Genusordningen i Frankrike är helt av banan. Här hr man lydigt och snällt anpassat sig till femtiotalets ideal. Kvinnorna är smala med långt hår och utan åsikter. Fogliga och lättplacerade, som en lydig pudel ungefär.
Frankrike är också en av de länder i Europa som äter mest receptbelagda mediciner.
I Sverige har vi också en pillernoja. Detta är dock mest vitaminer, kosttillskott och mineraler.
Vi litar inte på maten, att vi får i oss det vi ska.
Som man ropar i skogen får man svar, heter det. Och man får de besökare man vill ha.
Håller städerskan på att lånar ut uthyrda rum i second hand, så blir det så.
Kvinnlig arbetskraft. Vad är det?
Jag som läst min kvinnohistoria, där Frankrike varit med i främsta ledet och utformat den kvinnliga självständigheten.
Att kunna kombinera barn och arbete. Att ha sin egen ekonomi, samt sin egen tid framför allt.
Under sent artonhundratal tillkom lagen om förbud för nattarbete för barn och kvinnor. de ansågs vara för svaga att klara av den nattliga belastningen.
Då var det kvinnliga, franska journalister som gick emot detta kraftfullt. Då de inte skulle konkurrera på arbetsmarknaden, då tidningen har nattredaktioner, och dessa kvinnor såg genast att deras syn på samhället utifrån ett kvinnligt perspektiv skulle åsidosättas.
Och idag, var står den franska kvinnan idag. Snattar tamponger och kaffepulver ur hotellrum. Går i billig konfektion och kostar inte så mycket, tycker inte så mycket, äter inte så mycket och tänker inte så mycket.
Och hon tycker om trummor med färgglada band på.
Och så har hon vänner på facebook i östeuropa. So hot. Really hot.
Läget i östeuropa är dock inte så skojsamt, klämmigt och käckt som ett par öl på en uteservering.
Dessa vänner är dock kristna och vi berör inte den debatt som pågår emellan muslimer och kristna i dessa delar av europa. Det blir bara migrän.
Det finns oroshärdar och upprinnande konflikter inom ekologiska sektorn, i och med kärnkraften. Det finns en konflikt i och med muslimer och kristna har olika intressen i samhället och det finns en kvinnlig frigörelse och de sexuella minoriteters frigörelse. Det finns också krafter som arbetar med dessa frågor för att på fredlig väg lösa dessa, politiker, journalister och media. Men de arbetar inte på hotell eller barserveringar. Alla dessa frågor eller domäner kan innebära upplopp och våldsamheter, därför att de påverkar ekonomi, anseende och kultur.
Det är pinsamt att tro att östeuropa är en fredlig och intressant del av europa.
Och i Malmö och Göteborg plockar man skräp och klotter sanerar i sin vackra stad.
Och göteborg och malmö hänger upp sina smutsiga, trasiga kläder i butikerna och har vant sig att de får gamla kläder. Det som blev över i ”garderobsrensningen”.
Och medarbetarna på försäkringskassan, skattekontoret osv introduceras i de hårda grabbarnas gäng. De får gå på svartklubbar och bevista skumma fester.
Och i Katrineholm och Växjö har man stora problem med ordning, med nedskräpning och vandalisering. Man har en kulturfestival.
Och nordea sanerar sina personalled och swedbank sanerar sina personalled.
Och inga klockor ringa. Det är en tragedi. Det är pinsamt.
Det är en logisk problematik. Det gäller att veta vad som gäller på svensk arbetsmarknad, och svenska bostadsmarknad.
Och helt i sin egen bubbla, helt i sin egen tripp ger man sig rätten att rota i resväskor av två skäl.
Man skall vara snäll
Alla gör så.
Var tog hjärnan vägen?
Var tog individen vägen?
Var tog mänskliga rättigheter vägen<+
Och här i europa går man runt och är snäll, och detta innebär att man ger sig på en ensam kvinna som reser ensam. Man vet inget om hennes syfte, hennes bakgrund.
Och kallar det för en säkerhetsåtgärd.
Vi kanske skall blåsa liv i slvadebatten också. Den har legat nere sedan 1800-talet.
Det startades krig för att befria denna form av samhälle, men än idag påminner oss krafter om deras belägenhet 200 år tidigare.
Och ingen påminner dessa krafter om att det var politiska krafter som stoppade den hateringen av mänsklig arbetskraft.
Vi ser idag prostituerade, barnarbete, trafficking och jag kanske har fel. Men jag ser inte att den svarta befolkningen är drivande i att stopp aden handeln. Tyvärr.
Det politiska arbetet sker inte genom att förtrycka enskilda individer, det sker genom att förtrycka vissa beteenden i samhället. Till exempel den gruppen som i sin egen isolering gör som alla andra. Vilka alla andra?
Redan i de slavekonomier som uppstod under 1700-talet fanns det kritiska röster som insåg att denna typ av ekonomi i ett förtryckande ordning är en återvändsgränd. Samhället kan inte utvecklas genom att ha ett skikt som aldrig når över kanten. Vem resonera så idag. Vem ser samhället idag.
Man ska inte tro att det var av hänsyn till svarta familjer som man avskaffade slaveriet, det är rent ekonomiskt, och tur är väl det. Vi lever i ett ekonomiskt system.
Redan på sjuttonhundratalet såg ”vanligt folk” de ekonomiska spelreglerna, men detta ser man inte idag. Vi pratar om obligatorisk skolgång, vi pratar att man har invandrarvänner, men man kan inte de spelregler som gäller i en samhällelig ekonomi. Det är märkligt.
Man kanske skal införa en slags särskolereform för dessa människor. Där man på enkel svenska går igenom. Detta är mänskliga rättigheter. Detta är ett arbete. Detta är ett hem. Detta är fritid. Detta är en arbetskamrat, en kollega. Detta är en kamrat. Detta är ett yrke. Detta är ett intresse.
Och varför kom vomens liberation på sextiotalet?
Var det någon som sa det eller var det krafter i ekonomin som påverkade detta. Att den gynnsamma tillväxten i efterkrigstiden gjorde att kvinnor behövdes på arbetsmarknaden.
Och hur ställer sig den politiske flyktingen till den debatten. Hela flyktingdebatten faller som ett korthus och då kommer man dragande med trumman med färgglada band och skall ha en kulturfestival. Vi har sett detta och vi har hört detta.
Och det hjälper inte. Kan man inte spela efter de politiska och ekonomiska spelreglerna i samhället så skall man inte göra det.
När man träffar en arabisk familj, och behandlar dem som normala människor. Ett rent kök, rena handdukar, tvål och toalettpapper på toaletten. Samt pratar en korrekt svenska, då öppnas tjugofem dörrar.
Man får ta del av ett skriftspråk som får det latinska alfabetet att verka som runskrift.
I koranen finns flera bottnar. Texten är arkitektoniskt uppbyggd, som leder läsaren i olika spår. Som man kan följa.
Deras episk diktning är på meter och de har sin matematik. Allt vilar i logiken. Allt vilar på bevis. Man kan inte bara gurgla ur sig något utan att logiskt kunna bevisa detta.
Detta är arabisk kultur. Att ha belägg för det man säger, folkvett och renlighet i språk och i kropp.
Svårare än så är det inte.
Och nu är jag i frankrike. Det saknas tvål. Jag har min egen tvål, jag köper tvål. Det saknar toalettpapper, jag har mitt eget toalettpapper, jag köper mitt eget toalettpapper.
Och tro mig eller inte. Men här i Frankrike veta man exakt var mina tamponger finns, men vet man vad le Figaros viktigaste nyhet var idag. Knappast. Detta är hundar. Detta är inte människor.
Dessa skall man sätt i en dragig etta i en förort i belgrad i de av kommunistregimen byggda blåbetonghusen. I dessa delar av europa lever hälften av stadens befolkning i hälsovådliga hus, deras barn växer upp i radonhus i blåbetong, detta på grund av det ekonomiska politiska läget som råder just nu i dessa länder. Men man säger ingenting för man har inget alternativ, man måste bo. Och därför behöver man information och detta får man genom tidningar och den statliga tvkanalen. Man har en utmärkt journalistik i dessa länder, man måste komma ihåg detta.
Där hissen är trasig mer än halva dygnet.
Där skall de sitta och fundera över var grannen har sina tamponger och hur man kan förstöra grannens kajalpenna på bästa sätt. Och så har man kampanj på billigt blonderingsmedel i samband med lön. Då är tingens ordning återställning. Då behövs inte den politiska debatten, ingen behöver definiera rättvisa, jämställdhet, rättigheter. Det behövs inte. Skrik rakt ut bara utan hjärna, efter en telefon eller toalettpapper. Kvittar lika.
Detta är Europa. Som ett babyloniskt torn. det som kommer upp i huvudet flyger ut ur huvudet, och det spelar ingen roll, bara det låter. Och så en kasse gamla kläder och få leka med en blindkäpp så är man hemma, då är man i Frankrike. Och fattar inte att andra ekonomier har gått om Marianne för länge sedan.
Marianne, i förorten, lagar mat på billiga råvaror.
Jag läser nu ”krönika från asfalten ” på franska. En modern fransk roman. Enkla meningsuppbyggnader. Subjekt, predikat och objekt. Ett minimalistiskt språk.
En vardagsrealism i en trappuppgång. Första våningen och dess invånare presenteras, noggrant.
Och hissen som en guide genom trappans alla våningsplan. Författaren beskriver i dialogen invånarnas tanker, och det är inte mycket.
Det finns en kritik i detta. I en korrekt textanalys arbetar författaren i två dimensioner, dels innehåll, dels grammatiskt.
Och detta vet alla litterära människor. Där lättjan och dumheten går hand i hand mot gryningen. Solen går upp.
Och denna debatt har jag haft i sverige med outbildad arbetarklass och med den invandrande befolkningen. Och jag finner solidariteten med den lilla människan, en smula fel balanserad.
En skitig kaffemaskin och ett skitigt hotellrum är ingen konsekvens av ett ekonomiskt eller politiskt system, det är en konsekvens av dumhet och nonchalans.
Och tycker man så synd om sig själv behöver man hjälp. Och det är detta som sker i göteborg och malmö. En person i veckan avrättas på öppen gata, så är det klart sedan.
Detta är min verklighet i europa. Jag är militant feminist, och har aldrig snattat en tampong i hela mitt liv.
Tycker man att detta är för dyrt, tar man kontakt med en tidning eller en kvinnogrupp och genom ett politiskt arbete sänker priset på tamponger. Kanske subventioner eller receptbelagt.
Franska kvinnan är en tragedi, dåligt allmänbildad och komplett okunnig om samhällets strukturella uppbyggnad och städar dåligt.
