göteborg darrar efter stormen….

Det har varit en storm under helgen i västra sverige och dagstidningarna är fyllda av bilder. Man har fotograferat.Med sin privata kamera.

Och göteborg har drabbats, men man hade kameran till hands. Och spårvagnar stod stilla, och tågen stod stilla och flera vägar var oframkomliga. Då kan man andas ut. Man är hemma och tänder ljus. Man träffar ingen. Fråntagande av oro. Men det är bäst att kontrollera. Man vet ju aldrig. Kanske ändå att någon slank ut, då får vi gå till politikerna. Stanna hemma och gå inte ut, det stod så i tidningen. Det är kallt ute, och det blåser.

5000 hushåll miste elen i västra götaland. Det är den kalla årstiden nu. Och har man ingen el har man inget vatten. Sverige är ett hårt land. man kanske behöver en kung från kurrekurreduttön, som spelar trumma och pratar ett konstigt språk. Som i pippi långstrump. Detta är en naturkatastrof.

Som i afrika, man svälter i afrika och har inget vatten.

Göteborg har varit hårt drabbat av översvämningar. Läcker det? är det vattenläcka eller är det hembränningsapparaten, i Angered.

Men kulturen, man är inte van. Eller känner man igen sig. Klimatzoner. Vi läste i skolan om regnperioder , i olika klimatzoner. Inte visste vi att det fanns tyfoner, orkaner i samband med regnperioder. Det är kallt.

Är det vattenläcka i källaren, eller är det toaletten som inte vill sluta rinna? Det är kallt i Göteborg.

Och är man hemma så träffar man ju inte någon. Kanske i trappan när man går ut med soporna. Soppåsen med knut. Man knyter ihop soppåsen i göteborg, och källsorterar. Papper för sig, plast för sig, pantburkar och metall. Och man klipper SJ:s kabel i Göteborg. En sträng som brast på en gitarr. Det får man för det är offentlighetsprincipen, i göteborgs ytterområden. Man säger så, och då är det så. Man är lite speciell, lite symbolisk, och kan inte tänka i fraktaler. Men man kan tänka, på kroppen. Och man videofilmar översvämningar. Vatten, vatten bara vanligt vatten, och olja,

Olivolja har så vacker färg, gulgrön som alger. Varför har man algblomning i de små sjöarna i norra göteborg? Och så mycket och så ofta, det är inte normalt. Man kan inte bada när det är gulgröna alger i vattnet. Då är man lugn. Barnen tjatar inte om att gå till badplatsen. Det är jobbigt att sitta i sanden. Det är kallt. I sanden. Man vill vara på balkongen. Gärna inglasad.

Det var storm under helgen i göteborg. Det blev skador. Och kartongerna flög omkring som man ställt vid återvinningskärlen som var överfulla. Hur kan det komma sig att ingen tömde återvinningskärlen. Hade personalen inte fått presenter? En klocka eller ett par jeans från en klädinsamlingscontainer. Så lustigt. I göteborg. Man kanske väntade på ett direktiv, en instruktion, eller att någon skulle ringa i en mobiltelefon, med orange ljus. Blå med orange ljus, en present. En frivillig present. Jag fattar, jag fattar. Visserligen är jag dum, men jag fattar nu…

Va bra. Vad gjorde jag nu. Jag blev förvånad själv. Att visa världen det ofattbara. Att tydliggöra mänsklig dumhet, så enkelt. Bara så. Man spelar ut ett antal kort i stadens kortlek och vips så blåser förändringens vindar. Och man får tända ljus. Vi tänder det första ljuset av fyra i advent. Advent betyder väntan. Jag kan vänta, och så gjorde jag det.

Vind i håret, vindrufs. En misslyckad blondering, som slår i orange, eller som att cykla i motvind. Luggen står rakt upp. Cykel, var har jag hört detta. Blev inte den stulen i göteborg. Och polisen står och tittar på. De tittar på stormen och säger, eller skriker vad kan man göra.

Lugn och ro. Fråntagande av oro. I en storm, det var kul faktiskt. Att leka med bokstäver. ABC. Sen blev det inget mer.

Jag pratar inte med dig. Då gör vi så. All kommunikation avstannade, utom i telefonen. Och med paraplyet stegade man ut i regnet. Det var kallt, och fick vatten i skon. En lek bara. En skojig lek. Och 5000 hushåll fick ingen el, de fick leka mörkerleken. Det var kallt. Men gräsmattorna luktade inte så mycket längre, i göteborg, eller buskarna, så var det. Man kissar i buskarna. Det gör ingenting. Man är ju så liten. Det är kallt.

Är det svårt att komma igång. Behöver man medvind. Då ordnar vi det. eller flöden. Som en för trång stringtrosa, då blir det flöden. Då är man alert och sexig. För lat och osexig vill man ju inte vara, när man rotar i lådor och skåp. Kontrollerar städningen. Nu kan ni städa, i göteborg. Rent och snyggt hemma. Känner som hemma, i göteborg. Och glöm inte fackföreningen, vilken fackförening+ i fängelset efter hembränningen. Det var folk som blev förbannade. Man säger inte så. Särskilt inte om man skall göra politiks karriär, om än i det lilla formatet. Bossa i kvarteret. Men ändå. Hjälpa kompisarna. Fixa kneg och få presenter. En konjakskupa eller en reservoarpenna. Ironiska presenter till en som pratar utan att tänka. I stundens ingivelse. Impulsiv. Lite barnslig får man vara. som att kissa på gården. Göteborg.

Och stenabåten stod stilla, inget folk. Alla var hemma, i lugn och ro. Och väntade på att stormen skulle försvinna. Skulle bort bara, så man kunde spela gitarr klockan fem på morgonen, eller smälla i dörren som man var van. Vara lite avslappnad, låta kilona flöda och håret växa, vara cool. Sliten men cool. Var är kaninen? på Liseberg. Han äter grönsaker, en morot. Och hur gick det med alla ljusslingorna i stormen i advent. Det funderar jag mycket på, här i Spanien.

Svårt att starta. Sjung en sång…

Spanien är ett land, där man dansar tango….

på väg till cordoba, halt i marchena en spansk by….

Dagarna i Jerez var soliga och trevliga. Detta är en mindre stad, och kontrollen mindre systematisk.

Sevillas beteende ligger nu ute i etern över hela världen, och har väl kanske missbrukat sitt förtroende som romantisk och pittoresk turiststad.

Och då uteblir de utländska investeringarna. Östeuropa är inte i den positionen att de kan investera i Spanien, och Afrika , Latinamerika likaså. Så det blir att införa en protektionistisk ekonomisk politik med regleringar för att bygga upp hemmaindustrin. Byggprojekt och renoveringar. Och då kommer monetära unionen in.

Den monetära unionen kräver en rörlighet och detta stoppas av lokalbefolkningen, hur tänker man då. Beskyddare av staden Sevilla, beskyddare av provinsen sevilla och regionen andalusien. Hur tänker den lilla människan i ett ekonomiskt perspektiv. Kommer de afrikanska länderna att investera?

Kommer de latinamerikanska länderna att investera? Jag tror inte det. den grupp inom dessa regioner som kommer till Andalusien är enbart intresserade av att skaffa ett arbete och en bostad så billigt som möjligt. Och så får det bli.

Sverige är nog inte intresserad. För osäkert. Turistströmmen söker alltid nya vägar. Vi läser i Göteborgsposten att de nordafrikanska länderna är ointressanta på grund av konflikterna, och det är rätt självklart.an vill ju inte bli nedtrampad av en galen mob.

Så var det så dags att styra resan till Cordoba. Med bussbolaget Secorbus, och se i den halvfulla bussen fick jag inte ta in min väska. Jag packade om och naturligtvis hade man rotat i väskan, man sökte laddaren till den telefon man stulit i sevilla, och se den fanns inte i väskan.

Detta är för mycket. Och busschauffören medverkar till stöld, utan att tveka.

Jag gick av i en fullständigt okänd by vid namn Marchena , och på Tv har nu släppts nyheten att det är ett oväder på väg in. Var är vinterdäcken, var är dubbdäcken?t

lookbook>spain>jerez

storm i sverige, vad lär vi oss i andra länder ? vilka erfarenheter kan vi dra av detta?

Det har varit en storm i södra sverige under helgen, den så kallade adventsstormen. Jag tycker att skadorna var onormalt stora. Hur kan det komma sig?

Har stadens beskyddare misstagit sig? Kan detta bero på byggfusk, eller har inte stadens informella makt skött sig. De självutnämnda kungarna och drottningarna som ska vara med där det rör sig, och ha informationen först. Väntar man på direktiv från stadens informella makt. Kanske gängen kan gör en insats. The kickers hette ett. Eller fungerar inte facebook, så man blev passiv. Man måste kolla upp innan stormen kommer. Stadens beskyddare som skall vara med och påverka har brustit i sitt förtroende. Man bör nog ha hjälp. Från någon som har stora hamnstäder i sitt hemland. Där minsann vet man hur en storm skall förberedas, i sambatakt.

Men hur kunde det bli strömavbrott för att det stormade. De kan stadens beskyddare fundera på?

Här i spanien är oväder på väg in. Det skall bli kallare, stark vind och nederbörd, och stadens beskyddare här i spanien, förbereder sig. Man tar en promenad och kollar upp vem som fimpar på gatan, och vem som äter godis och kakor istället för mat. Stadens beskyddare är mycket energiska, men så har de ordning på hus och kullerstensgator och här kan det omöjligt bli strömavbrott. Här hänger man ledningarna emellan husen

och har tv antennerna på taken , här tar man verkligen hand om sin stad. Man har dugliga elektriker i spanien. Man har egna utbildningar, och man lär sig av misstagen. Och ingen hård vind kan störa dessa elinstallationer. Och alla kyrkor och katedraler är i ordentligt restaurerat skick. Inga torn eller utsmyckningar kan ramla ned, och ingen is kan bildas i sprickor och förstöra fasadernas karaktär. Det är en omöjlighet. Spanien är så vackert, de små markeringarnas land. och så kan det vara. det är trevligt och man är alltid glad.

fosterfadern fick panik, ringde polisen i affekt

Vi läser i skånskan 2011 11 30 att en pojke som vistats på familjehem inte fått besöka sin moder. Han blev upprörd. Vi får anta att kommunikation och förtroende emellan familj och elev brustit. Vi får också anta att språket i familjen är av den art att eleven hängde på. Och denna familj sätter sig nu över pojken. Han är ensam och han är i en främmande miljö och ha blir förbannad och tar till kraftord.

Om han sagt samma sak med ett leende hade det då accepterats. Detta är löjligt- man skall ha det förtroendet för sitt familjehem att dessa kraftord inte skall behövas. Och det skall finnas en sådan kunskap om mänskligt beteende att man skall kunna hantera denna typ av uttalanden.

Annars kan man ägna sig åt att damma av porslinsfigurer i hyllan. Så löjligt.

Jag har varit stalkad sedan 1987. Under min vistelse i sverige kollas jag upp av diverse mer eller mindre IQ-befriade existenser från malmö. De har ingen utbildning i observationsteknik, de pratar med enkla ord och är allmännt otrevliga och snattar kaffe, har sönder min resväska och förstör mina skor. De kraftuttryck jag använder i en konversation med dessa missanpassade existenser, de fattar inget annat. De är hjärntvättade. De ser sig inte själva. De förstår inte att deras kontrollerande märks och uppmärksammas av omgivningen. Och de retas. Därför att deras kreativitet är låg och de inte har egna idéer så de gör som de blir tillsagda. Och gnäller. Man får inte systematiskt förfölja människor i europa. Och så får man ett kraftuttryck, och då vill man ha uppmärksamhet. Och då gör vi så. Vi pratar inte. Vi pratar om dem istället. Och sverige får dåligt rykte.

ska det se ut så här….

detta brev kommer jag att sända till svenska travförbundet och jag hoppas att det blir en förändring. hoppa kan man ju alltid, eller slå ett slag för hästsporten

Jag reser i spanien, andalusien. Och hamnade i sevilla, flamencons stad. Och vad detta innebär skall vi inte diskutera nu, du kan tänka dig.

Men, i staden har man en romantisk och nostalgisk atmosfär för att locka turister. Och för detta ändamål har man hästar som drar speciella vagnar.

Och när jag gick förbi hittar jag en häst oskodd, med nedtrampade hovar. Det hade gått så långt att han gick på stålen.

Hästen var dessutom felselad och detta innebär en snedbelastning och det är långa dagar, och inget vatten.

Sommartid är det varmt i sevilla. Under den tid jag var där var det tjugo grader i solen.

Och man har haft problem med hästskit så vi får väl anta att utfodringen sker på bestämda tider, vilket innebär att de skiter i spiltan.

Det är zigenare, och jag kan inte tänka mig att det är färjestads travbanas stallar, utan det är nog ett skjul i trädgården, dragit och kallt och utan el. och sex på morgen skall kusken sela hästen med stelfrusna fingrar. Det har varit kalla morgnar nu i november och backa ut hästen ur detta. Det blir fel.

Många hästar vill inte backa, många hästar ryggar för händer. Det är inte bra. Och dåligt rengjorda seldon och träns. Och skygglappar för det tycker man är tjusigt.

Och dessa hästar körs runt på sevillas gator.. kullersten och gamla stenläggningar, oskodda. Det är hård trafik i sevilla och rusningstrafik. Och höjdpunkten är att åka runt en trehundra år gammal fontän. Är detta europa eller är det helvetet.

Och rengöring av seldon och ryktning av hästen. Det är nof lite si och så med detta. Och när jag påtalade att hästarna var oskodda skulle man demonstrera och det var femtio vagnar med hästar vid samlingsplatsen vid katedralen, och så hade man lagt en liten filt på länden. Så löjligt.

Man skulle markera att man minsann gjorde som man ville, och man skulle minsann inte ta order av en turist. Och så varm och rotade i min resväska. Höga hästar högt fall säger man. Det var hemskt. och så högfärdig.

I sevilla. Detta är vanvård och misshandel, det är inte romantiskt och det är inte nostalgiskt.

Och så kom polishästarna, stora och med självförtroende, starka och med pondus. Skodda och med oljade hovar.

Och tydligen skor man dessa hästar som drar vagnarna själv. Man hade slagit flis ur hovarna, och de var inte raspade eller filade. Man får inte göra så med hästar som används i yrkessammanhang.

Jag är upprörd. För en taxibil finns tydliga regler om service och så vidare, men dessa hästdroskor är det flamencodrottningen som styr där eller. Och vad hon tycker är vackert är lite speciellt. Och veterinär och allsidig motion, det har man glömt.

Men mitt bystmått det var intressant det. hotellpersonalen visste besked och skulle kolla bh-storlek och så sjöng man improviserade flamencosånger på stadens gator. I sevilla.

Och man skrattade åt mig, och stoppade näsan i vädret för jag hade köpt kastanjetter, man tyckte jag skulle ta flamenco lektioner. Jag skulle vilja se den spanjor som ska lära barn åka skridskor. Det är nog hugg och slag. De är lite speciella. Lite tröga, och tänker i mycket små steg.

jerez har en berömd ridskola…

Jerez är en vacker spansk stad. En spansk mindre stad med katedral och den byggnaden i arabisk stil i centrum. Lätt att hitta och även om sortimentet är begränsat på grund av efterfrågan kan man nog hitta det man söker eller ett alternativ. Om man är intresserad av shopping. annars kan man besöka den ridskola som finns i Jerez, med de vackra vita andalusiska hästarna. de har uppvisningar.

Eftersom jag alltid kontrollerar vädret ser jag att det är en riktigt kall period på väg in över Frankrike och Spanien.

Och den skall tydligen vara långvarig. Men vi får väl hoppas att det inte snöar, hoppas kan man ju alltid. Jag hade tur som valde den restid jag valde. Ett par dagar av regn, men annars idel solsken. Jag hade tur med vädret. Kanske Spanien får uppleva en vit jul. Eller Frankrike. Det tycker vi om i den kalla norden. Gnistrande vit snö och köldgrader. Då är et jul för oss. Det är vår kultur.

sevilla i backspegeln…

Sejouren i sevilla är över, och jag är tacksam för detta. Det är möjligt att det funnits en cigarrfabrik i sevilla, men det roar inte mig. Jag skulle köpa ett par kastanjetter, och en kråsskjorta.

Och eventuellt ett par flamencostövlar. Det var mitt syfte. Efter att ha dansat jazzbalett från det jag var tretton år till jag var aderton, nitton anser jag att den grundläggande dansträningen är avklarad.

Att bli snäst och hänvisad fel för att spanjoren har en dålig dag, intresserar inte mig.

Att hotellpersonalen inte kan hålla sin känslor i styr utan måste busa, intresserar inte mig. Jag hyr ett rum, frågar efter platser eftersom jag är ny i staden. Detta innebär inte att jag behöver bli knuffad på gatan, trängd när jag försöker gå undan, eller att äldre gubbar stirrar i skrevet. Detta är oförskämt. Jag behöver inte heller lära mig spanska ”dirty words” av hotellpersonalen, även om det går fort.

Slaskiga brudar stryker runt mig som kattor i mars, vanvårdade och allmänt obildade.

Man har tjugoprocentig arbetslöshet i Spanien och det förstår jag. Man har dåliga nerver.

Jag trodde att det var en drag-queen som mötte upp på hotellet. I kvällsmakeup och kort kjol och löshår, men det visade att det var en flamenco-queen.

Städerskan skulle leka svart kvinna och var målad för detta ändamål, och naturligtvis drog man igång en parabel för att rota runt i min resväska. Det är tjugoprocentig arbetslöshet i Spanien och detta förstår jag.

Och naturligtvis fanns det östeuropeiska kontrollanter som utifrån sin begränsade världsbild skulle kontrollera. Dessa kossor, vad vet de om mig. Vad vet de om västeuropeisk kultur.

Smakar kaffet illa på grund av bristande hygien så påtalar man detta i Europa. I Östeuropa skall man tänka själv. Med vad då? Man har inte för en sekund funderat på hur man beter sig. Hur kan man över huvud taget ha tillstånd att bedriva ett café, när man inte ens kan diska kaffemaskinen. Det finns lagar om hygien i alla europeiska länder, och det är inte samma sak som att tänka själv.

Att besöka en av dessa nedgångna, slaskiga flamencobarer med dansare i dålig kondition och sångare med dålig sångteknik, andas lite östeuropa. Fisförnämt och skenheligt.

Och självklart diskuterar man gästerna med utomstående. Hur är detta möjligt? Hur ser dessa människors värld ut då en turist som betalar för ett rum och säger buenos dias och frågar var man kan köpa kastanjetter, hur kan denna människa bli intressant, så intressant att man måste diskutera denna gäst med utomstående.

Hur ser dessa människors värld ut. vad är viktigt i för dessa människor?

Staden är nedsliten, gator i dåligt skick, fasade behöver renoveras. Husen har otillräcklig uppvärmning. De förberedande skolorna är tydligen så ålderdomliga så hoppet till universitetet blir överjobbigt. Och dessa människor målar upp sig, och går till hotellet och ringer till väninnor. Detta är inte europa. Detta är ett getto.

Jag söker musik i denna flamenco stad, och finner ett mycket begränsat utbud, och av detta kan man förstå att de improviserade danserna inte var lämpligt för dessa dansare då de inte är tillräckligt kreativa. Improvisation kräver en bred kunskap och en kreativitet, och en kreativitet kommer av allmänbildning. Sevilla blev ett övertramp, och jag blev förbannad. Jag tål inte översitteri. Jag tolererar inte fördomar och inskränkthet, som kommunikationsform.

Och när jag blir förbannad, då händer det grejer.

Söndagsmorgon kommer hyenorna med andan i halsen, hade inte ens hunnit knyta skorna eller kammat håret och möts av spanska livgardet. Militären patrullerade på gatorna i sevilla.

Och det blev tvärstopp, barnen frågade sin mamma

Är det något problem, och helt plötsligt kunde man öppna en bok i alla de bokstånd som någon lämpligt ställt ut. va fyndigt det var begagnade böcker och det var nya böcker.

Man går inte in i folks privata datorer. Det är förbjudet och det är ett allvarligt brott, lika allvarligt som stalkning, systematisk förföljelse. Och detta även om du inte kan läsa.

Alla förstår nu, att detta inte handlar om mig. Detta handlar om ett djupare problem, skvaller.

Och till slut förstod sevillaborna sitt misstag. Men det tog tid att tänka ut detta själv. För lång tid för att kunna fungera i det moderna samhället. Man brukar anordna reservat kulturreservat för dessa individer.

man kan ana en indignerad ton….

Jag har fått rådet av en outbildad hotellpersonal i Kroatien att bära ryggsäck. Jag har fått fem resväskor förstörda under mina resor.

Eftersom jag har ont i lederna, en åkomma uppkommen av en för kall lägenhet, så vore det fullständigt fel att bära ryggsäck.

Denne hotellpersonal använder facebook för att instruera sina bekanta att följa efter mig och med hårda nypor lära mig att lyda.

Jag lyder inte en östeuropé. Jag lyder inte en hotellpersonal som går över sina befogenheter. i hotellet får man rätta sig efter de regler som finns, men det är också allt.

I Kroatien är hästarna tre meter höga och fallet blir därefter. När dessa östeuropéer skall in och hjälpa till i Frankrike och Spaniens hotell är tragedin ett faktum. När man står bakom disken på hotellet och ger felaktig information, är detta tjänstefel. Roligt eller inte.

Här i Spanien har man tjugoprocentig arbetslöshet, och jag förstår det. Om man tror att man anställs för att hjälpa kompisar har man helt fel inställning.

I lågkonjunkturer brukar man ha statliga arbeten. Man renoverar vägar, husfasader och en allmän upprustning. Detta har inte skett i spanien och jag förstår varför. Man avviker från sin arbetsplats, man sinkar arbetet. Man tycker att arbetet är tråkigt. Inom turistbranschen pratar man om turister, och vi svenskar har ett rykte om oss att dricka mycket alkohol. Sanningen är den att vi kan skilja på arbete och fritid. På semestern passar vi på, men håller en stram alkoholpolitik under arbetsveckorna, eftersom vi har ett arbete att sköta.

I sverige ingår i läroplanen att lära barnen åka skridskor. Det är få barn i storstadsregionerna som får den möjligheten, detta på grund av den stora delen outbildade invandrare som arbetar inom barnomsorgen. De har inte den traditionen, och de är där för att hjälpa en kompis, passa dennes barn så att ingen säger till.

Sverige har på tio år rasat från att ha varit i topp beträffande metodik, kunskap, pedagogik. Idag är vi bland de sämsta i europa. Vi har inte den traditionen. Man bör veta i vilken världsdel man befinner sig. Man bör kunna skilja på arbete och fritid om man skall delta i en demokratisk nations yrkesliv.

Vi har många invandrare, som i egenskap av självutnämnda kulturrepresentanter skall lära oss svenskar att dansa eller spela trumma. Vi kan inte dansa och vi kan inte spela trumma. Kanske det är dags att titta på läraren. Hur instruerar läraren? Hur anpassar han instruktionerna till de elever han har? Kan han eller hon över huvud taget sansa eller spela trumma, och kan den personen lära ut?

Det finns mycket att säga om ett lands invånare, generellt eller lokalt.

Man ser en del utifrån sitt yrke. Och det jag undrar: hur lär man barnen bordsskick och att ha en öppen och intresserad attityd till mat och matlagning i detta land.

Hur sker påklädningen av små barn som skall promeneras och få luft?

Jag har aldrig tvingat ett barn att äta, vare sig i mitt yrkesverksamma liv eller privat.

Jag har aldrig tvingat på ett barn kläder, eller omvänt tvingat av. Däremot har jag sagt att det är kallt på golvet så det är bäst att ha tofflor, annars blir du kall om fötterna.

Och jag har lärt barn att vistas på en skridskobana, och jag har lärt barn att vistas i ett badhus. Och ingen har behövt stänga badhuset för att urinsanera efter dessa barn. Det kan jag garantera.

I Malmö har man haft ett antal östeuropéer anställda i badhusen, med syftet att hjälpa en kompis. Jag har sett vad jag ska av uppblåsta invandrare i Sverige. Man är mycket noga att tala om andras fel och brister och vilka oförrätter man utsätts för. Men man kan inget. Man kan enbart tänka i ett led, och detta fungerar inte i svenska samhället. Man måste ligga före i tanken både när det gäller sitt eget agerande och hur det uppfattas av omgivningen. Annars blir man isolerad, och börjar följa efter. Det finns n tanke bakom detta.

Nu har jag varit i Sevilla och jag har i denna miljö utarbetat en metod som jag kommer att använda för att lära svenska barn att dansa flamenco. Jag har använt den dansmetodik jag själv blivit lärd utifrån, samt lagt stor vikt vid dels den svenska kulturen, dels den romska kulturen och dessa barn kommer att lära sig en korrekt grund i dans, i flamenco samt få en korrekt bild av den romska kulturen. Och jag ger aldrig fel information, för att skoja. Och jag hjälper inte en kamrat. Jag lär barn att dansa eftersom dt är det jag har sagt. Och med detta vill jag ha sagt, att när en polsk blondin stoppar näsan i vädret och säger:

Svenskar är så dumma, de går på allt, så är detta oförskämt. Och vill ge rådet. Ta en titt i spegeln hur ser du ut? Lär dig prata ordentligt hur låter du?

Turistsäsongen är över. Och nästa sommar skall det regna säger dom. Vilka dom? Dom säger det?

hur mår du?

Jag reste ett år i östeuropa och har efter att ha levt i en lägenhet i ett antal år som höll 16 grader under den kalla årstiden. Denna lägenhet orskakade en nedsättning i lederna. Jag behöver värme och en uppvärmning innan jag kan lyfta tungt. Det är självklart.

Ingen tyngdlyftare ger sig på maxvikten helt ouppvärmd. Han går från lättare till tyngre vikter.

Under detta år som resande i östeuropa.

Inte en gång man frågade: hur mår du? Det var tillfällen som jag hade så ont att jag inte visste hur jag skulle kunna ta nästa steg. Och det var trappor, trottoarkanter, hål i gatan.

Man möts av en flinande man som frågar om man vill hjälp. Och man vill bara säga, den enda hjälp jag behöver är att se dig skjuten i huvudet, så du når din intellektuella nivå fullt ut. gestaltning och tanke synkroniseras till ett plus minus noll, men det kan man ju inte säga, de har en annan kultur.

De ska tänka själva.

Hotellpersonalen lägger ut information på facebook om hotellgäster, de är överviktiga, de dricker för mycket och som hotellpersonal arrangerar man små övningar, som turisten skall genomgå, och inte en gång frågar man : hur mår du?

Inte en gång funderar man på sin roll som arbetskraft. Inte en gång tänker man tanken på sin egen roll, eller hur man uppfattas.

Man har så fullt gått in i rollen som , vem vet vad. Det är hemskt att se vuxna människor utan kontroll.

Är detta en konsekvens av krigsskador, eller ett bristande skolsystem ?

Man är oförskämd, och har en översittarattityd som enbart kommer ur att man inte får ihop de båda hjärnhalvorna.

Det är inte turistens roll att lära en östeuropée hur man vill att hotellservicen ska se ut. det finns lagar och regler om detta, på landets språk. Det finns institutioner för de människor som inte kan följa dessa regler. Det kallas fängelse eller psykiatriska kliniker. Att rota i turisters resväska, gå in i datorn eller organisera grannar och vänner i en slags kontrollerande funktion, kolla upp vad man handlar i affären. Detta kallas stalkning och är förbjudet.

Sedan får vi acceptera att undervisningen i barnens skolor sker på hemlandets språk, och att läraren inte hämtar sina kläder ur soptunnorna, bara för att man gör det i latinamerika.

Och att påta sig en självutnämnd roll som uppfostrare, det är töntigt, och vem vill vara i ett töntigt land.

Galna hundar skall skjutas. Det är så man gör i europa.

sevilla i nytt ljus

sista dagen i sevilla gick i solens tecken. varmt i luften denna fredag, och mycket folk i rörelse.

jag vet inte men denna stad är inte min favorit, det är otrevligt, det är ålderdomligt och allt är i vägen på något sätt. detta kanske skall föreställa pittoreskt, men jag ser inte detta. jag ser bara dumhet.

men sightseeing. en park. alla vet att spanjorer kan anlägga parker. men det var länge sedan  det anlades en ny park. idag är det mest parkeringsplatser. sevilla vilar på gamla lagrar.

och dagens highlights var en ettåring tyckte jag dansade bra. han la pannan i djupa veck, och tyckte det var en konstig tant, en att det var bra. jag vet.

och så fick jag se en ordentlig häst. stark vilade på alla fyra hovarna, och blank hårrem, ordentligt selad och när jag tuggade ville han ha morot. en bra häst. ett vackert exemplar.

när jag kommer till sverige kommer min chef de cuisine bli hysterisk. om man skall ha flamencotema bör ens chef de cuisine ha en camisa de churida, en skjorta med krås.

jag lagar inte mat, det är en tråkig kvinnlig sysselsättning, och brukar skaffa mig en chef de cuisine, som jag behandlar med djupaste respekt. då får man god mat. men här i sevilla har man inte en flamencoskjorta.

någon sa att i madrid kan man hitta en flamencoskjorta. madrid är huvudstad i spanien. det är en stor stad, med många hus och gator. man har trafikljus och i ett gathörn kan man köpa glass. det är allt.

under tiden jag var ute och roade små barn har man lånat mitt rum, och provat mina kläder. billigt.åk hem till östeuropa och arbeta på en sexklubb istället.

han var väl gift och denna kvinna skulle kolla sin sexappeal. pure dynamite. de sjunger sånger om denna dags stora händelse i alla gathörn. om en klänning och vin och svartsjuka. mycket vackert. så sevillianskt.

kanske man borde ta ett nappatag istället. och prata med turistdelegationen i Bryssel om slasket på hotellrummen. kanske man borde ta ett nappatag med privata laptop. man får faktiskt inte går in i privata datorer, särskilt inte om de skriver en bok, och kallar sig författare, men det gör man här i Spanien, man hjälper Östeuropa.

vad var syftet med denna dans i sänghalmen. man ville leka femme fatale och vara oemotståndlig.  vad gör man? kollar om det är samma färg dår nere.  i detta fallet<, det var det inte.

och i sevilla sjunger man om detta i en flamenca nuevo. jag frågar bara : vad lär ni era barn.

Sevilla är som ett inskränkt  getto. kanske som i östeuropa. glöm Tito, glöm ryssland.detta är värre.

lookbook>espania>sevilla i nytt ljus

lookbook>espania>tarifa

i förorten dansar man vardagsrumsflamenco…

Resan i spanien, andalusien börjar närma sig sitt slut.

Och det bästa med spanien har varit almeria och cadiz. Vackra spanska städer, där den moderna tiden har båda fötterna i sin historia.

Att få besöka en öken var en fantastisk upplevelse, och att få se dessa underbart vackra hästar.

Landskapet är fantastiskt. Och om ett par år kommer bilbao att vara allas favorit.

Men sen var det väl inte så mycket mer.

I sverige om man har levt i en mångkulturell miljö som jag har gjort, har man sett vackra klänningar från latinamerika, östeuropa, arabländer, kurdistan, persien. Och man har sett dans från jordens alla hörn, och är mer än kräsen.

Som barn i förorten om familjen skall ha en större fest, blir självklart det svenska barnet inbjuden som vän. Man leker tillsammans varje dag, läser läxor tillsammans och spelar fotboll.

Man deltar i festen , äter och jag måste säga att om man skall se dansen, måste det vara bra. En äkta flamenco skall vara snärtig, energisk och med starka fötter , rena linjer och ett starkt uttryck, annars går man in i rummet och leker med sin vän.

Och detta vet man i förorten. Reser sig barnet efter halva tiden och går, då är det inte bra. Och förorten är vi måna om att utveckla varje kultur, att få fram essensen, kärnan i kulturen, och detta är barnen experter på.

Att ett barn från romanikulturen har en stark vilja och vill bestämma, det stör inte ett svenskt barn. Men om man skvallrar, går bakom ryggen och är ditskickad för att spionera blir man lämnad ifred, med sina kulturella egenheter. Detta gäller kinesiska barn, östeuropeiska barn och östeuropeiska barn. De kan leka med de sina, eller vara i sin kulturella lokal, eller som de kinesiska barnen vara i restaurangen och hjälpa till.

Vi är som vi är, vi svenskar är människor, och våra hem är våra, de är inga kulturella utställningar. Våra privata ägodelar är inga museiföremål och vi kräver respekt för våra åsikter, vår historia och vår kulturella tradition. Vi kan klara av att lösa konflikter inom den svenska språkgruppen och behöver ingen föråldrad kulturell person som skall tala om för oss vad vi skall gör. Om det inte duger, så säger man det till den personen och springer inte runt och skvallrar. Då blir man isolerad och får den informationen man tycker är intressant.

Vi har grupper i förorten som är hänvisade till sin egen kultur, det kan vara självvalt och dt kan vara omgivningens beslut.

Egenskaper man uppskattar i förorten är respekt, kunskap och attityd. Och egen vilja.

Jag reste ett år i östeuropa, och inte en gång frågade man mig hur jag mådde. Inte en gång.

Men man flinade och man skar sönder skorna, man rotade i resväskan och man pratade bakom ryggen. I förorten blir man isolerad för detta beteende. Man blir utfryst.

Det är kallt i östeuropa, och det är kallt i sverige.

Och i andalusien, och i sydvästra frankrike kan man räkna med en sträng vinter, och ett kärvare klimat under de närmaste åren. Som i östeuropa. Oljeberoende och med egna kärnkrafter. Polen importerar brunkol och har ingen egen kolbrytning. Och ingen av dessa länder har eget uran.

Och man är beroende av sina internationella relationer, som man inte klarar av att hantera.

Stop, think twice, there`s another day in paradise, sjunger Phil Collins. Varför gör han det?

Och här I sevilla. Jag har sett soptunnor och restlager av kläder och skor förr. Man ser direkt på sortimentet hur man skött sina relationer. Och man har sina flamencobarer, och man har sina flamencoskolor, och det finns säkert de som nöjer sig med själva grejen att vara i sevilla och gå på kurs, så man har något att berätta hemma.

Men jag föredrar en snärtig flamenco, sparka undan vardagsrumsmattan en lördagskväll och shaka loss i en snärtig flamenco, med rena linjer och ett starkt uttryck. Och hur det kan se ut, det är privat.

Men det är con amore, belive me.

Det mångkulturella samhället kan vara en plats med mycket kunskap, där man får lära sig diplomati och respekt.

Det mångkulturella samhället kan vara en galen plats, där varje gathörn är minerat, och minsta feltramp ger en förödande konsekvens. Man bestämmer själv, och redskapet heter känslan, uttrycket.

Det är något man kan tänka på när man stoppar hela gruppen i flamencoklassen, för att gå runt och peta rätt fingrarna på eleverna. Det är inte undervisning, det är översitteri, och så lär man inte folk att dansa. C´est absolumment interdit.

Undervisningen skall ske som, kan du göra så här?

Le premiere position, le deuxieme position et un autre fois. En core un fois et en core en fois.

vad är folkvett, finns det gemensamma beteenden i olika kulturer?

Jag är i sevilla, och skall köpa en skjorta med krås. Meatloaf har en sådan skjorta när han sjunger duett med Cher i ”deadringer for love”.

Då ska jag också ha en sådan, inköpt för egna pengar i Sevilla. Om jag här i sevilla hade börjat sparka in dörrar, krävt telefoner, mat, träningskort, spårvagnskort och en flamencokostym, och hänvisat till min invandrarbakgrund, hade jag blivit misshandlad.

Men detta kan man göra i göteborg. Och det patetiska i detta är att man här i sevilla anser att man kan bete sig likadant. Man stjäl telefoner, man har sönder mi mp3.spelare för att man har invandrarbakgrund.

Om inte jag är fullständigt felinformerad har denna stad ett tvivelaktigt rykte i dansvärlden. Man har dåliga pedagoger, och är för konformistisk och har favoritdansare, och glömmer att uttrycket är unikt i en solodans. Efter att ha dansat sedan jag var tretton år finner jag detta märkligt.

Och efter att ha dansat så länge anser jag att jag själv väljer vilken dans jag vill dansa, och väljer mitt eget uttryck, och om jag vill slaska ner mig på en skitig salsa bar i göteborg eller inte eller lära mig en töntig dans av en oförskämd, outbildad sk danspedagog som intruerar på dålig svenska, det är mitt beslut.

Musikalitet och spåk hör samman. Och när en människa inte hör skillnad på ljuden antar man att han är omusikalisk och tondöv. Det är ingen dansare. Han är enbart där för att vara oförskämd emot ursprungsbefolkningen. Och då blir frågan vad gör du här i sverige.

I sevilla, är den stora händelsen busstationen. Där samlas ssevillas invånare varje dag, och går omkring på en busstation, och detta är sevillas folknöje. Att gå på busstationen i sevilla. Med eller utan väska. Och man går nära besökare, och man gurglar ur sig något osammanhängande fras, på busstationen i sevilla. Gammal som ung. busstationen är en mötesplats.

Och i denna rena avskalade miljö, buss, plattform, café, kiosk och biljettlucka kan man dra sin resväska fram och tillbaka, på ett argt sätt, på ett utmanande sätt osv. och man kräver bekräftelse för detta.

Och så har vi malmö, staden med nybyggda centralstationer, så att malmös självutnämnda ordningsvakter skall få dra sin väska i en ny miljö.

Två världsstjärnor har gett konsert i malmö. Lady gaga och britney spears, båda är kvinnliga megastars och har en stor beundrarskara och jag anser nog att båda dessa kvinnor förtjänar respekt för sitt yrkesval. Deras privatliv vet jag inget eller mycket lite om. Men på scen och i de videos jag sett är det starka uttryck utförd med en stark sångteknik. Och de är vackra kvinnor.

Jag har inte sett någon konsert i malmö, men jag har sett finalnumren från båda föreställningarna och finner en uttråkad superstar som redan lämnat scenen efter halva showen. Och vad beror detta på. Fungerar inte tekniken? Byt ut teknikerna?

Är det fel på dansarna? Skicka hem dem med en rabattkupong till en zumbakurs?

Är det fel på dansarna? Skicka hem dem med ett idolfoto?

Jag förstår att prudentliga malmö har åsikter om människors val i livet. Men jag tror att båda dessa kvinnor har människor i sin omgivning som kan styra upp felaktiga beslut. Denna självpåtagna uppfostrarroll från malmös sida är pinsam. Staden är ful, staden är sliten, kläderna är töntiga och de flesta husbyggen står stilla eftersom det är ekonomisk kris. Och malmös självutnämnda kulturelit går till malmö arena och gör det enda man kan; man gör bort sig.

Ta nu en sväng till den nybyggda centralen och traska runt där, på ett argt sätt, gå nära sittande tågresenärer, bara för att få igång någonting.

Detta är logikens högborg. Här är man trimmad i huvudet. Här har man förstått nåt. Eller stjäl en cykel och cykla runt på alla de cykelvägar som staden byggt. eller ta bussen till rosengård, som lever i mediaskugga. Svensk storstadslogik utformad i konsensus utan gemensam t språk.

Very cool.

i väntan på bussen i cadiz

Vid väntan på bussen i cadiz, kom skolbussen med te funktionshindrade barn. Klockan var fyra och de hade haft en lång dag i skolan, inklusive restid.

De var glada och de hade mycket att berätta och visa för dem som väntade. Och med detta vill jag ha sagt att de har duktiga lärare.

Vem vill inte ha hem sitt barn glad och lycklig för att ha lärt sig saker i skolan.

Det är en mänsklig rättighet.

Och naturligtvis skulle busschauffören förstå att han var en viktig person för dessa barn. Så en flicka hade ritat en teckning. En karta. Han blev glad. Han förstod piken fast den var fin.

Alla som såg detta möte blev innerliga. Denna stund innehöll så mycket.

Och alla som arbetar med funktionshindrade barn säger:

Varje dag är en gåva.

Och så kan det vara i skolan.

Och så vänder vi för ett kort ögonblick tanken mot östeuropas skolor för funktionshindrade, och jag lovar er, att de skall få en vidareutbildning av outbildad personal som optimerar deras tekniker och använder dessa metoder i experimentellt, utbildande syfte. Och det är en utbildningssituation och det är en fredlig tid. Och denna utbildning skall ske” con amore”, med kärlek.

Sen kan vi prata om vad som är ett kristet land, sedan kan vi diskutera sjukt och friskt. Sedan kan vi diskutera integritet, folkvett och civilrätt. Och den diskussionen skall jag led. Lag lovar er. Det är ett löfte.

Jag har rest ett år i östeuropa, och sett vad jag skall av infrastrukturell misär. Trottoarkanter, dåliga vägar. Trappor och den politiska ledningen i östeuropa, som piper i TV om handikappade. Och nu är jag förbannad. Love you Zagreb.

flamencodrottningen i förorten, självutnämnd

Hemma i sverige har vi ett antal självutnämnda flamencodrottningar. De har en solfjäder över soffan, med en radie på en meter och en palm och en solnedgång. Och i garderoben har de en kopierad prickig klänning, uppsydd i östeuropa, efter att ha varit i spanien och sett dessa klänningar. Dessa flamencodrottningar har invandrarbakgrund. Och har man en familj med romskt ursprung är det extra roligt att spöka ut sig och dansa, stampa i golvet. Och på privata fester stampar man i golvet och sveper med klänningen och ropar ole och alla tycker att detta är eldigt. Det finns inget flamenco i detta och det finns inget kulturellt i detta.

I sverige har vi lagar som förbjuder diskriminering, och hets mot folkgrupp. Men vi har en poliskår som har tagit avstånd från allt sådant där.

Det är få svenskar som har papperssolfjädrar på väggen i kolossalformat, och att ha en privat fest med flamencotema, det kan man ha, men inte för att reta familjen i dörren bredvid. Och om man gör det får man veta var gränsen går. Men vi har invandrare som helt gått in i sin egen värld, och totalt glömt bort varför utländska familjer lever i sverige. Och ingen tänker tala om det för dem. Man måste tänka själv i en demokrati, kunna ta ansvar för sina egna handlingar, svenskar eller invandrare.

Och när man ser dessa människor spankulera runt i spanien och ha inställningen att man fortfarande är flamencodrottning, och att man på något sätt hör till spanien är fel. när man dessutom börjar fråga om eld eller börjar stryka sig runt mig som en katt i mars, då är man oförskämd.

Man provocerar. Jag är på intet sätt lättretad. Efter alla kendo och iaido-övningar lär man sig kontroll. Jag har lärt mig att inte bli arg. Jag har lärt mig slåss. Och provocerar man mig, så använder jag den tekniken. Att ha en grupp oförskämda människor runt mig intresserar inte mig. Och att göra en människa arg, det kan man göra. Som i sverige.

Och vill man ha en dansant flamencodrottning från östeuropa. Så ordnar jag det. och ett skilsmässodike. Inga problem. Jag har gjort det förr.

Och är det någon som undrar varför östeuropeerna är där jag är, så vet man det nu. De vet vad de har gjort, mot romerna i sverige. Östeuropa.

algeciras och tarifa och här går båten till Tanger…

Efter Sevilla styrde färden till Algeciras, ett vindsurfingcenter.

Algeciras är sammankopplad med tarifa där båtarna går till Afrika. Tarifa är den äldre ursprungliga staden och Algeciras är mer modern, och enligt guiden industristad.

Tanken med resan till spanien var ju att studera flamenco. Lära mig hantera ett par kastanjetter.

Nu är jag ingen lydig flamencoelev, och har nu undersökt flamencons möjligheter i ensamhet. Intressant.

Amn kan säga mycket om zigenare, men ett är säkert de är aldrig otrogna, de är alltid där för varandra, även om de inte är fysiskt närvarande. Och detta avspeglar sig i dansen.

Dansen handlar mer om maktkamper. Man vill dominera, och man vill bestämma. Och detta får nog representera en kulturell egenskap. Men jag finner inte zigenare som ett erövrarfolk utan dessa maktkamper hålls inom familjen, eller gruppen. Detta är min tolkning.

Och hur undersökte jag detta. Ja, det finns vissa grundelement i alla dans. Och det finns alltid positioner

Så jag skapade matadoren , vännen och tjuren och höger sida är dominant och vänster sida är följande. Och så dansade jag. Tjurens roll är frustrerad energi, mycket fötter. Och totalt fokus.

Detta för att hitta dels balanspunkter och dels varifrån energin kommer. Och se.

Jag kommer aldrig att dansa i en lång prickig klänning, och troligen inte använda solfjädern,

Jag kommer nog att använda cape/sjal och kastanjetter och stövlar. Och av detta får man förstå att matadoren är den position där jag trivs. Då får man bestämma, och då får man använda alla sina sinnen. Var är tjuren? Och man har mycket inneboende energi, och om jag inte är helt fel ute så har matadoren inte duende. Det skulle inte kännas korrekt.

Så återvänder vi till sevilla. Och nu förstår alla att det inte är känslan i flamenco som man söker, det är något annat.

Och i det sällskapet passar inte jag. Dans är dans, och livet är livet.

Det är samma sak som att köra bil. De finns privatbilisten, det finns taxichauffören och det finns rallyförare.

Och det är tre helt olika saker. Privatbilisten kör till och från arbetet, till affären och hämtar och lämna barnen på skolgården. Taxichauffören kör yrkesmässigt, vilket kräver helt andra köregenskaper, uthållighet framför allt. Att hålla koncentrationen under en mycket lång tid.

Och rallyföraren som har en extrem träning. Rallyföraren kräver inte att folk skall kunna köra rally. Taxichauffören kräver att folk skall kunna trafikreglerna.

Och i sevilla, lite speciellt kanske.

Och om vi hade äkta zigenare i sverige, det tycker jag skulle kännas trevligt. Folk som kan dansa och håller ordning på familjen. Och maktkamper. Vi har arabiska barn i Sverige som behöver nya lekkamrater. Och så jag som matadoren. Det skulle pigga upp.

Om jag förstått saken rätt har vi spansktalande språkgrupper i Sverige, som inte trivs så bra. De har karnevaler och de har sina egna skolor, daghem och kulturlokaler. Men det räcker inte. För vi i Sverige kan inte dansa. svenskarna vill inte dricka öl mitt i veckan, och kan inte dansa. Och de börjar titta på spanien. Man vill vara i regioner där man kan dansa. De har sin salsa och sina folkliga danser, caporales och merenge och cumbia.

Men vi i sverige förstår oss inte på deras sätt att dansa. Konstigt.

Jag vill hellre att mina barn skall lära sig en äkta flamenco än att gå på salsakurs i Sverige. That is it.

Vi kan byta. Vi gör upp lite domän baserad makt bara. Detta är svenskt kulturmönster och detta är romskt. I Sverige har vi tolerans, men vi är inte mesiga.

Vi tittar på invandrare i sverige. Jag skulle gärna se att dessa romer introduceras i svensk förvaltning. De behöver ingen utbildning. Varför skall de utbildas när östeuropeiska kvinnor utan utbildning och folkvett kan arbeta inom förvaltningar i lund och malmö?

Vi byter ut dem och sätter zigenare istället, för att de kan dansa. Nu börjar invandrargrupperna vakna. Och fort gick det. Och tyst blev det.

Det finna gränser inom alla yrken i sverige. Och om man vill bli lokalpolitiker i göteborg eller malmö, bör man kunna lite om den svenska kulturen. Så är det bara.

från sevilla till algeciras… med buss

Efter Sevilla gick resan till Algeciras, en industristad på Andalusiens sydkust. Nära Gibraltar.

Om Granada är en mångkulturell stad är Sevilla en mycket spansk stad, på både gott och ont. Och den spanska mentaliteten med att vanka runt katten som en het gröt passar inte mig.

I Sevilla är den första personen jag möter en person som tigger cigaretter. Och därefter får jag telefonen stulen av en fick tjuv. Detta ger en lite dubbel känsla. Jag känner igen beteendet och finner det lika energikrävande varje gång. Detta är en stad som faller isär. Granada har många sin karaktär och alla kvarter är inte i topptrim, men de har sina invånare. Me3n det finns en vilja i granada. Man bygger tunnelbana. Man har en genomtänkt miljöplan och har bytt ut alla sopkärl och papperskorgar.

Sevilla vill ha kvar sin karaktär. Med fontäner och katedral och promenadstråk, och man har sin moderna spårvagn. Och man har sina nyfikna kvinnor, och lägger ner mycket tid på TV och på telefonkontakt. Man ägnar sig gärna åt att retas, och trottoarer och gatunät är i dåligt skick.

Jag kan tänka mig att sevillas renhållningsarbetare har ett ganska pressat tempo. Med ålderdomliga och tunga sopkärl, och jag vet inte om det bara har blivit så eller om det är avtalat att de skall ställa sopkärlen på gatan. Det är trångt och enkelriktat och när leveranser av bröd eller varor kommer. Detta sker tidigt i sevilla, så står sopkärlen där och leveranserna får flytta på dem manuellt för att kunna sköta sitt arbete.

Och nu är klockan halvsex, sex och då är inte sevillabon vaken, men det låter. Det finns ingen att klaga på, alla har skött sitt arbete under tidspress.

Var är koordinatören?

Man är mycket noga med att kontrollera turisten, följa efter och organisera så personen måste stanna, för man roar sig med att gå framför fötterna, och det är extra roligt att klumpa ihop sig på trånga trottoarer. Och detta kräver en enorm planering och organisering och detta lägger man ner mycket tid på. Att retas.

Och husen förfaller, och gatorna förfaller och folk förfaller. Man är inte helt fräsch. Och städerskan kanske kan duscha någon gång efter arbetet, istället för att låna ut uthyrda rum till sina vänner.

Och man har sin flamenco. En folklig dans som man har en egen variant på, och man värnar sin flamenco.

En folklig dans är en dans som alla skall kunna. Den skall vara utformas så att den skall kunna dansas av alla.

Och detta har man skolor i.

Och det är väl trevligt. Men när man utan att höra sig själv säger att tekniken är viktig. Både uttrycket och tekniken är viktigt. Då är inte jag med. Då är glädjen borta, då är det något annat. Man lägger stor vikt att vifta med en solfjäder på rätt sätt och detta med en färgglad fjäder med rosor på. Det är mycket prickigt och volanger, och schalar. Och man vill att dansen skall bevaras och inte influeras av andra rytmer.

Detta passar inte mig. Så jag köpte mina kastanjetter, och tränade. Men avstod att gå in en flamencostil. Arbetade med fusionjazz som inspiration.

Och därmed har jag avsagt mig vidare bekantskap med sevillas dansare.

Det finns hästar som drar kärror runt i staden. Och de går på hårt underlag. De har inget vatten, och det kan hända att hästen har fel belastnin g på grund av fel selning.

Och detta skall då inte sägas utan man skall stegvis påtala detta. Och man tycker inte om. Och man har åsikter om allt utom det man borde se. Sig själv i spegeln.

Alla måste förstå att det blir för mycket. Man fokuserar dansen och det skall inte vara turister., samtidigt som man är totalt okunnig om hur den stora världen resonerar.

Dansvärlden är inte traditionell, den är inte okunnig. Den har koll på läget.

Hästvärlden är inte blind. Spanjoren är rädd om sitt rykte som hästfolk, tro inget annat. Och där är det helt andra spelregler som gäller än nostalgi.

Man tycker det är vackert med vagnarna springa runt i staden som i rusningstrafik skall springa runt i staden. Det finns ingenstans man ordnat med vatten. Vägarna är i dåligt skick vilket ger en extra belastning på hästen. Men man skall tycka att detta är romantiskt. Sevilla kräver mycket av tekniken, men man är inte beredd att ordna med runt omkring arrangemangen.

Det är klart att om man som ekipage springer runt i staden en varm sommardag behöver vatten. Om man nu anser att detta är vackert borde man ordna sådant anser jag, och hästvärlden. Som är föga nostalgiska. En häst är en häst, den passar inte i rusningstrafiken. Den tiden har passerat.

Kanske i en park eller i lantlig miljö. Det ser bara fånigt ut.

Och så hittar jag en kvinna i en lekpark, vars barn gungar. En kvinna som ska gå och gunga i lekparken med sitt barn. Kvinnan är mycket smal och försiktig. Och natruligtvis kommer en äldre man och vill prata med kvinnan. Hon var där med sitt barn, och han vill prata, prata, och kvinnan kryper längre och längre in i koftan. Axlarna åker högre och höge upp, och barnet börjar klänga.

Varför kan man inte visa respekt för en kvinna som är i gungparken med sitt barn. Han klädde av henne med blicken. I lekparken. Och alla kvinnor som var där, såg detta. Och tyckte det var trevligt att det var en man i lekparken. Men det tyckte inte jag.

Och hela tiden är det män som skall vara lustiga, de haltar, har gamla kläder.

Är detta en stad eller är det en teater lek. En slags gatuteater för människor som inte har tekniker för sina frustrationer, känslor och relation till andra människor, till väggar och golv. Man har motoriska störningar och måste i leken lära sig att röra sig i rummet. Staden där man måste lyfta solfjädern korrekt. Man värnar flamencon.

Alla dans har regler. Man bör kunna skilja på dans och livet. Man bör kunna skilja på golv och vägg, och man bör kunna skilja på respekt och övertramp. Kan man inte detta kan man alltid hävda sin kultur. Och det blir ännu tråkigare.

En trasig häst i stadstrafik och en kvinna som känner sig störd i sin integritet i en lekpark. Det är en osmaklig stad. Och man kan ju alltid ta lektioner i dans om man vill ha en hållning till sin omvärld. Det kallas dans.

Sevilla , nejtack jag har annat för mig….

Vid mitt första besök här i Sevilla, vimlade staden av östeuropeiska kvinnor. de var i sevilla, och de var så trevliga och smörade för spanjoren.

Och min telefon blev stulen, i ett samarbete av internationell karaktär, och jag kan inte påstå att jag blev särskilt imponerad. Vare sig av blonderade polskor med tvivelaktig bakgrund eller den grupp som stal telefonen.

Vill man stänga av någon från kommunikation, så ordnar jag det.

And now i am back. Under tågresan fick jag resväskans hjul förstörda av en grupp från Granada. Man ägnade sig åt att åka tåg. Och detta var en fantastisk upplevelse för denna grupp i samhället. Att få gå och köpa vatten i en automat, att ringa i sin telefon, och visa upp sin kamera. Och att få gå på tågets toalett. Detta var så upphetsande att konduktören var tvungen att komma och stå utanför toaletten som en dämpande effekt.

Denna grupp tillhörde antagligen den skatboardsåkande damen med balanssvårigheter från Granada, och de hon var inte ensam om denna deffekt. Detta är inget mått på Granadas intelligent. Detta är en grupp som är isolerade från verkligheten, de har ingen information, och i deras verklighet är en tågresa något mycket stort. De fick se en modern papperskorg också, och det var troligen första gången de i sitt liv såg människor som av fri vilja använde en papperskorg. Kusin från landet, var på besök.

Här i sevilla fick jag med min trasiga resväska ta in på ett hotell i centrum, och det är väl inte min favoritplacering i en stad. I städernas centrum finns det ofta en grupp människor som genom sitt boende, har privilegier, och egna regler. Hur man hanterar soptunnor, parkerade bilar och hur man sköter information, och de kontrollerar gärna andra men inte sin egen spegelbild.

Hur som helstvid en promenad halvåtta på morgonen för att köpa cigaretter, hamnade jag vi staden katedral. Ett inte obetydligt byggnadsverk. En ståtlig kyrka, med kraftfulla entreer.

Och där fanns ett grupp män som för turister kör runt i staden med häst och vagn. Ett nostalgiskt inslag i den sevillianska stadsmiljön. Och är man polsk blondin, får man sitta bredvid kusken.

Dock, det fanns de hästar som va gamla, och det är inget fel. en välskött häst kan arbeta länge. Hur ser man då att en häst är gammal. Nedslitna hovar.

Men dessa gamla hästar hade overkade hovar och inga skor, vilket på hårt underlag ger smärta. Det överanstänger hästens ben. Och vi pratar om ett djur som arbetar varje dag.

Jag blev förbannad, och åkte in tåg och köpte vatten, utan drog igån en cirkus, vilekt resulterade i slutändan att två poliser fick rida genom staden med sin pedantskötta polishästar och sevilla fick se en välskött häst.

Och se, solen tittade fram, och Sevillas invånare fick se en välskött häst med självförtroende, stolthet och balans. Och detta hade man aldrig sett i hela sitt liv, häs i andalusien som föder upp en egen hästras.

Man vaknade liksom upp, från kamerauppvisning, telefonstölder och att hjkälpa varandra.

Jag kommer aldrig att sätta min fot i denna stad igen efter att sett den häst hanteringen. Och överlämnar denna sta d till tyskar och polska blondiner. De är väl de enda människor i hela europa som mår bra av att se en häst lida. De är ju sådana.

Polen har sitt katowice, och tyskland. Detta land som har flest hemlösa, födda i landet per capita.

Och detta vet hela världen men det vet inte tysken, som utan att tveka bevistar de kroatiska kuststäder, badar i havet, och äter mat på stranden. Ditforslad i en handkärra. Badande i havet där vattnet inte har en enda fiskmås. Och man reflekterar inte över varför.

Kanske är det något i vattnet.

Tyskland, där man samarbetar runt en vattenkokare och är så förtjusta i östeuropa. Man anser att de är så trevliga. Och kan utan att tveka låta en ensam reande kvinna gå ute hela natten, för att helt plötsligt är alla hotellrum bokade. Då mår man bra. Och att sitta i en vagn i sevilla dragen av en häst där varje steg smärtar, då mår man bra som fet och trind/överviktig tysk, utan information och utan glasögon.

Har du aldrig sett en häst förut, har du aldrig sett en hus ockupation i berlin? Tyskland, med flest hemlösa invånare födda i landet, per capita. Det är siffror fullt jämförbara med svältdrabbade afrikanska länder. Och då ordnar vi detta. Med eller utan vattenkokare. I tyskland, där man har en egen politisk verklighet. Åhå.

vardag i granada, placering eller malplacering

Bilden av granadas vardagsliv är dubbel, och mångfasetterad. Om bilden från Almeria känns som att det finn ett högt mått av kollektiv kunskap, man har en gemensam referens. Arkitekturen är väl sammanhållen. Hamnen är välskött. Och stadens satsningar på grönytor är till glädje för medborgarna. Man promenerar längs fontäner och, lekplatserna är inte vandaliserade. Det ger en känsla av stadsbor.

I Granada är bilden av invånaren mångfasetterad. I caféet träffar man en äldre kvinna, som i samma stund som hon samtalar med sin väninna i högt tempo, har fullständig koll på turisten som studerar kartan vid bordet bredvid, och hon har hela Granadas citymap i huvudet och påtalar i samma stund som hon samtalar med sin väninna små tips om vad man kan besöka i staden. Denna kvinna har ett samtal igång en guidning samt en kan sitt Granada. Kanske hon skulle uppfostra Östeuropas taxichaufförer som inte hittar i sitt arbetsområde.

Pendeleffekten gör att det finns ett stort antal människor, som ger ett lantligt och ”se mig, jag är speciell, intryck” uppvuxen i en skyddad miljö, där man får mycket uppmärksamhet och alla skall stötta det lilla barnet och i lugn miljö utveckla sina färdigheter. Man vill bli sedd och beter sig på ett lantligt sätt. Man gör egna små konster, ett slags teater för man vill ha bekräftelse. Ett lantligt beteende. Det fanns ett stort antal av dem i granada, troligen turister som stannat kvar i granada, utan att egentligen veta varför.

I granada finns ett universitet och det finns många unga som inte deltar i skolundervisning eller arbetar, de drar runt på staden och tolkar olika fenomen i staden som de delger sina vänner via facebook. De har låg utbildning och reflektionerna är i stunden. Och det blir mycket enkla analyser och det blir mycket självcentrerade betraktelser. Speglar egentligen mer individens sinnestillstånd än det som verkligen sker.

En egotripp helt enkelt.

Och det finns de som under rusningstid, skall öva att åka skateboard på promenadområdena. Staden har ett stort antal unga skatare som tar sig fram i överallt. Och deras skicklighet gör att de aldrig stör utan enbart är ett välkommet möte. De showar och de trixar, och interagerar på ett sätt som gör att man blir glad. Denna trettioåriga dam som i sin nybörjarroll, mitt i stadens rusningstrafik, barnfamiljer, äldre hade valt att efter arbete, skola och daghem promenera på stadens promenadstråk, kantad med blommor, skulpturer och man promenerar där och pratar och upplever den stad man faktiskt bor i. och mitt i detta kommer ten trettioårig kvinna på skateboard. Det var uppenbart en lantlig dam som hade behov av att få bekräftelse. Hon kunde inte åka skateboard, och kommer aldrig att lära sig. Hon var för klumpig. Alla såg detta, hon var pinsam, patetisk.

Granada har allt från gnistrande briljans till extrem dumhet. Och detta avspeglar sig i stadens spegel. I klottret på husfasader, i söndriga trottoarer. Och omedvetet sorterar vi, i staden sorterar vi. Och alla kan acceptera ett funktionshinder, alla kan acceptera en äldre människa, vi har tolerans. Men vi klarar inte av en människa som är malplacerad. Där brister toleransen.

En van skatare som på ena sidan av promenadstråket, som trixar lite för ett litet barn eller en äldre dam, är placerad. En trettioårig kvinna som utan kontroll över sin skate, bland små barn, på en promenadväg är malplacerad.

Och dessa unga som planlöst en vardagsförmiddag stryker runt på gatorna i granada är malplacerade.

Är turister malplacerade. Om man drar alla turister över en kam, och visar att de är malplacerade, har man gjort bort sig, och isoleras från vissa i sektorer i samhället. Och granada är ett exempel på detta. Göteborg i sverige är ett exempel på detta.

spanien är i fronlinjen av det ekologiska arbetet, hur kan det komma sig

Spanien ligger före Sverige i vissa delar av miljöteknologi. I Tabernas finns dessa solpaneler, och vindkraftverken är väl utbyggda, här i Andalusien. Tåg och bussa är förträffliga och detta ger och landet en högre status. Man får förtroenden för detta.

Det retar mig dock att Sverige har hamnat på efterkälken.

Under åttiotalet, bodde jag i Göteborg, i ett ytterområde och Chalmers hade ett projekt med solpaneler på ett högre hus i Hammarkullen, även känd för sin karneval med sydamerikanska förtecken. Projektet fick avbrytas då det skedde vandalisering och sabotage av taket.

Attityden i området var den: att arbetar man med miljöfrågor är man knäpp. Chalmers är inte Göteborg. Chalmers är Göteborgs tekniska högskola, och har ett världsrykte för sin kompetens och sin höga kvalitet. Hammarkullen är inte berömda för sin kompetens och sin höga kvalitet. Hammarkullen har ett helt annat rykte. Området befolkas av två stora språkgrupper. Perser och latinamerikaner, och svenskarna är i minoritet. Området är känt för sin diskriminering av homosexuella, politiskt aktiva, ensamstående mammor och religiösa minoriteter. Muslimer förföljer kristna från muslimdominerade länder.

Detta rykte är inget som Sverige är stolt över, och det avbrutna projektet med solpaneler i området, ger området en ytterligare slumkarkatär. Man anses vara obildad. Och behandlas i ett kommunalt och statligt sammanhang utifrån de signaler de har gett. Information, kommunikation och grönytor.

Sverige är ett land där det är viktigt att ha goda relationer, att visa att man i det nya hemlandet anpassat sig till de nya förutsättningarna. Ett projekt med solpaneler på ett tolv våningshus påverkar inte utövandet av kultur, dans på gångvägar bakom tunga lastbilar eller trummandet.

Området har dålig klang och Sverige som nation har tagit avstånd ifrån detta. Och jag befarar att den grupp muslimer som bor i området är isolerad från övriga muslimska världen, och det är allvarligt.

två saker stör mig i det svenska samhället….

Två saker stör mig i det svenska samhället

Det ena är att miljörörelsen inte är i frontlinjen, och att universiteten inte fungerar.

>Information och hur den konstrueras.> universitet>form, struktur

Vi måste erkänna de vetenskapliga reglerna i etik, sannolikhet och godkända mätmetoder.

Detta ger en viss fördröjning i informationen, men det är det pris man får betala för sanningen.

Vad nu det är.

Men innehållet. Vi lever idag i ett informationssamhälle, och detta är inte detsamma som att leva i ett tjänstesamhälle.

Informationen är idag så väl sorterad att små barn kan ta till sig kunskap som den äldre generationens inte klarar. Och hur är det möjligt?

Detta är möjligt dels genom tekniken, mobiltelefonens menyer och sökvägar etc. men också kan man anta att barn inte har en klar bild av hur informationen presenteras.

Hur informationen är strukturerad. De har inte den traditionella synen på hur en information skall vara beskaffad.

En tidningsartikel skall ha en rubrik, en ingress och en brödtext, då är det en artikel. Vad som står i artikeln eller hur källorna är verifierade glömmer vi för den har den form vi är vana vid att en tidningsartikel skall ha.

Men vilka kriterier skall vi ställa på innehållet.

På en skönlitterär text, om översättningen inte är bra, då läser inte jag. Texten är styltig och omständlig. Inget flyt. Då läser inte jag.

Och detta ger mig en ledtråd om vad jag söker. Informationen skall vara snabb. Den skall vara så formulerad att man på kort tid får mycket information. Det värdesätter jag.

Jag klarar ett tryckfel. Jag klarar ett felaktigt komma.

Vad jag söker i ett ämne är fragment som levandegör. Och här vet jag att jag hamnar i konflikt med vetenskapliga klubben, men jag vidhåller min ståndpunkt.

Dessa fragment skall motsvara en bild, ett diagram, en genomskärning.

Och hur ställer man kriterier på detta. Jag vet inte.

Information och hur den konstrueras>universitet>innehåll, stoff

Vad är innehåll. Vem tjänar på innehållet, och hur skall man förhålla sig till källor.

Jag är i granada och skall besöka alhambra. En byggnad byggd av en grupp i en bestämd tid. Varför är detta intressant. Arabisk arkitektur byggd i spanien. Man får anta att det byggdes i ett bestämt syfte. Varför skall jag veta det. och varför skall jag tycka detta är intressant. Det är stort och det är annorlunda. Det är gammalt. Det är ett slott och andvändes troligen som adminstrativt säte och som representation. Och var en maktsymbol över den nya världsordning som inträtt genom byggherrarnas entre.

Varför är detta intressant. egentligen. när blir det intressant. Skall man jämföra med spanska maktsymboler från samma tid. Eller skall man se hur det vittrat sönder. Vad är det som är intressant.

Det enda jag ser när jag ser en byggnad av sten på ett berg, är slitet med stenarna. Hästar och människor som drog och släpade dessa stenblock till toppen för att sammanfoga dem enligt en konstruktion. Alhambra är enligt guiden byggd av lättare material.

Information och hur den konstrueras>universitet>tolkning, bearbetning

Om det enda jag ser är slitet sten för sten släpas upp till bergets topp. Kan jag då se framtiden ur historiens verklighet. Självklart jag är den första som slänger upp kameran då jag ser en kran eller en travers. Jag ser tekniken som en välgörare.

Och min egen konsekvens är att jag skall kunna flytta mina tillhörigheter på en paketcykel och själv klara att bära in dem i lägenheten.

Och detta är kärnan i min universitetskritik. Man studerar, man läser källor och under fem år byggdes denna bor och fem miljoner stenblock höggs till i ett stenbrott fem kilometer bort och fraktades. Och så skriver man detta och fattar ingenting- man skriver rapporten och det ska vara rubriker, och det ska vara rätt stavat, men man fattar inte vad det innebär. Man fattar inte att det finns ett förtryck i detta. Man fattar inte att om det fanns en annan krigsteknik skulle kamoflagedräkten sett annorlunda ut idag. Vapnen skulle ha en annan funktion om krigaren var mobil.

Detta är ett uttryck för att i krig skall man låsa in sig i en stenbyggnad och den skall vara högt belägen så att man har kontroll. Och varför hade man den tekniken. Den tanken måste komma någonstans ifrån.

Och detta får jag inte svar på om jag besöker borgen på berget. Jag ser tjocka murar och tänker. Här var det nojade människor. Vilka vapen kunde tränga igenom stenen. Inte armborsten, inte pilen och inte kanonen.

Varför var muren så tjock. Och så tolkar jag. Man ville få folket att slita i onödan. Man använde detta som ett förtryck. Väggarna hade kunnat vara hälften så tjocka och fyllt samma funktion.

Men det vet jag inte. Och så kan jag se bälgformationer och förstå att detta var skickliga stenhuggare och så kan jag se, men allt är bara varför?

Vem skulle anfalla. Var det sig själv man såg. Och jag svarar ja.

Man får ju komma ihåg att de var på offensiven och hade självförtroende och så byggde man borgen, och vi tror på detta. Och tänker att etta var riktiga krigare som bygger såna ståtliga borgar. Och sanningen kanske var den att det var fredliga bönder som inte visste hur man försvarade sig. Riktiga krigare, vad vet jag om det.

Univeristet> framtid.

När man besöker alla dessa franska städer och dess katedraler så finns ett fragment i denna byggnad som inte alltid beskrivs. Kyrkklockan. Jag vill använda detta som en bild för framtidens synsätt.

Man beskriver vem som byggde katedralen och var stenen kommer ifrån.osv.

Men dessa kyrkklockor. Gjutna i ett stycke och hur fick man dem på plats. De har hängt där i över femhundra år, och ringt en gång i timmen för att konkretisera tidens gång.

Hur fick man upp dem. Hände det aldrig att de började pendla i upplyftandet, eller att de började snurra. De har hängt där i femhundra år, och jag vet inte ett enda dugg om dessa klockor. Men jag vet vad en katedral är.

Och klockorna kan anses betydelselösa, men ändå. Ett fenomen som funnits i över femhundra år och man bara accepterar det. man vet inte så mycket om dem , man vet att det är en mekanik som gör att de slår rätt slag i rätt tid. Och klangen är lite dov. Och det finns klockor som klonkar. De är förmodligen spruckna. Detta skall inte tolkas som att förkunnaren i denna kyrka talar falskt, men ändå. Varför vet jag inget om kyrkklockan, i denna tid av information. Det stör mig. Att universitet legitimerar sig själv genom upprepning, genom trender och genom modernitet. Man måste hänga med annars får man inga pengar.

Visst, en viss styrning måste även jag acceptera. Men ändå hur beskrivs makten, hur avgränsas makten. Hur beskrivs historien och hur avgränsas historien. Detta stör mig. Jag medger att jag är lite svävande här, men vill ändå påbörja en innehålls och metod debatt för forskning, utbildning och metodik.

till miljörörelsen..

jag tycker att miljöarbetet i Sverige har varit så bra att jag gärna vill berätta denna saga och förhoppningsvis känner man nu stödet i denna legend. och detta är även ett inlägg i den moderna miljödebatten. visst det är bra att göra något. knytaihop soppåsen eller källsortera kuverten. det är fint och man känner sig duktig. man skulle kunna arrangera en debatt i en stad i sverige, eller bygga ett monument men jag vill göra så här, det är kulturellt och det blir billigare.

 

NÄR ÄLKUNGEN BLEV FÖRBANNAD

Vem äger luft och vatten?

Min pappa är meterolog, egentligen.

Han står i tv och visar var det ska skina sol och var det skall regna. Och så får han rapporter från väderstationer. Där frivilliga läser av termometrar och mäter vatten, nederbörd. Det finns såna skåp överallt. Och all den informationen säger min pappa i TV.

Men han har ett annat liv också, ett hemligt liv. Han tillhör älvfolket. Han kan göra sig till ett med vinden. Han är luftälva, det finns luftälva, vattenälva, jordälva och eldälva.

Han försvinner, och då vet man att älvkungen har gett instruktioner. Och då är älvorna ute och leker väderlekar. Den som skött sig får roliga lekar, och den som dummat sig med älvkungens vatten eller luft, får man mindre roliga lekar.

Detta vet bara du och jag, att det är älvkungen som äger luft och vatten.

Älvkungen äger allt vatten, salt och sött, och all luft och alla moln och allt syre. Det är hans. Du lånar bara vatten och luft, och det får man göra. Det måste man för annars kan man inte leva.

Men det beror på hur man lånar och vad man gör av luften och vad man gör av vattnet.

Får man köra bil i staden?. Det får bara bussar och transporter, egentligen. Alla andra får cykla eller gå eller åka buss. Men det är många som kör bil i staden ändå.

Och då händer det sig att nu är älvkungen arg. Det finns ingen luft i staden.

I sarajevo till exempel. Man kör och man kör och barnen kan inte andas.

Då kallar älvkungen ihop ett gäng luftälvor och säger<.

Go for it.

Och då leker luftälvorna. Man gör inversion. Man har lågtryck. Lufttrycket pressar avgaserna neråt som ett lock och luften blir gul och sotig. Och så släpper man på trycket och då blir det kraftiga vindar. Kanske storm, och fönstren skallrar, och ett tak flyger av. Då kommer orkanen gudrun.

Eller kanske man gör snö eller hagel. Och där kan de gå under paraplyerna i hagelbyarna. Det är mycket man kan göra om de har kört bil i staden.

Och vid havet där kan man pressa vinden så vågorna går upp på land och det blir översvämning. Då kan de sitta där i bilarna och bilen flyter iväg.

Då samarbetar vattenälvorna och luftälvorna.

Busar man med vattnet, händer följande:

. Vatten skall flöda fritt säger älvkungen. Man får inte stänga in vatten i cisterner egentligen. Det skall flöda fritt, för att hållas rent.

Gärna med fiskar i. det gör ingenting. Men stillastående vatten är ingen bra lösning egentligen. Och då kommer andra älvor som är meteorologer eller kanske professorer i fiskkunskap eller marinbiologi, eller yrkesfiskare. Och nu du, blir det åka av.

Styv kuling till orkan. I stormens öga.

Eller högvatten eller tidvatten eller lågvatten, eller torka. Inga moln på himlen. De kan sina grejer.

Om man stänger in vattnet eller släpper ut olja eller avloppsvatten i havet. Inte bra.

Det kallas katastrof, på TV oljekatastrof. Eller algblomning. Giftiga alger, man får inte bada. Det är en mindre rolig lek, tro mig.

Men då har man troligen bombat fiskar eller haft bottentrålar så alla fiskarna försvinner i ett nafs. Att använda sjunkbomber så att fiskar blir bedövade och sedan bara plocka upp dem med en krok, inte bra. Då blir älvkungen rasande. Och då kan man förvänta sig en storm eller orkanen gudrun.

Sedan kan man tänka sig att vattenälvorna ändrar på strömmarna. Det kan de. Om de är tillräckligt många. Man vänder på golfströmmen och då blir det kaos. Men då har man varit riktigt dum. Och de händer inte så där jätteofta. Det är svårt också.

Det behövs många vattenälvor med hög kompetens för att vända en så stor ström.

Men rör man omkring i strömmarna riktigt mycket kan det bli en jättevåg. Tjong rätt upp på land.

Det är vattenälvornas specialitet. Det är farligt man kan dö. Älvorna kan dö och de som finns på land kan dö.

Jag vet inte om älvkungen bestämmer över vulkaner, jordbävningar och så. Kanske. Det kanske han gör.

Men vatten och luft det är älvkungens domän och han bestämmer vem som skall bestraffas och vem som skall belönas.

Cyklar man omkring och inte kastar skräp i vattnet, så klarar man sig och man får soliga somrar och kan bada i sjön eller havet utan maneter.

Dummar man sig, kommer alger, maneter eller hajar.

Och lyder man inte då. Jag då blir det orkan eller oljekatasrof. Och lyder man inte då, tjong så vänder man på strömmarna. Och då är det verkligen illa. Åska och blixtar till havs som följer din lilla båt och vattenälvorna bestämmer om du skall bli träffad av blixten eller inte. Det är vattenlekar det. Inget mesigt vattenkrig på gården. Med petflaskor och vattenslangar. Puh så löjligt,

Och sen kan du lattja med din lilla luftpistol, för så kommer orkanen gudrun, efter att luftrycket pressats ner och sen släpper man, tjong så måste det komma ny luft. Det är vinden. Och den är stark. Sekundmeter. Eller snöstorm, i fjällen. Har man byggt ut älvarna för att få vattenkraft. Det är inte bra. Laviner, isen hänger över kanten och flopp så släpper den och det blir en lavin. Det är luftälvorna.

Älvkungen tycker inte om stillastående vatten. Han kan förstå det men han tycker det är bättre med fontäner, så vattnet cirkulerar. Syresättas.

Min pappa är meteorolog egentligen, men ibland försvinner han och leker med sina älvkompisar.

Hur jag vet det. Det är min pappa och då vet man. Är jag älva. Förmodligen. Jag kommer nog att bli en sån där som leker väderlekar när jag blir stor. Jag tror det.

Vem äger jord och eld?

Min pappa arbetar i ett stålverk i Katowice i Polen. Det är en tung industri och en nyckelindustri i Polen. Ur detta byggdes landets välstånd.

Han började arbeta i stålverket när han var tretton år. Han arbetade nära smältugnarna, där malmen renas genom upphettning. Det är så varmt vid ugnarna, att den heta luften bränner sönder lungsäckarna. Alla har likadant.

När han var tjugosju år och jag fyra år sa chefen. Nu får du sluta. Du försinkar arbetet vid ugnarna. Du har ingen kondition.

Men då sa läkaren att han kunde arbeta i kontrollen. Det var inte så betungande. Kontrollera stålets renhet och kvalitetstämpla, och så blev det.

Han väger atomvikter i stålet och ju tyngre stålet är desto renare. Slagget väger mindre än järn och flyter upp till ytan i smältningen och kastas ut i naturen. Slagget är inte rent och innehåller tungmetaller men man gör så i katowice. Det är tradition.

Han väger atomvikten i stålet varje dag i en atomvåg. Han får betalt och vi lever i katowice.

Men ibland försvinner han. Mamma säger att han sover, men jag vet att han är borta. Då har älvkungen gett instruktioner.

Kanske man har gått för långt ner i gruvorna och väggarna rasar in. Kanske spränger man i bergen och förstör bergets struktur, eller kanske häller man kemiska substanser i jorden, för att ta bort ogräs eller för att det skall växa mer. Få större skördar. Kanske besprutar man skogarna med bekämpningsmedel så den ekologiska balansen i den skogen förstörs och träden kommer att dö. Inte av skadeinsekter utan av fel miljö.

Det fungerar så i naturen att det finns en mening med att det som finns där finns där, utom kaniner i städerna. De behövs inte. De har inga naturliga fiender i städerna och sprider sig och får sjukdomar, och dessa sjukdomar sprider sig till andra djur och allt blir en enda röra.

Kaniner. Vad konstigt. Älvkungen kanske vill påminna om att man måste tänka om.

Ett vulkanutbrott, eller en jordbävning. Eller en skogsbrand eller ett jordskred.

Jorderosion är om jorden rasar ner för berget, när folket inte vattnar eller odlar jorden, då flyger jorden ut i havet till ingen nytta. Den kväver vattnet.

Eller har de dödat valar fast man inte får. Då gör älvkungen så att ett isberg lossnar och krossar allt i sin väg. Fartyg och stränder. Eller smälter isen, så det blir mer vatten. Och mer vatten betyder att et blir översvämning.

Det händer.

Älvornas konung har hand om de fyra elementen. Jord, luft, eld och vatten.

Han äger inga människor bara sina älvor. De är hans tjänare och lyder älvornas konung före chefen eller mamma, eller mig.

Är jag en älva, förmodligen. Och när jag blir stor kommer jag att bli en jordälva.

Min mamma är en människa och min pappa är en älva och jag, har älvkrafter fast inte så starka eftersom jag går i en vanlig skola och inte en älvskola. Om jag gick i en älvskola skulle jag ha starkare krafter. Kunna flytta berg till exempel.

Nu måste jag gå till berget om jag vill se ett berg.

Älvorna kan förflytta berg. Det kallas jordskred eller jordbävning. De bara flyttar.

Och det går fort, då rasar väggarna samman och folk begravs levande. Det är en katastrof.

Men att tungmetallen kastas i naturen och vattnet förgiftas är tradition.

Det är konstigt.

Vad händer om vi inte har rent vatten. Vi dör. Inte sant. Och vad är skillnaden.

Men vi har rent järn och stål, och gruvorna där malmen bryts, där är det inte snyggt. Det är farligt att vara där. det är ihåligt. Det håller inte.

Vår tid som järnamlmsproducent är slut snart. Vi bryter brunkol också och eldar i kolkraftverk. Men de gruvorna är farliga. Riktigt farliga. Där rasar det. Alltid. Varje dag. Nu för tiden har man borrar och maskiner, men förr var det människor och barn som kröp med kolvagnarna nere i schakten i mörkret och i orterna, gångarna. Det bruna kolet skulle eldas och bli till värme för folket. De barnen frös ihjäl eller svalt. De var alltid förkylda av att krypa i mörkret i det iskalla vattnet nere i kolgruvan. För att det skulle bli varmt och smältugnarna skulle fungera.

Ibland rasar en bro, eller en damm brister. När dammen brister forsar allt vatten ut och dra med sig allt i sin väg. Ruttet vatten i dammen, som en våg far det ner i dalen och krossar allt i sin väg. Ingen har nåd och ingen slipper undan. När en damm rämnar. Det blir ofantliga skador, när det ruttnande vattnet far genom landskapet. Och vad skulle man ha det ruttnade vattnet till- dricksvatten, eller bevattning eller elström.

Älvorna samarbetar ibland med vatten älvorna och ibland med luftälvorna.

En eldälva och en luftälva kan göra mycket skada om det börjar brinna i skogen.

En vattenälva och en jordälva kan göra mycket skada om det blir jordbävning och skyfall. Då försvinner vägarna och räddningsmanskapet kan inte nå fram. Det är dis och dimma så helikoptrarna kommer inte fram. Allt är vakuum. Fast det regnar.

Människorna blir handlingsförlamade, och allt förvärras. Men vi har rent kol och det finns TV, och kabelTV.

Om en antenn välter blir det ingen bild. Det blir tillfälligt avbrott.

Det kan hända, det kommer att hända.

Om det är orkan och träden slits upp ur marken är det jordälvor och luftälvor som samarbetar. Det tar lång tid. Först måste eldälvorna göra torka. Träden dör och sen måste vattenälvorna göra regn så marken blir upplöst och sedan kommer jordälvorna och luckrar och drar i träden så att de är lätta att få ur marken och siste kommer luftälvan och gör en orkan. Och träden flyger ur marken , nu kan det inte brinna för marken är blöt. Det är svårare att komma fram om marken är uppluckrad. Skogsavverkningsmaskinerna är för tunga och man måste ha häst och vagn eller lättare fordon och det är farligare, träden kan välta över traktorn. Rötterna i tuvorna kan slå tillbaka.

I canada är det intressantast. De har jättehöga träd i canada. Redwood. Och när ett sådant träd välter i orkanen då tar det med sig en tre, fyra stycken. Och det blir skador. Ojojoj.

I alperna och i Himalaya, kan luftälvorna leka vindarnas spel. Och det rasar snö och det flyger jord och sten i luften. Och det rasar sten och det lossnar klippor. Det kan hända och det kommer att hända.

Öknar varför finns det öknar. De ligger i regnskugga eller floden är borta.

Vad konstigt. Att detta bara hände där och då.

Och så kommer pappa hem och sätter sig och väger atomvikter i stålet. Han kan mycket om atomers sammansättning, densitet och vikter. Atomerna rör sig i olika hastighet. Atomerna kan ha fast form, flytande form eller ånga. Så är det i alla atomer. Och det är bra att kunna. Hur man rör till det i en atom. Eller i en kemisk förening. Håller det ihop eller håller det inte ihop.

Min pappa är en jordälva. Eldälvorna är de högsta i rang. De är närmast älvornas konung. Han är född sån. Till jordälva.

Han arbetar på ett stålverk i katowice, men ibland försvinner han. Mamma säger att han sover, men jag vet att han är försvunnen…..

Det är konstigt i polen. Man kan dela på atomkärnan, det finns kärnkraftverk, men man kan inte dela en kemisk förening. De ljuger., de kan men de vill inte. Varför gör man så?

Älvkungen kallade till möte.

Alla älvorna var samlade.

Jordälvor, vattenälvor, eldälvor ochluftälvorna.

Vi har samlats här i dag i denna dimension för att nu är jag arg, förbannad.

Nu ska vi kolla, vad är tid?

Och alla luft och vattenälvorna har till uppgift att vända alla strömmar och alla vindar moturs. Så att jorden slutar snurra runt sin egen axel i fem minuter. Detta är målet och vägen dit är lång och mödosam sa älvkungen.

Det finns faktorer.

Om vi stoppar klotet på ytan får vi räkna med att den glödande kärnan fortsätter snurra av sin egen kraft. Vilket skulle betyda en fördröjning i rotationen. Är detta rätt tänkt.

Det borde vara så ja. Alltså måste skalet stoppas längre än fem minuter, frågan blir .räcker detta som motkraft emot jorden srörelse eller måste vi söka i kosmos. Gravitationskrafter.

Jag ska stoppa jordens rotation runt sin egen axel i fem minuter.

Nu måste vi tänka i två led sa någon. Dels varför snurrar jorden runt sin egen axel, och dels hur påverkas denna rotation av jordens rotation runt solen.

Har de samband eller är de oberoende av varandra.

De bör vara beroende.

Jag sa en vattenälva tror inte att strömmar och vindar räcker som motkraft, eftersom de är beroende av atmosfären. Rotationen påverkar atmosfären men atmosfären påverkar inte, vad vi det rotationen.

Hur vet du det. Det kanske inte är så att det påverkar men det kan vara en outnyttjad kraft. Som inte är undersökt.

Går det att räkna på detta.

Vattenälva ett och luft älva ett får till uppgift att göra en beräkning på detta tills på tisdag.

Kärnkraften. Det finns en universell lag som säger att atomkärnan skall vara orörd och ändå har dessa usla varelser gått in och lekt i kärnan, fusion, fission.

Detta är inte acceptabelt. Vi fryser, vi måste ha elektricitet, vi måste ha ljus.

Och i detta skall även jordaxelns lutning ändras. Vi ska ha en ny ekvator.

Jordälva ett och eldälva ett går ner i kärnan och kollar hur flytande är magman och är den ånga. Går det att delar av magman blir fast form, vi ändrar densiteten och använder tyngdkraften för detta ändamål. Femtio grader skall den flyttad. Och detta innebär att nordpolen och sydpolen kommer i obalans.

Den kosmiska ordningen är bruten och det bildas ett kaos. Tiden. En absolut sanning. Och detta skall ske utan att jorden hamnar ur sin bana.

Så långt har jag klarat att bygga detta tankesystem. Men det är mycket kvar.

Vad innebär det att ändra axeln femtio grader. Samtidigt som man vänder vind och vatten moturs?

Vilka krafter sätts ur spel och vilka krafter tillkommer. Jorden skall röra sig i banan men inte snurra runt sin egen axel. Hur skall man göra. Alla har sina uppgifter och vi ses på tisdag.

Jag har talat, sa älvkungen.

Och i katowice satt pappan med de sönderbrända lungorna och vägde atomer för att kontrollera kvalitén, och i TV stod meterologen och läste upp vädret. Sol och regn och lufttryck och vindhastigheter.

Och ingen anade att tiden skulle stå stilla.

På tisdagen träffades alla älvorna i en annan dimension och vattenälva ett och luftälva ett redogjorde:

Att vrida alla vindar och alla strömmar moturs kan ge en tröghet i rotationen men den kan inte stoppa skalet, och risken är att den flytande magman hjälper upp rotationen så att ingenting händer.

Påverkar vindarnas höjd från jorden och påverkar strömmarnas avstånd från vattenytan.

Knappast.

Jordälva ett och eldälva ett redogjorde:

Kärnan är till största delen flytande men den del av ångan som är ånga bildar ett tryck. Och detta tryck kan man använda för att göra delar till fast form, utan att använda syre eller temperaturändringar. Det blir plasma liknande. Och denna plasma kan man koncentrera och hur stor del plasma kan jag i nuläget inte säga, men dt är fullt möjligt att vrida axeln och ändra ekvatorn. Konsekvensen kan jag enbart ana. Och säger ingenting.

Nu har vi förändrat tiden men inte stoppat den. Tiden har ett annat utseende, en annan egenskap. Men det är fortfarande tid.

Den kosmiska ordningen eller kaos. Den naturliga logaritmen, existerar den i den nya lutningen. Det kan man fundera på, sa älvkungen. Jag har talat. Vi ses på tisdag.

På tisdagen samlades de åter och en älva sa:

Den naturliga tiden fungerar i den nya tiden.

Då är den naturliga logaritmen inte kopplad till tid. Är den naturliga logaritmen kopplad till rummet?

Ett matematiskt begrepp har alltid vissa grundantaganden. Tid och rum är konstanter. Och ändrar man dessa grundantaganden, men behåller de matematiska begreppen så räknar man på en annan sak. Och detta vill jag se.

Den exakta vetenskapen matematik går mot noll eller går mot evigheten.

Alla förstår att jag är riktigt förbannad. Ursinnig.

Och nu. I den nya lutningen. Kan man nu vända vindar och vatten moturs och på så sätt stoppa rotationen.

Jag har talat och vi ses på fredag.

Och nu var älvorna inte längre på fast mark. Nu var de i hypotesernas gungfly. Och här gällde det att noga veta var man satte ner foten.

Nu var man tvungen att räkna på något som inte var empiriskt bevisat, och ett litet fel kunde få helt fel riktning i det slutliga svaret. Nu gällde logikens lagar och intuition.

Man måste känna när man var på rätt väg. Man hade ingen älvkung att förlita sig på. Älvkungen vet allt utom det här. Älvkungen har alltid svaret men inte nu. Nu gällde det att alla älvorna var exakta. Inget fick räknas fel. Och det tog tid och det tog kraft. Och den kraften betaldes av kärnkraftverken, som pressades till sin yttersta gräns. Kärnreaktorerna var glödheta och röda. Alarmlampor och alarmsignaler tjöt i kärnkraftverken över hela jorden.

Och var de inte pedantiskt skötta, så kunde man befara ett haveri. Kylvattnet kokade och ångade ut i kärnkraftverken och det var fara och färde. Det var katastroftillstånd sa man på nyheterna. Och ingen kunde förklara varför.

Att detta katastroftillstånd funnits hela tiden, var et ingen som sa.

Och alla älvorna la pannan i djupa veck och funderade i en annan dimension, hur skulle man stoppa rotationen. Vilka krafter skulle man använda.

Tiden skulle vara ur led. Tiden skulle stå stilla i fem minuter så var det sagt. Detta var uppdraget. Älvkungen var arg, vred och ursinnig.

Och meteorologen sa i TV. Solen kommer att lysa här och här, vindhastigheten här är så och så, och blir det haveri i detta område så är konsekvensen detta. Och vinden låg helt plötsligt mot de stora städerna. Alla vindar låg i riktning från kärnkraftverket mor de stora städerna och detta var ett mysterium. New york och singapore och belgrad och warzava.

Det var konstigt. Det var extra vädersändning på TV. Och experter kallades in, och man ritade diagram och sjukhusen hade extra bevakning. Och barnen i japan fick nya jordbävningshattar.

Och klockan slog ett och klockan slog två i kyrkorna världen över.

Och alla presidenter i hela världen gick ut och sa i TV. Detta är inte harrisburg, detta är inte tjernobyl.

Vindvimplarna visar fel.

Det är ingen fara. Och vi ska avsätta pengar för vind och solkraft. Och det finns ingen radioaktivitet i kylvattnet och den ånga som bildas innehåller ingen radioaktivitet. Och alla kärnkraftsverksarbetares dräkter kontrolleras varje dag och de är hela och gör sitt jobb. Alla presidenter så likadant.

Och i hamnen låg alla båtarna och skavde på den tamp som låg mot stora staden, och alla båtarna gjorde fel. för detta hade presidenten sagt. Detta händer inte sa presidenten.

Skall ni kalla tillbaka kärnkraftverken som om det var ett fabrikationsfel på framvagnen på en bil.

Vi är idag beroende av kärnkraft för vårt ekonomiska välstånd, sa presidenterna. Vi har idag en standard som kräver energi. Vi lever idag på en nivå där kärnkraften behövs. Det ligger i tiden.

Så sa alla presidenter.

Och alla invånare i de stora städerna fick jodtabletter i orange burkar, plastförpackningar som när man brände upp dem så bildades det syre. Och många slet upp burken och åt upp alla tabletter, som om det var karameller, och sedan gick de och la sig i badkaret, och tittade på TV.

Och i latinamerika gick barnen på soptipparna och funderade på det energikrävande ekonomiska välståndet. Vad var det? Och de hade ingen att fråga, och de fick inga jodtabletter, de hittade bara en massa orange förpackningar och plockade upp dem och byggde en mur av dem. För natten. Men den blåste sönder, och då blev de så ledsna.

Kanske man skulle lägga en sten i den orange förpackningen så kanske muren höll. Men råttorna äter sönder plasten så det var ingen bra idé.

De hade fått rent vatten nu. Det var en präst i en katolsk kyrka som sa att barnen blev sjuka av soptippsvattnet.

Och i de spansktalande länderna bildade man en motståndsrörelse emot kärnkraft. Och alla spansktalande presidenter sa. Det finns ingen anledning till oro, och då förstod barnen på soptippen det. Och var lugna.

Älvkungen samlade åter alla älvorna och sa. Vi har förändrat tiden men inte tidens gång. Vi måste tänka på konsekvenserna. Vi svävar nu i det blå.

Detta är något nytt. Vi har löst jordaxelns lutning, vi har tänkt. Men vad följer nu.

Vind och vatten räcker inte för att stoppa jordens rotation, kanske vi kan använda solen.

Hur skulle det vara möjligt. Den är för långt bort. Jorden snurrar runt solen och hålls på plats genom gravitationslagar i en kosmisk ordning.

Men om gravitationskraften får motkrafter, vad händer då.

Vad händer om gravitationskraften får en lika stor motkraft. Det bildas inte vakuum.

Kan gravitationskraften existera i ett vakuum. Och i så fall vad är dragningskraft. Vikt i rörelse.

Det finns visst grundantagande för vikt och det finns vissa grundantaganden för hastighet. Det finns vissa grundantaganden.

Äpplet faller alltid nedåt. I en atmosfär. Gravitationskraft. Och i vakuum tyngdlöshet.

Jag måste läsa på om planeterna och tyngdlagen och planeternas dragningskraft.

Påverkan.

Vad händer om vi flyttar ekvatorn. Zenit försvinner och zenit uppstår. Beuduinerna i öknen hittar inte hem eftersom de orienterar sig efter solen.

Och i latinamerika sätter man sig ner och väntar på zenit. Säkert instiftar man en högtidsdag i detta, med religiös aspekt , så man får ledigt från arbetet och kan festa. Och så berättar man legender i generationer. Före och efter zenit. Då zenit rymde hemifrån. Då zenit var hemma då var allt så bra, man hade fri tandvård och skatten var lägre, men så försvann zenit och allt försämrades.

Dessa undanflykter, och dessa bortrationaliseringar av faktorer, och man tror på sina egna lögner.

Så gnälligt.

Vi använder kärnan vi koncentrerar massan till en del av utrymmet och detta tynger ner jordaxeln. Samt bör försvåra rotationen. Hur detta påverkar balansen emellan planeterna får vi räkna på. En stillastående kropp hur påverkas den av dragningskrafter i motsats till en roterande kropp. Blir det en pendeleffekt.

Och denna pendeleffekt hur utnyttjar vi den.

Som en lek kan luftälvorna sortera molnen i mönster bara som en lek. Gör ett schackmönster och ta ett fotografi, precis innan åskan sätter igång. Det kan vara intressant att se ett åskväder i schackformat.

Kan man här beräkna blixtnedslagen. Detta är frågan till nästa gång vi ses, på fredag. Jag har talat.

Nå sa älvkungen, kan man exakt bestämma var ett blixtnedslag skall träff.

Eldälva ett sa:

Ja, det kan jag med största säkerhet säga att jag kan sätta ett blixtnedslag med två centimeters felmarginal var som helst. Och har jag mycket moln i ett schackmönster så kan jag göra ett fyrverkeri. Det som är svårt är att samtidigt få blixtar och åskmuller att spela

God save the queen. För här måste man använda ljusets hastighet och ljudets hastighet. Och vad jag har förstå kan man inte manipulera dessa enligt den universella lagen.

Detta är helt korrekt. Det är två olika saker. Det du kan göra är att du skapar två åskväder med en mils mellanrum. Och använder ljudet från det första samtidigt som du smäller av det andra. Men varför skulle man göra detta? Varför skulle man spela god save the queen i ett schackrutigt molntäcke. Det verkar skojigt men tämligen ointressant.

Detta har samma värde som den filosofiska frågan<.

Om ett träd välter i skogen och ingen hör detta, har det då hänt. På detta kommer svaret tveklöst. Har du sett konsekvensen efter en orkan så frågar du aldrig detta igen.

Den frågan slänger vi på soptippen där barnen bygger murar av förpackningsmaterial.

Dagens uppgift handlar om kontinentalplattor. Tyngden bör lilla på södra halvklotet med den rustikaste kontinentalplattan ligger i norra halvklotet. Frågan är om kontinentalplattan håller för tyngden av den förtätade magman eller om trycket gör att den spricker. Det blir en tyngdförskjutning i kärnan och eftersom klotet står still fördelas tyngden inte som normalt.

Det hade varit säkrare med vind och vatten. Vi ska inte släppa den teorin riktigt än.

Vad händer om två planeter står i en linje som påverkar jorden. Fördubblas dragningskraften eller utövar den bakre planeten sin dragningskraft på den främre planeten och jorden hamnar i skuggan. Dras jorden närmare de två eller slungas den ut i utkanten av sin bana. De övriga planeterna håller sin position.

Och beroende på utfallet hur kan vi använda detta.

Och hur påverkas dragningskraften av tyngdförskjutningen.

Jag har varit inne i det förbjudna arkivet och läst allt som astrologer har skrivit och tyvärr råder det delade meningar i denna fråga.

Alla astrologer utgår från att banan är fullständigt en fullkomlig ellips, och detta betvivlar jag starkt. Jag tror, men jag vet inte att planeterna studsar emellan krafterna och den bana kan te sig olika. Som en slalombana. Att planeten skulle sväva i en fullkomlig ellips. Inte om man betänker att de stora planeterna är gasformiga vilket innebär atmosfäriska störningar i deras gas konstellation. En föränderlig kropp kan inte hålla en konstant kraft. Det är en omöjlighet.

Jamen atomvikten är den samma. Spelar ingen roll. Det sker olika förtunningar och koncentrationer och kroppen är föränderlig. Och vem kan bevisa att atomvikten är konstant.

Men teori är att planeten studsar på dragningskraften och det sker fartförändringar och pendeleffekter, men att planeten förs framåt, aldrig bakåt. Att få jorden att gå baklänges i sin bana kan vara så enkelt att ta bort en planet eller också ett fruktansvärt komplicerat system av kraftåtervinningar.

Och detta lämna r jag över till kommande älvkungar att fundera på. Jag skrev en lapp och la på arkivets skrivbord. To do:

Jag har varit runt i hela solsystemet och planterat min idé och alla tyckte att det skulle bli intressant att studera hur ett perfekt tillstånd raseras genom en femtio gradig vinkelförflyttning.

Det enda jag var tvungen att göra var att hålla atomvikten konstant. Inget fick flyga ut i rymden och fick order om att städa i rymdsoporna. Det ser slummig ut runt jorden med alla rymdgrejer som far omkring.

Jag försökte påtala att det inte var jag som hade dragit ut dessa grejer men fick inget gehör för det argumentet.

Vem städar rymdsoporna. Är det luftälvorna, då?.

Ja, skall vi ta satelliterna också. Nej det som används låter vi vara intakt. Kolla månen också. Där finns någon bil tror jag.

Och så får ni en glass efteråt eller korvgrillning. Vårstädning i kvarteret. Hyresgästföreningen står för sopsäckar och kvarterslokalen fikat.

Åh tack, vi ska få glass.

Vad gör vi med skrotet. Ner i kärnan, i mgman. Det märks inte. Ett par ton hit eller dit. Det märks inte.

Påverkar detta jordaxelns lutning. Inte i nuläget men om det fortsätter så får det konsekvenser.

Den universella lagen sätter planetens gräns vid atmosfären. Går man utanför atmosfären har man gjort sig skyldig till intrång, olaga intrång. På universums rena zon och landar man på en främmande planet eller stjärna har man gjort olaga intrång. Och anses som en krigshandling.

Men det gör ju ingenting om man kommer från jorden, man skulle bara kolla. Forskning.

Du får tänka och du får ta kort, men inte landa. Nej det får man inte.

Vadå tänka?

I universum, om man kan tänka korrekt, så kan du tänka att du vandrar runt på mars. Och då har du psykisk gestaltning på mars. Di väger ingenting och kan inte påverka. Men du är där, om du kan tänka på riktigt. Man kan känna din närvaro. Och det är lagligt.

Jamen det var ju bra. Vad är vi då.

Vi lyder under universell diplomati. Ni har befogenheter att besöka andra planeter, men ni vet inte hur man gör. För att det hitills inte varit er domän, och kommer inte att bli er domän. Ni är stationerade på jorden. I elementens ordning. Det är allt.

Det finns kurser man kan gå. Men då måste man ha ett högre syfte än att bara kolla.

Allt är reglerat i den universella lagen.

Jag kan besöka åtta dimensioner, jag har varit i femton men då hade jag en guide. Universum är oändligt.

Jag återtar tråden. Kärnkraftverk eller blixtnedslag. Vindkraft eller solkraft.

Städa rymden

Kolla dargningskraftsskuggan.

Vi ses nästa vecka på tisdag. Jag vill ha en specifik vikt på alla kontinentalplattor. Och övrigt material som kan vara av vikt.

Vi måste tänka i nya banor.

Vi måste lära oss att närvara i tanken. Inte bara som utifall att, utan vad händer om jag gör så här… det blir ett annat djup. Vi slutar där.

På tisdagen träffades alla älvorna åter igen. Och nu skulle detaljplaneringen ske.

Jordens rotation skulle stoppas och detta genom att skapa en tyngd i kärnan.

Kontinentalplattorna skull inte klara av att hålla sin position utan det skulle bli vulkanutbrott.

Den femtiogradiga lutningsförändringen innebar att alla tryckförändringar i atmosfären utjämnades och detta gjorde att det var vindstilla och inga vågor på vattnet. Och att strömmarna hölls stilla.

I fem minuter skulle klotet sväva fram i total harmoni.

För att därefter återta sin normala lutning genom att magman i kärnan åter intog sin flytande form igen och klotet började rotera.

Detta kunde göras häftigt och detta kunde göras lugnt och de olika tempot i arbete gav olika utfall.

Jag kanske skall tala om att allt som sker i naturen inte är älvornas verk. Alla orkaner är inte utförda av älvorna. Det är så att jorden ibland har ett slags vidareutbildning av älvorna. Man utsätter dem för fenomen som de sedan får utarbeta tekniker för att själva kunna utföra. Och när dessa fenomen inträffar är enligt den universella lagen. Att gå från ett lägre till ett högre stadium. Man behöver lära sig mer.

Man behöver ny kunskap och ny teknik. Man måste tänka i nya banor. Hitta nya infallsvinklar på sina mönster. Sina levnadsvanor, sina kulturella mönster, och energier. Hur man utnyttjar olika energier.

Och för detta krävs tekniker.

Följande onsdag utfördes hela arrangemanget av alla älvor. Jag tror inte att ekvatorialbefolkningen märkte att skuggans längd förändrades. En hund kanske reagerade och skällde lite extra bara.

Det blev jordbävning och det blev vulkanutbrott, och det drabbade många människor. Och de hydrologiska instrumenten på havets skepp visade fel. Och de mätinstrument som avläser planeter och stjärnor löste fel. Och satelliterna i rymden blev onåbara. Tv:.n slocknade, all satellitburen information slutade fungera.

Och detta ställde till problem sekundärt. Av ofantliga oöverskådliga mått. Man fick ingen information. Och kärnkraftverken återgick till det normala. Och man fick panik. Man var avstängd från bruset i cyberspace. Man kände sig liten.

Och barnen på soptippen i latinamerika kände att det var ovanligt stilla, man kunde inte förklara men man kände intuitivt att det var en högre makt som visade sig. Man visste inte om det var farligt eller om man skulle tycka det var bra. Det var inte sopåkarna som strejkade. Det var liksom något annat. Det låg i luften. Och de kisade mot himlen och såg att solen stod stilla, och det var ingen vind. De såg att solen stod stilla och att den brände extra mycket just där och just då. Alla barnen visste att det var en underlig sak som hände. Barnen på latinamerikas soptippar såg att solen stod stilla. Hade det då hänt?

 

jag skrev denna saga i mitt första möte med öknen, den europeiska öknen. en extrem miljö, som väcker tankar. men, det finn olika öknar och alla ser inte ut som saharas sanddyner. kom nu detta ihåg. det är en saga, för barn. skriven i en lättsam ton med allvarligt budskap. för framtiden.