klottrar, man går även in i olika människors lägenhet och undersöker skåp och lådor, snattar kaffe, socker och diskmedel, systematiskt.

vi får anta att denne politiker betalar sin hyra, sina livsmedel och sitt tvättmedel och att han inte misshandlat en kvinnlig bekant för att få pengar till utevistelsen. men han var ute med ett par vänner och blir påflugen av en kvinna och en man som inte tycker om hans politiska ståndpunkt.

var sker den politiska debatten, skall den ske fyra på morgonen utanför krogen.

om en människa inte klarar av att placera sig och sitt beteende i tid och rum, anser jag att man kraftfullt skall markera att detta inte är okej. och detta med gatans språk eftersom allt utspelas på gatan.

i Frankrike om jag blir förföljd och trakasserad ordnar man militär och polisbevakning. om jag blir förföljd och spejad på utomlands, så märks detta. folk uppmärksammar detta, och om jag med ord markerar att nu är det bra, det räcker, så kommer ursprungsbefolkningen i Frankrike till min hjälp. man accepterar inte att folk förföljer och trakasserar turister eller kvinnor i Frankrike. går in på deras hotellrum, stjäl hygienartiklar, provar kläder eller stjäl vattenkokaren, kaffe och har sex i hennes säng. och jag tror att man kallar detta beteende just de ord som var så fruktansvärda. men det finns andra metoder att få folk att lyda. tro mig. järnridån är nära. personligen tycker jag uttrycket var milt och koncist, inte för mycket.

var är din ideologi, feminist

var är dina böcker, politiska flykting.

vi har en parlamentarism i sverige. det betyder att all politik skall var organiserad, annar är det utomparlamentarisk verksamhet, och det är olagligt. för vi får väl anta att de inte sa att han var ful, utan det var åsikterna man vände sig mot.

‘att säga att någon är ful. det kan man göra om man arbetar på café i södertälje och har polsk bakgrund.

jag sa att matpriserna skall gå upp pga av inflationen.

du är ful, och du är oförskämd mot min kollega gå med dig.

jag ska till Frankrike, stannar i berlin, pratar med punkarna på alexanderplatz, och minns den svenska kvinnan som hade högljudd sex på toaletten i den tyska stadsmissionen med en vän till mig.

vad gjorde jag där. en marockan hade stulit pengar från mitt konto genom banken, han hade en väninna som hotades att göra den transaktionen.

tv.s reporter anser jag kan ägna sig åt en annan verksamhet. starta en dagcentral för snälla människor, prata med dem, förstå dem. och hålla verkligheten utanför detta. de perfekta människorna som aldrig stjäl, som har vänner som skyddar dem och då kan man provocera, och bete sig märkligt. man har ett eget samhälle och man reser runt i europa, och bryter ihop och förstår ingenting. man blir ledsen.

tv 4 reporter bör inte resa utomlands, det kan vara farligt. alla vill inte bli filmade eller intervjuade av svensk tv. man vill över huvud taget inte ha med detta land att göra. man har sett påtända kvinnor i receptionen, ta fel betalt, vara vimsiga och ta in sina vänner på betalda hotellrum och utöva naturens under, helst en gift karl så att spänningen stiger. det finns inga utländska turister i sverige. man kan bli antastad. och datorintrång är förbjudet, det är förbjudet att gå in i betalda rum och stjäla cigaretter på hotell och vandrarhem, även om man inte kan svenska. och eftersom vi inte får använda kraftord, vilket är ett fullständigt normalt svenskt beteende när man blir förbannad, så gör vi på ett annat sätt. jag föreslår visum för in och utresa i sverige.

när blev svenska hotell en kulturell arena

svenska hotell är ingen arbetsplats. det finns ingen personal. det finns ett antal varelser, som anser sig utöva en slags blandning mellan daghem och kulturella övningar. och dessa kulturella övningar finns enbart i huvudet på dessa människor. de har inget med verkligheten att göra.och detta utövas av varelser som hjälper invandrare. att man inte klarar av att skapa en logisk tankestruktur, eller strukturera tanken, borde vara en självklarhet.

vi har människor som inte läst en bok på tjugo år i sverige. de kom hit som politisk flykting. de umgås med familjer som inte har läst en bok på tjugo år, för ingen annan klarar av den låga nivån. och när dessa kommer in på det fyrstjärniga hotellet och skall utöva kultur förfaller hotellet.

man städar inte, man byter ut maten, gammal mat mot färsk mat. man gör inte rent kaffemaskiner, frysar eller kylar. man ägnar sig åt amatörprostitution i hotellsängar som gäster betalar för och man förstör resväskor eller provar kläder. man hjälper invandrare, och har en slags idé om att man inte får säga till då blir det värre. var kommer den tanken ifrån. vem har infört dessa arbetsregler. om man inte vet vems om infört reglerna, skall man inte arbeta.

man skapar en egen verklighet, och detta kallas sinnessjukdom. så är det bara. en ledtråd kan vara daghemmet i hammarkullen göteborg. där barnen inte skulle läras att äta med kniv och gaffel, invandrargrupper ansåg att detta beteende var för avancerat. de hänvisade till sin politiska flyktingstatus, och jag frågade om de hade motoriska störningar.  frankfurt, berlin, munchen, strassbourgh, osv har sett hjälpande svenskar som haltar, stapplar och stör på tågstationer och de fattar inte att de stalkar. de fattar inte vad världen ser. de ser inte avsaknaden av kniv och gaffel vid matbordet på daghemmet som en prioritet. de ser de demokratiska spelreglerna, frihet och yttrande frihet som viktigare ting än att fjäska för en ålderstigen outbildad latinamerikan med oförmåga att utskilja verkligheten, regler, språk och anständighet. som helt utan begrepp om tid och rum, serverar griskött med sked och uppfostrar persiska barn på spanska. och detta anser svenskar vara kultur.

sverige har inga arbetsplatser. det finns ingen personal. och vem köpern en volvobil utomlands med den kulturella arbetsmoralen.

vad tror man att man är. och man glömmer att stänga av kranen, och man glömmer att betala på spårvagnen. man ska ha fribiljetter.

göteborg, ett reservat. en plats där man ser varandra som bollplank. en plats där man skall få in den biten. helt av banan, och hur  gisk det till?

vad har daghemmet med hotell att göra. ja, på den frågan kan jag enbart svara, fråga de som anser sig att de utför arbetsbyten i kulturellt syfte. de står i receptionen, de är blonda och de är oftast påtända av knark. fråga dem. de anser sig själva klara av de flesta arbetsuppgifter.

STF/international hosteling

svenska vandrarhem organiseras av bland annat  svenska turistföreningen och här i norrköping anser jag mig vara tvungen att beskriva en del fenomen.

på vägen hit passerade vi katrineholm, och där har vi ett vandrarhem som är farligt. mannen går in på nätterna och stjäl cigaretter, mannen kollar min dator och provar min teliainternet USB. kvinnan stjäl strumpor ut tvätt maskinen som man betalar femtio kronor för at låna. och man slär sönder skorna och man rotar i resväskan. jag påtalar detta för stf. me inget händer. jag påtalar detta för international hosteling och en bojkott av turism införs i sverige, då makarna var påverkade av knark och kvinnan var höggravid. det snöar och mannen, skottar inte. detta överlåts åt gästerna. och när jag kommer till frankrike så har mannen gragit igång en förföljelse av mig i främmande land, han är arg för jag har stulit en brödkaka som jag dessutom betalt.

denna man i sin ilska  förhandlar om elräkning och kommunen skall anordna en festival i afrikansk dans och musik. för han är arg.

nu är jag arg, och jag kräver stfs lednings avgång. vad gjorde katrineholsmtidningen. jag kräver att denna tidning läggs ner.

vad gjorde franska tidningar, vad gjorde fransk polis och fransk militär när en turist, kvinna förföljs i frankrike.

kära göteborg. jag har inte fötts i detta land för att prata enkel svenska , nöja mig med att se andra generation invandrare skutta runt i hammarkullen. jag är flamencodansare.

och när jag säger att jag ska ha utbildad personal så är det så.

det händer att jag möter personal på verkad av knark på tre stjärniga hotell, fyrstjärniga hotellorsaken är att man hjälper den gambianska mannen. han ska utvisas tillsammans med  de illegala invandrarna.

sverige skall inte ha invandrare då man inte klarar av att lära dem internationella relationer,inte svenska demokratiska spelregler, samt inte kan garantera ursprungsbefolkningens rättigheter. och det var därför de sa sig fly. det var inte så. det är inte så. politiska flyktingar kommer inte till sverige. om man definierar en politisk människa som läskunnig, anständig, intelligent,

och att se svenska människor hjälpligt svara på kunskapsfrågot i tv, eller hjälpligt piffa upp matlagningen i tv är pinsamt. riktig pinsamt, ingen vill se detta. ingen vill se sverige. det är inte vackert. och ingen vill se en påtänd invandrare.

och vad händer med de kvinnor som i sin hjälporganisering skall ut i europa och arbeta på hotellen, städa. vad händer när de skall visa upp vad de kan egentligen. när de skall betala för att vistas i lokalen.

stockholm kan stänga …..

sverige har gått in i en fyraårskontroll. likt en trotsig fyraåring sköter man sina arbetsuppgifter. man har tydliga riktlinjer för hur en människa ska se ut, och är lite för familjär.

utomlands anses detta vara obehagligt. en svensk standardvariant på kvinna, kommer alltid inflygande. har flaxiga rörelser. är alltid högröd i ansiktet vilket skär sig emot den märkliga blonderingen som hon anser vara sitt signum. hon pratar med gäll röst och öppnar dialogen med en lite för privat kommentar. och detta upplevs obehagligt, utomlands.

man tar avstånd vilket har en eggande effekt på svenskan. som tror att  ursprungsbefolkningen spelar svåråtkomlig för att locka svenska kvinnor till en mer varaktig relation. det är inte så. svensken anses vara lite enfaldig, lite för kategorisk och lite för stelbent för att vara intressant. man snörper gärna på munnen, och rynkar gärna på näsan, emedan man alltid anser sig vara kvalificerad och en tillgång i alla grupper i samhället. detta ger ett enfaldigt och lite märkligt intryck utomlands.

svensken är obehaglig, vräker gärna ur sig information om enskilda individer utan att veta hur det mottas. om man säger att en autistisk människa lever i en bubbla, så anser man att svenskar är.

under helgen har stockholm fått se prov på denna enfald. malmö har spelat rollspel. intagit centralstationen. likt en trotsig barnunge. jag har stött på detta i förorten. det är min fritidsgår. den kommunala verksamheten blir en privat klubb, och detta sprids i samhället, särskilt göteborg.

jag rekommenderar inte att föra ett logiskt resonemang med denna grupp som håller på med detta beteende. logik och förnuft existerar inte. den offentliga kommunala fritidsgården jämförs gärna med det privata vardagsrummet och man finner ingen konflikt i detta. framför du en åsikt som inte är sockrad med överdrivet smicker kan du räkna med att din privata lägenhet får påhälsning. man är för suverän för att diskutera verkligheten med vanligt folk. man är speciell.

gör son göteborg. bygg ett nytt torn i gothia tower, med en ny skaybar. och servera information om tvättmedel, tandkräm och schampoo till denna grupp. de är bara människor.

hotell terminus vid centralstationen har fyra stjärnor på dörren. men befolkningen, jag kan inte kalla detta personal. gestalter som upphåller sig i lokalen är en mer korrekt definition. förorten tar över. plumpt, fantasilöst och fullständigt indränkt i förortens värderingar. brödet byts ut. det färska brödet byts mot gammalt för att kompisarna i förorten ska ha. inga tidskrifter för det tryckta ordet existerar inte. vänner hälsar på, och skaffar sig information. slummigt och ofräscht, som en kulturlokal i förorten. och lismande, krypande städerskor som söker hemlig information.

jag förslår stockholm att stänga hotellen. besökarna kan köpa hårspännen. de kan besöka ett bibliotek för att lyssna på musik och de kan respektera skorna hos betalande gäster. jag har inte bjudit in dessa människor, jag har inte anställt dem, och kan man inte ta ett nej, och anser att man har rätt att retas för att andra gör det, så får man ta konsekvenserna av detta. jag kan alla spel.

ordfront anger tonen i förklaringsmodell…

i senaste numret av ordfront finns ett temanummer om yttrandefrihet, och jag anser att debatten kansek borde vara lite mer nyancerad och kanske lite merinriktad på yttrandefrihetens återvändsgränder.

det finns alltid två sidor av samma mynt. dock har den skribent som beskrivit ungerns inskränkningar av yttrandefriheten nått oss i sin beskrivning, och hon är kvinna.

detta är min bild av den östeuropeiska yttrandefriheten, felaktig eller korrekt. diskutera gärna detta.

denna grupp gör skillnad på det privata samtalet och det offentliga samtalet. det är en grundförutsättning. och det kan uppfattas som falskt och tvetydigt för en utomstående men inte för en i gruppen.

i den privata gruppen diskuteras ofta en händelse ett fragment. någonting har hänt och man försöker förstå. och är gruppen harmonisk, balanserad har man en attityd av öppenhet. man ser händelsen ur flera aspekter är noga med att relatera till historien, platsen, lagar och regler. vem som sa vad och så vidare. och detta är bildande. man lär sig och flera åsikter kommer upp. kvinnor, barn, hemmafrun, yrkesarbetande osv.

men om klimatet är negativ, sluter man förståelsen och öppenheten och blir ganska kategorisk. detta är mänskligt. att tala fritt och inte använda den formella åsikten som norm i samtalet, från media eller universitetet är en balansgång, och speglar mer gruppens hälsotillstånd än verkligheten.

och detta får konsekvenser.

men det finns en poäng i det privata samtalet. tvserier dubbas ofta i dessa länder och jag har sett CSI agenter tala serbiska. lettiska osv. och i en kontext av amerikansk medelklass bli csi en lustifikation av den nyfikenhet och den amerikanska människans märkliga fokus på detaljer, emedan detta i serbien eller lettland blir helt förfelat. det blir ett ideal.

ironin är alltså en social konstruktion. och yttrandefriheten måste tillåtas att ha språkliga konventioner. ironi och lustiga poänger måste få utrymme i den lokala debatten, utan att misstolkas och vändas emot uttalaren av en grupp från främmande land. det hela blir löjligt. ordfront är en skarp och intressant tidskrift, men jag saknar en nyansering.

de öde hotellen..

om en vecka kommer stockholms hotell inte ha en enda bokning. lämnar man över sitt arbete till påtända gäster från en annan stad så är detta en signal att man inte behöver sitt arbete. och då blir det så.

stckholms stad kan ju passa på att lägga om trottoarerna och fräscha upp i innerstaden. och stockholmarna kan sitta hemma och titta på den nya stalker-serien. på ett fyrstjärningt hotell förväntar man sig inte den oförskämda och påvra servicen som erbjuds. påtänd eller inte. man kan inte sitt arbete. och ingen betalar för att lära knarkare att arbeta. det är meningslöst.

med i detta kommer taxi, servicebutiker. eller varför inte fräscha upp på centralstationen, organisera om nu när det inte finns besökare. eller stäng, gå in i en stagnationsfas. leva på lager, stapelvaror, gamla kläder och återvinn tidningarna. det blir ju billigare, en huvudstad utan civilkurage, det är farligt. ingen söker sig till en farlig stad inte ens för kongress, eller konferens. det gör kriminella och blottare.

eller varför inte inspireras av den nya filmen call girl. en beställningsvara, se hur proffs arbetar. lite fräschare, inga frågor. det är en intressant bransch, vanligt i östeuropa. franska feminister kämpar förtvivlat mot prostitutionen. anser att kvinnor har rätt till sin integritet, men de har andra skolsystem där, och andra tidningar.

lite medvetnare.

är du nationalekonom eller?