min tid i främmande land ger mig orsak till att skriva på mitt modersmål, för att behålla mitt språk. jag minns min tid från Göteborgs universitet då min tenta blev knappt godkänd för jag hade inga diagram. efterfrågan och utbud. så jag övade på att förstå diagrammets betydelser genom att skriva följande betraktelse.
i den logiska verkligheten existerar inte den reella verkligheten. detta var min utgångspunkt.
vi tittar in genom fönstret. innanför fönstret leker två barn i sitt rum.
-nu ska vi leka i diagrammet som pappa brukar göra i matten. En linje horisontellt, längs med horisonten X och en frän himmel till hav y.
och ett origo i mitten.
ovanför x är allt ljust och glatt och nedanför , ett mörker. till höger om y är allt glatt och ljust och till vänster allt kallt ,dystert.
är du med?
- du glömde döpa linjerna, tid och rum.
ja. x är rum och y är tid.
-var är vi?
-vi är i glad tid i ett glatt rum, och vi ska till glad tid, dåligt rum.
och för att komma dit måste vi genom origo, det måste gå fort för vi förlorar vikt och tid.och man vill ju inte missa något.
-vad är origo?
-en slags rymdraket som startar i glatt rum, glad tid och landar i glad tid dåligt rum.
-var finns detta i verkligheten?.
vi får titta på kartan, hämta jordgloben.
rymdraketen går fyra varv runt jorden och trycket är hårt. mach 5.
-är du beredd? man kan dö om man inte är frisk.
-jag är vid god psykisk och fysisk hälsa och mentalt förberedd, som pappa brukar säga.
-ok, nu kör vi.
dörren öppnas OCH lampan tänds.
-Varför sitter ni mörkret. vi ska äta om en timme och ingen får gå ut eller tjuväta ur kylskåpet.
lampan släcks och dörren stängs. det var mamma.
-hon störde vår lek. var var vi. vi har ritat ett diagram och skall förflytta oss i diagrammet genom origo.
vi var i glad tid glatt rum och skall till glad tid, dåligt rum.
då bildas en kurva, SOM ett c ungefär, sedan får pappa visa hur kurvan skrivs.
nu startar raketen mach 5. “press the button”, the pressure is on.
mach 1
mach 2
mach 3
mach 4 mach 5
nu är vi framme. öppna luckan och titta ut.
-vad ser du?.
-en öken.
-hur ser det ut i öknen
det är människor som inte passar där. de har kostym och nylonskjortor, blanka skor och svarta strumpor.
de skall inte vara där, de kan dö. de förlorar vatten, och de torkar ut.
varför.
de har fel kläder.
och vem har satt på dem kläderna. missionärer i guds namn, så de blir riktiga människor.
dörren öppnas'
-men varför sitter ni i mörkret, mamma tänder lampan.
-berättar ni spökhistorier?.
-nej, vi leker rymdraket, en resa i tid och rum.
en tidsresa, så spännande.
nu äter vi. pappa kommer senare det är informationsmöte om den nya läroplanen, målrelaterade betyg i stället för normalfördelning.
-det förstod inte jag. vad blir det för mat.
-ratatouille. fransk grönsaksgryta och ananas till efterrätt.
släck lampan, stäng dörren och gå och tvätta händerna. nu.
när barnen sitter vid bordet frågar äldste sonen
-varför skall jag släcka lampan, stänga dörren och tvätta händerna, du ger ingen förklaring.
-man släcker lampor i tomma rum, om dörren är öppen och en annan dörr öppnas kan det bli korsdrag och dörren smäller igen, händerna tvättar man alltid vid livsmedelshantering för att undvika bakterier, särskilt om andra skall äta.
efter maten går barnen in i rummet.
-var var vi nu.
i öknen med fel kläder på människorna, de kunde ha dött. vi måste göra något.
vi gör så här. vi klär dem i vita kaftaner och med vita mössor, kameler, palmer och en oas. och en moské med guld på. det blir fint. och en stad med vita fyrkantiga hus och en tjock människa. staden heter casa blanka och har en fontän i mitten som glittrar i solen, så de kan dricka vatten, och så placerar vi en barbiedocka i rosa sidenpyjamas i mitten som säger
-hej grabbar har ni vaknat nu.
så gör vi,
vi måste vidare, de tittar på jordgloben i hyllan och finner
SOWETO.
det ligger längst ner på jordgloben, vad kan det vara.
soweto, soweto.
dörren öppnas med ett brak och smäller in i väggen.
-nu skall ni sova, klockan är halvnio. mamma är upprörd och sträng.
kissa och borsta tänderna och marsch i säng. de går och mamma plockar fram barnens pyjamas, varsin dvd med petson och findus-film och tänder godnattlamporna.
när barnen kommer tillbaka skickar hon dem i säng och släcker lampan stänger dörren ordentligt.
hon var riktigt upprörd.
varför var hon det. det kan man fundera på.
och pappa var försenad.
nästa morgon fortsatte leken. vi är i glad tid.ett dåligt rum och vi skall till dålig tid, dåligt rum.
vi måste genom origo och det måste gå fort, vi förlorar tid och vi förlorar vikt. nu åker vi.
mach 1 mach 2......
nu är vi framme
vad ser du?
en stad i Asien.
staden är smutsig, det finns tiggande barn på gatan, små barn. de är inte i skolan.
det är svårt. om en får pengar blir de andra avundsjuka och slår den som fått pengar. alla vill ha pengar.
det är hemskt. de skickar ut små barn för att försörja familjen. vad gör deras föräldrar. de har inga föräldrar. de bor på gatan, fattar du väl.
vad gör vi.
så här gör vi. vi bygger tält, ballongtält i glada färger, rosa, gult och blått. vi inreder med tyger och madrasser, vi sätter dit en fröken som lär dem att läsa och en tandläkare.
och ger dem youghurt i klarblå flaskor. vi äldersbestämmer barnen och tre år blåa kläder, fyra år gröna kläder och fem år och så vidare.
och sedan sätter vi en barbiedocka där i rosa siden pyjamas som säger
-nu ska ni sova, switch off.
och så sover alla barnen i den asiatiska staden.
och man kan städa gatorna, man kan bygga skolor och sjukhus till de vuxna för barnen passas av sidenpyjamasen.
dörren öppnas och mamma kommer in, varför är lampan tänd när solen skiner, hon släcker lampan och säger som hon brukar
-och vi tackar solen.
hon går. idag var hon inte upprörd. hon glömde inte att tacka solen, va bra.
nu skall vi äta.
vad blir det för mat?
-åh herre gud säger mamma, är klockan så mycket, var tar tiden vägen?
barnen ler för de vet, ORIGO.
vid matbordet säger ett av barnen
i skolan lär vi oss att säga maybe på engelskan men maryann från skottland säger majbe, varför?
hon kanske inte vill vara engelsk, utan skotsk. hon kanske tycker att majbe låter roligare. lättare att säga. att formulera.
när pappa kommer hem i kväll vill han ha en förklaring till diagrammet som ni ritat.
aha han har varit i vårt rum, när vi sov, utan att väcka oss. varför?
nu skall vi heta något. jag är moonwalker och du är windbreaker.
var skall vi åka. till en dåligt rum i en dålig tid. och genom origo.
nu åker vi.
mach 1
mach 2
mach 3.....
det måste gå fort, vi förlorar tid och vi förlorar vikt. nu är vi framme.
var är vi?
jag ser en fabrik, en tillverkningsindustri.
med en bana där delarna far fram i en hastighet av 10 km i timmen. människorna monterar ihop delarna, samma rörelse, samma grepp, om och om igen. de har lika kläder och allt är grått. lamporna i taket ger ett sken som luktar död.
de har tvångsbeteenden.
de sista fem minuterna varje timme stannar bandet så att människorna kan kissa, dricka kaffe eller röka en cigarett.
varje dag, varje natt. arbetarna byts ut efter ett schema. bilar produceras dygnet runt, året runt.
inte julafton.
nej inte då.
detta är ett perfekt produktionssystem. ingen hjärna inget motstånd, ingen friktion. det bara är.
människorna säljer sin arbetskraft per timme. de äger inte ens kläderna de bär. de är i ett tillstånd av egendomslösa.
för att arbeta måste man offra sina egna kläder.
vad händer vid strömavbrott.
det finns regler för detta.
vad händer om fabriker sluta sin produktionslinje. de kan inte sälja sin arbetskraft. de blir en börda, värdelösa eftersom de inte existerar som individer på arbetsplatsen. de är arbetskraft per timma.
utbytbara.
som pappa. när vi tröttnar på pappa stänger vi hans arbetsrum, kastar bort nyckeln och köper en clown istället, så vi kan leka hela dagen.
och pappa blir värdelös, han kan gå. mamma kan stanna för hon tackar solen.
nej så kan man inte göra. clownen kan inte förklara allt som pappa gör.
åh hur vet du det?
han kanske har ännu bättre förklaringar.
men pappa är inte värdelös hemma, han har saker här. egna kläder, egna matematisk formelsamlingar.
just det, han får stanna. han har ett värde här.
men vi älskar vår pappa. sentimentalitet kallas det.
har sentimentalitet ett värde.
svar ja. det är en del av livet. alla har rätt till sin sentimentalitet, sin historia.sin kultur och sina sagor.
skulle du vilja att pappa arbetade i denna fabrik.
svar ja.
han säljer bara sin arbetskraft per timma. han är aldrig hemma under reformeringen av läroplanen. för han har ett så stort värde på sin arbetsplats och det drabbar mig.
jag vill ha min pappa för mig själv.
du har ju clownen.
ah, man skall ha två.
någonting sånt ja.
vad skall vi ändra.
ägandeförhållanden
kläder
produktionslinje
jag gillar inte bilar. det finns för många. helikoptrar tycker jag, eller mopeder.
kläderna skall vara i nyanser och fler färger.
som en regnbåge
ägandeförhållande.
staten eller arbetaren.
eller kommunen. jag kan inte säga. det skulle jag ändra.
jag skulle ändra arbetsvillkoren.
en del av dagen tillverkning. en del av dagen reparation och översyn och en del av dagen experiment., lek och improvisation för kreativiteten.
det skall vara roligt att arbeta.
sedan måste man tänka på framtiden ekologiskt ansvar och mindre strömförbrukning.
metallen skulle vara från recycling för det är äckligt i gruvorna där man bryter järnmalm. barn som arbetar och så.
men detta är ett vinstdrivande företag. ett aktiebolag.
det hjälper inte gruvarbetaren, om vi ändrar fabriken. han kanske arbetar åt ett vinstdrivande företag det kallas underleverantörer.
i den primära tillverkningen är ägande viktigt men det påverkar inte sekundärt eller?
så är det?
varför?
jag vet inte. fråga pappa.
eller clownen.
måste man sy blåa kläder eller kan man ha olika färger, vem bestämmer det?.
vem har sagt att man bara skall tillverka nya bilar i fabriken, på banan. man kan måla om eller man kan göra hottade bilar.
aha. det är kreativt. så gör vi.
och så sätter vi en barbiedocka med sidenpyjamas i mitten som säger.
hallå grabbar är min bil färdig än.?
dörren öppnas och mamma tittar in. jag skall till affären är det någon som vill följa.
nej vi har annat att göra, faktiskt.
ok. dörren stängs.
öppnas igen. kanske ni skall gå ut och få lite luft.
majbe mamma, majbe.
dörren stängs.
var skall vi åka. till gott rum, god tid.
vi måste genom origo, det måste gå fort, vi förlorar tid och vi förlorar vikt.
mach1
mach2
mach3....
nu är vi framme i frihetens timme vi är framme i paradiset. öppna luckan och titta ut var är vi.
snö, jaaaa.
vi är i en kall öken. vi är på tundran.
jag ser människor som håller på med renmärkning. de har blå kläder med röda tofsar. de är så färgglada och vackra. hundspann och roliga hus. det är kallt och gräset är vitt, fruset. en älg skrapar med hoven för att äta. åh. sa vackert.
jag vill bara vara här.
och åka skidor, skridskor. köra hundspann. och helikopter.
där är en helikopter som kommer med mat till renarna och människor. förnödenheter.
vi sätter dit mera barn och en skola. så de kan prata med omvärlden på olika språk om allt det fantastiska som finns att göra när det är kallt ute. en snölykta, en igloo.
en iskana och tefatsbacke.
och nu kommer barbiedockan i släde, dragen av renar. hon har en rosa päls.
-hallå allesammans. nu kan ni leka. om ni har rätt kläder förståss.
och barbiedockan stannar mitt i leken och är så vacker att man bara stirrar….
rätt in i diagrammet och ser att man gjort en stjärna.
en stjärna med fyra uddar ett mönster som man sätter upp i fönstret och se ,man har en dekoration. av sentimentalitet. ett mönster. en fraktal.
när kommer pappa hem?. frågan hänger i luften
mamma är inte hemma, pappa är inte hemma.
det blir tyst i huset. mamma är inte hemma, pappa är inte hemma. är detta origo. de förlorar tid och de förlorar vikt, i det lilla formatet. en timme eller så.
när pappa kommer hem vill han gärna veta om diagrammet.
jo förstår du jag är moonwalker och han är windbreaker, vi reser i tid och rum.
aha
x är rum och y är tid. och för att komma från en ruta till en annan måste m<an genom origo, med en rymdraket. i origo tappar man vikt och förlorar tid, så man måste göra det fort, annars dör man.
såklart.
i högre övre hörnet är glad tid och glatt rum. en tundra till exempel. med mycket snö och kallt, man kan göra snölyktor och köra hundspanni högra nedre hörnet är negativ tid i ett glatt rum. en bilfabrik. alla bara gör samma sak i samma kläder dag efter dag efter dag.
i det vänstra nedre hörnet en dålig tid i ett dåligt rum. en asiatisk stad med tiggande barn på gatorna, bilar och smutsigt.
i det vänstra övre hörnet är en glad tid i ett dåligt rum, en varm öken. med sand och torka. alla bara sitter på kamelerna och stirrar upp i solen som bara lyser och lyser.
och leken när vi landar med raketen, ändrar vi livsvillkoren. öknen får en fontän, an stad och de får ny kläder. i fabriken får de tid att reparera banan, och bygga skojiga bilar och nya kläder. i staden tar vi bort alla barnen från gatorna sätter dem i skolan och de vuxna får städa upp i lugn och ro. och på tundran får de mer leksaker för snö och en skola.
men detta är fantastiskt säger pappa, och diagrammet blev som en stjärna.
ärligt talat jag hade aldrig i mitt liv klarat att lösa detta som ni gjorde. jag hade automatiskt börjat leta efter ekonomiska tillväxtfaktorer, så tråkigt. jag hade dödat fantasin. en modell i tid och rum, utan ekonomiska aspekter, såklart, solklart.
så har vi en barbiedocka också i rosa sidenpyjamas. det är hon som bestämmer när vi har åkt.
som en diktator ungefär, fast snäll.
så klart.
men nu ska ni sova.nu kissar ni och borstar tänderna, de går och pappa tänder godnattlamporna och plockar fram dvd och idag är det nicke nyfiken, apan ni vet.
