just nu sitter jag fast i berlin. resan hem var inte planerad. jag hade planerat att stanna i kroatien sex mander och har ingen ekonomi för att resa runt i europa.

sedan är det väl en protest i detta ocksa, det skall erkännas. efter att ha fatt min resväska demolerad, hjul vreds pa sned och sönderskuren. efter att ha fatt mina nya stövlar sönderskurna, kände jag att detta är för mycket. grejer och mat försvann ur den lägenhet jag hyrde och daotrn fick funktioner avinstallerade under min franvaro.

detta var ett slags amatörterrorism som inte accepteras. tills lut förstod kroaterna hur det stod tillm vem som gjorde vad och vem som ljög och skyllde ifran sig.
jag var riktigt illa ute ett tag, det skall man veta. lögner och förtal.

här i berlin hamnade jag i en annan märklig företeelse.
jag befinner mig i ostkreuz och försökte sälja min symaskin. det är vanlit att man köper och säljer begagnade symaskiner. man byter efter behov. nya funktioner. lättare modell, sa detta är inget med fattigdom att göra. man är varsam om sin maskin och behöver en funktionsduglig maskin. ingen modern kvinna har samma maskin i trettio ar längre, och secondhandmarknaden gör att fler börjar sy. man kanske känner sig mer hemma i en modell utan broderier. osv.

här i ostkreuz finns bara en tygaffär, och deras urval av tyger är inte fräscht. detta kan bero pa att det just bara finns en, eller att kvinnorna är isolerade och inte far information om nya produkter. de vet att sortimentet var gammalt. broderigarner har bytt förpackning, men inte här. det är klart att ingen köper tyger som de inte tycker om. och dyrt. och det var inga exklusiva tyger. en affär. utan konkurrens.
i ostkreuz finns bara en affär som köper och säljer maskiner. och har sevice. en affär.
en stor tung brotter i 6000 kronor klassen, en dalig overlook. alla vet att elna är bäst. dyra, stora tunga maskiner och detta är inte modernt idag tar man fram sin maskin, syr och ställer undan den. ingen har rad att ha syrum. jag kom med min östeuropeiska lilla lätta maskin i ett okänt märke. 2000 kronor men helt perfekt för hushallet. dessa kvinnor far all information, de far all support fran grossister. jag besökte tva en för broderi och tillbehör, garn fräscht uppdateraat materail inte sa stort sortment, men utsökta val, kunniga.
i tygaffären fanns allt fran exklusiva ulltyger till stretchiga blanka syntetmaterial. mycket färger, mycket kvaliteer och pris varierar efter kvalitet.

sa nu far jag söka mig till ett annat omrade för att sälja min maskin.
är det en blockad, är det sa att man stoppar nyetableringar. det är underligt att folk är arbetslödsa här.

i nilens land

den svenska sangskatten har sin alice tegner.
" i niggerland
händer ibland
att man far se
pa nilens svarta strand
herr krokodil
fru krokodil
och lille krokodilen lilleman"
ingen seriös dagispersonal sjunger den idag. den finns där men är inget man för vidare.
fru tegner hade ingen geografisk bildning.
hon var outbildad, eller hade datidens uppfattning om afrikas geografi.
om den outbildade daghemspersonalen sjunger den kan jag inte svara pa, bara ana.

hur var det nu i egypten. priset pa olja steg pa världsmarknaden och man kan anta att länder runt omkring följer den upptrampade stigen.
höjda bensinpriser leder till minskad försäljning av nya bilar.
och olönsamma bilfabriker läggs ned.
vad händer om bilfabriken i göteborg läggs ned.
arbetskraften kan bli biljettkontrollanter pa göteborgs lokaltrafik
eller arbeta outbildad pa dagis.
sjunga med barnen
läsa för barnen
och se till att de far nagot i magen.

och i östeuropa där bilen är en statussymbol.
men se en injektion att investera i infrastruktur
sophantering
vägar
bostäder
kollektivtrafik
cykelvägar

och ambassaden, svenska ambassaden i zagreb kan använda sin diplomatiska position för att kämpa för politiska flyktingar rättigheter i egypten. hjälpa till.
och de egyptiska politiska flyktingars familjer.

och jag är övertygad om att dessa familjer klarar av att fa nagot i maten, kanske de kan bjuda den blondinen jag träffade pa ambassaden pa middag.

det är inte tillatet att arbeta med 40 graders feber.
i zagreb aker en personal pa semester och de tva kvarvarande arbetar dubbla pass.
man backar upp.
nu fick en personal 40 graders feber och influensa, men arabetade.
vad hade hänt om det hade inträffat en olycka.
även i kroatien har man en tydlig arbetsmiljölagstiftning.

man sjukskriver sig sällan i östeuropa. man backar upp varandra.
man struktursjukskriver sig aldrig inför julen eller sa.
jag upplyste sarajevoresenären om att det finns journalister man kan prata med om man finner arbetssituaationen ohallbar.
man kan prata ut om sin situation.
och ambassaden
man backar upp varandra tar in outbildad personal i diplomatiska ärenden.
" i niggerland
händer ibland
att man far se pa nilens svarta strand"

jag saknar svenska tidningar, och top model. det är sa trevligt att fran knästaende lära sig att ga, inte illa.

reflektion inför atervändandet till sverige.

under min ettariga resa i balkan och baltikum, har jag gjort mer än kvinnor i förorten gör under ett helt liv.
vad gör de?
vad gör en hemmafru pa dagarna?
kvinnofälla
hur formas deras omvärldsbild

svaret pa den fragan kan följande exempel illustrera,

man kan bli fruktansvärt upprörd över att föräldrar far kaffe pa ett daghem,
det är inte billigt att ha barn pa svenska daghem eller fritidshem.
och de föräldrar som efter en heltid pa arbetet eller studerar heltid kommer för att hämta sitt barn sitter ner, under det att barnet avslutar sin lek och städar undan, är detta en service.

detta för att undvika friktion.

detta ledde till att socker försvann ur mitt kök, och en granne skulle dricka kaffe varje dag i mitt kök.
det är lite svart att skilja hem fran arbete, yrkesroll fran privata sfären i förorten.

denna händelse ledde nu till tva forskningsdicipliner.
etnologiska institutionen gjorde en studie - hemmafruar
nationalekonomiska institutionen gjorde en undersökning - hemmafruar, ideella föreningars betydelse för nationens ekonomi - feministisk ekonomi.

och invandrargrupper gjorde egna undersökningar
vem far kaffe
vilken tid pa dagen far man kaffe.

detta är inte trovärdigt. detta maste ses som en bakgrund till den strukturomvandling som sker i offentlig sektor.

minnen fran danmark

här i berlin har en kamratgrupp fran danamark anlänt. de betalar sin säng, sin mat, sin öl. de festar.

detta styr tanken till min danske vän, som resolut spikade igen dörren, vägrade betal hyra, el, värme och vatten.

han passar inte in i det danska samhället.

i stora staden i sverige, har vi en grupp invandrare som är här och studerar kulturen i sverige.
de vill inte bo pa hotell utan skall bo hos svenska ensamstaende kvinnor.
de betalar inte hyra, el vaten eller värme. de betalar inte mat, hygienartiklar och kräver pengar för sina studier.telefon.

de passar inte in i det svenska samhället.
det är frivilligt.

ingen tidsbegränsning.
jag hade en illegal bolivian i lägenheten i tva ar.
han skulle studera svensk kultur, detta bestod mest i att titta TV.
da han efter tva ar sköt häftklamrar i öronen pa min hund, med häftpistol tänkte jag.
"skall jag odla rattor ocksa sa du far kulturell mat, ditt lilla kräldjur".
men jag sa ingenting för jag pratar inte spanska.

sen gick jag, gav hunden till en vän.

den nya generationen tyskar

jag finner den nza generationen tyska män intressant.
efter östuropas mansideal, med ständiga maktdemonstrationer, lzdnadsövningar och översitteri finner jag atmosfären mer avslappnad i den tyska staden.
man kontrollerar inte. man har en självklar auktoritet som inte behöver bevisas i varje sekund.
ha sist ordet osv.
den äldre generationen tyska män är väl mer inne pa att de är jordens medelpunkt och skall ha respekt, företräde och skapar friktion för detta ändamal.
pafrestande.
hur skapas denna unga genration med självklar analys, uppmärksamhet, självförtroende och utan att störa.

min tolkning är ett avstandtagande fran det sa kallade ansvartagande uppfostran. där käcka personer i din omgivning visa med övertzdlighet, överdrivet pa sma finesser i livet. hur man knäpper jackan ända upp, hur man drar handsken över mudden och tuggar kosten 20 ganger.
sadan sm trix ger ofta en motsatt effekt, hos den normalbegavade individen. man blir föraktfull.
dess personer som tar sin vuxenroll pa strot allvar och sig själva ocksa. de är känsliga för kritik.
har mzcket choser och jargonger för sig.
avvikande, men själva tzcker de att de är sa uppfostrande.
övertydlighet.
strostaden kräver inte friktion. man behöver inte trampa framför den bokpasserande. man behöver inte stanna mitt pa trottoaren.

visst är det bra om nagon visar en som nz, om man väger grönsaker själv eller kassörskan.
visst är edt bra om nagon visar om man köper biljetter i en automat eller pa bussen, eller sparvagnen. detta för att undvika friktion. men att ta sig själv pa sa stort allvar är inte normalt. det blir reaktioner.

vi är fria människor här i europa och behöver inte se andra kulturer, andra livsmönster hela tiden. och uppmärksamma pa ett övertydligt sätt,
det blir löjligt och man tappar rspekten.

stalkningendebatten far vänta. spejare som söker information. ga till biblioteket.

minnen fran en tid vid lunds univestitet.

vid lunds univestitet den här tiden gjordes en stor undersökning om invandrares andel av svensk arbetsmarknad och vilka sektorer som respresenterades.

fler män än kvinnor arbetar i sverige inom invandrargruppen. mest restaurang och inom kulutrsektorn.

och i detta skulle jag försöka skriva en uppsats om strukturomvandlingen i svenskt näringsliv.
mitt huvudszfte var att skapa en arbetsmodell för kvalitativa metoder.
i lund ville man hellre se kvantitativ metod, och sa kan det vara.
gar et moden i forsk ning?
finns det inne-ute-listor i forskningen.
och källvalet och metoden styr det forskningen?

i ämnet ekonomisk historia används äldre material, och källan innehaller mer än fakta. källan är tillkommen i en tid och i ett rum som ocksa hade ett mode.
vad är historia?
kan man se beskrivningar av historien som ett uttrzck av en forsktradition. beskrivningen formad av en specifik tradition.
skall ämnet ekonomisk historia delas i ekonomiska källor och historiska källor och skall de behandlas objektivt och värderingsfritt?
detta var vad jag försökte undersöka i min arbetsmodell.
intressant, javisst. men ämnet var trakigt.
men om man skall undersöka de nza EUländernas olika ekonomiska szstem far man räkna med en annan forskartradition, och slaviska sprak.
den rzska influensen fokuserar teknik, matematik, vilket bör de de kvantitativa källerna en majoretet.
de kvalitativa källorna pa de slaviska spraken har ocksa en forskatradition och en hänszn till ett politiskt szstem som formar källan.
och det är intressant.
hur gjorde jag?
block av information. för mig blv det tidsintervall med undergrupper arbete och kapital.
alla tidsintervall med undergrupper analzserades i radande politisk, ekonomiskt sztem samt ett tidsperspektiv. och konsekvenser för arbete och kapital.
enkelt
det jag gjorde var att strukturera information. är detta forskning? inte fakta men om metoder.
idag används mest engelsksprakiga källor. det finns sprakbarriärer.
pga unuvesitets uppbzggnad finns tidsbrist. man hänvisas inrikta forkning pa aktualiteter för att fa pengar.
omstruktureringar inom institutionen är tidskrävande.
tid och pengar far konsekvenser för valet av källor. datorn är tidsbesprande.
sprak och elektroniksa källor.
min fundering var om man överför de tryckta källorna till elektroniksa vad händer da?
jag fick inget svar pa den fragan.
jag ifragsatte mzcket och valet av ämne var känsligt pga dess överförbarhet pa dagens strukturomvandling av offentlig sektor.
svenska textilindustri är känd eller ökänd för sitt höga tempo, monotona arbetsuppgifter med arbetsskador som följd.
univestitetets omstruktureringar ligger i linje med detta och självklart far et konsekkvensker för arbetskraften.
jag tzckte mzcket om min arbetsmodell, den var flexibel.
man kunde använda enbart ekonomhistoriska källor eller ekonomisk källor i kapital och historiska källor i arbete, och fick en ztterligare dimension i läsningen.
man kunde sätta upp matriser med egenskaper och villkor och veta var i strukturomvandlingen man befann sig.
mzcket användbart.
teknologin far inte begränsa forkningen. att forkning lever i en ekonomisk verklighet vet vi, men tidsbrist skall inte finnas. men valet av källor paverkas helt klart.

minnen fran en lettisk sommar

latvia

en spännande , dznamisk tid i ett spännande, dynamiskt land.
alla älskar lettländarna.mentalitet,attitzd, kompetens och intelligens. man tzcker om dem.
de är frigjorsa och chodefria. vill inte gärna ga in i rollen som översittare.
1991 kom självständigheten fran sovjet och arbetet till en modern, kapitalistisk ekonomi kunde börja.
näringslivet omvandlas naturligtvis först.
och vi turister aker lzdigt i gamla sparvagnar utan knutpunkter och övergangar, det tar tid.
vi aker lzdigt lokaltaget till JUrmala, till beachen. och där är kitesurfing, jetskis restauranger.
tvära kast.
i allt detta skall Riga fungera som turistcenter med rundvandringar och seightseeingbussar, detta vill turisten ha. och sa billig sprit, vilket gör den skandinaviska befolkningen glada.
denna sommar var det party. 35 grader celsius och billig sprit, mer än glada. man hade ett sommarpartz med guldlame, flipflop och shorts, men inga krossade flaskor. man maste festa med värdighet.
under min vistelse var et musikfestival, och visst förekom det ett intag av alkoholhaltiga drzcker dzgnet runt.
man far komma ihag att Latvia är ett land som idag har hög arbetslöshet pga omstruktureringar.
man far ocksa komma ihag att unga lettiska människor studerar vid utländska universtitet mha ERASMUS.
unga generationen är en medveten generation, tittar gärna över nationsgränsen medan latvia som nation är mzcket patriotisk.
i denna musikfestivals elkoholfest kommer nu chiledelegationen och skall rensa upp i träsket.
nu var det dags att lära lettländarna och landets besökare mattfullhet och ordentlighet.
pa bred front intog de inkvarteringar, restauranger och cafeer. strategiska punkter och utifran detta förkunnade de fördömande om beteende.
vi skulle skämmas.
och nu far jag lust att paminna om den del av världen som kallas latinamerika. där större delen av cen vuxna befolkningen tuggar cocablad, i medicinst szfte. där explotioner i gruvorna sker flera ganger i manaden med dödlig utgang.
mattfullhet, för barnen.
men nu var det slut pa fzlleriet i Riga och att röka cigaretter.
jag har aldrig i hela mitt liv sett nagot sa löjeväckande.

hösten kom och de lettiska ungdomarna flzttar utomlands till de utländska universiteten. och de lettiska ungdomarna har bedrövliga alkoholvanor, precis som det studentikosa livet vid europas universitet kräver. det är ett studentliv.

själv hade jag audiens hos den latinska klubben, pappas lilla prinsessa, blev rasande da jag avvek fran sängen 21.30 och inte kom tillbaks förrän 23.30.
detta resulterade i ett par sönderskurna skor. jojo.
det är möjligt att detta är pappas lilla prensess, men inte min.
vad är kulutrimperialism? vad är självständighet?
och vad är dumhet?
hur definierar man dumhet?
nagonstans maste det väl vara att man förutsättningslöst fattar beslut, som inte är förankrade i verkligheten. beslut fattade fran sin egen begränsade världsbild, där mobilen, facebook och grannarna utgör referens. stalkningdebatten far vänta.
och den chilenska klubben tzckte att det var sa roligt, att fa hjälpa till.

livet i malmö

när man träffar en representant fran tredje världen i europa maste man inta en attityd som man använder för handikappade barn, översvallande.
da blir de sa glada, lever upp och busar. hittar pa historier som inte har nagon verklighetsförankring. det är sa roligt att hitta pa. de kan springa och gömma sig. skickar grannar och vänner att kolla upp individen. man skvallrar gärna och historierna blir mer än sanslös. men de kommer ju fran ett annat land och är sa söta.

jag träffade en man som sa sig vara fran argentina, och efter tva sötsliskiga dagar var audiensen slut. och nu försvann min cykel. ur mitt rum som jag hyr försvinner kaffe, the och livsmedel, hygienartiklar.
man ska första att man är kontrollerad.
jag är född i sverige och har rätt till min integritet och jag har rätt att välja mitt liv.
jag vaknar alltif tidigt och brukade i malmö besöka en affär som öppnade tidigt prata nagra ord med personalen, köpa kaffe eller bröd.
en rutin som jag uppskattade. helt plötsligt börjar polisen patrullera i omradet. känner sig mannen förföljd?
har polisen i sverige tid med sant trams. det kostar i en tid av struktuomvandling av offentliga sektorn kanske tillfället inte är sa väl valt.

unga arbetslösa människor börjar följa efter mig och blir guidade till biblioteket i en annan del av staden.jag arbetar med min univestitetsuppsats samt har en del andra ataganden, och för detta arbete visas ingen respekt.
man tycker det är sa roligt att speja, leka spion och rapportera.

som pricken över i var när jag dagarna innan jul gjorde en resa till danmark, dör att köpa julklappar och se pa köpenhamn i juletid.
jag fick mina stövlar sönderskurna.
om man kommer fran tredje världen har man bestämda asikter vad som är lämpligt.

jag vill inte ha med vederbörande att göra. vi förstar.

i malmö har näringslivet gjort ett lyft. öresundsbron, turning torso, citytunneln byggs med helt ny teknologi. arbetaren kommer fran utlandet enligt EUmodellen ökad rörlighet pa arbetsmarknaden.
tyska arbetare var först ut och med den tyska effektiviteten drog de upp riktlinjerna. östeuropeiska arbetare följde efter. de fick en ny teknologi, en helt ny kompetens och kan väl konkurrera pa arbetsmarknaden. sverige fick bra arbetskraft och ett tillfälle att etablera kontakter med de nya medlemsländeran. ett lyckat projekt fran bada sidor.

strukturomvandlingen av den offentliga sektorn är igang och dess personal har tyvärr ingen kompetens som inte finns utomlands.
sverige behöver en vital, ekonomiskt bärkraftig och kompetent offentlig sektor, detta är en ekonomisk nödvändighet.
att de östeuropeiska arbetarna inte skulle köpa sitt eget the kaffe eller schampo, otänkbart.
att den representant fran tredje världen med sina vänner skulle platsa i ett av dessa arbetslag, otänkbart.

när man da under sin resa kommer till östeuropa sa förändras bilden kraftigt. fran ett positivt arbetsklimat med kompetenta människor hamnar man i en värld som om klockan vridits 100 ar tillbaks. en trött personal som hellre ljuger än tar reda pa en uppgift. en personal som umgas med sina vänner pa arbetstid. ja, det var en stor förändring.
och jag umgas hellre med de östeuropeiska arbetarna med kompetens och allmännbildning, omvärldsorientering än idkar välgörenhet till representanter fran tredje världen.

jag finner deras kulturella mönster löjeväckande. det är möjligt att man i mexico delar med sig av the och kaffe i de fattiga fiskarfamiljerna i mexicobukten. men städera de batarna?

i skepparvärlden, med bara en kapten pa baten skall batarna vara rena och alla tampar skall vara hela, torra och surrade.
det kanske inte var sa i de fiskarfamiljer i mexico.

jag vill inte umgas. det blir för lag niva. de har sina vänner som gar igang pa salsa och blaskig öl, inte jag. och detta är bara att respektera.

berlin 2011 i februari.

efter att ha besökt Strassbourg och Metz i Frankrike är jag nu i Berlin.

om strassbourgh har ett väl utbyggt kollektivtrafiknät har inte Metz natt samma standard.
om strassbourgh har renoverat hela stadskärnan har inte Metz natt samma standard.
berlin en stad i Tyskland, där fasaderna är vita längs de stora flerfiliga gatorna. en konsekvens av en offensiv miljöpolitik.

kollektivtrafiken ger ett fullvärdigt alternativ till bilen.
jordbrukspolitiken har gett det tyska köket ett lyft. här kan jag laga mat. ett uppdaterat sortiment med lättvarianter och biologiska alternativ, och fortfarande med ett kulturhistoriskt arv.
och tyska viner, öl och alles, alles.
en modern EUstad i ett modernt EUland.
och stadsdelen kreusberg utgör, med sin multikulturella framtoning, som en vital kraft för framatskridande.

främmande kulturer, europas subkulturer, olika religioner används för att vitalisera debatten om stadesn liv, livet i staden.

vem har rätt till staden? vem har rätt till stadens framtid och dess mangfald?

detta är en debatt langt ifran de östeuropeiska städerna. i kreusberg ses mangfald, alternativ som en möjlighet.
man undviker det homgena det enkla. det finns en dynamik i kreusberg som speglar den stora staden berlin och dess kulutr, möjligheter.
trots dyra hyror är detta en plats att leva pa.

kultur svensk kultur

under min ettariga resa, och nu atervändandet till sverige, gör att man tänker över vissa begrepp och fenomen i svenska samhället.
jag försöker formulera mina asikter, sa folk vet vad jag tycker. sa man har nagot att utga fran da det är jobbigt att tänka.

hur använder jag kultur.
DVD med föreställningar av cirque de soleil.
cybervandrar i museum pa internet.
ett besök per ar till en opera, ballet eller konserthus.
da är det främst huset jag besöker, och tycker att det är trevligt.
jag besöker stadens konsthall och följer graffiti.
men detta ger en snäv bild av sveriges kultur.
här finns ingen
subkultur
undergroundkultur.
jag besöker gärna ett svenskt midsommarfirande med folkdanslag.
men att i främmande land besöka en svensk dansuppvisning eller en dansrestaurang med svenskt dansband, förefaller otroligt.
kulturen existerar i en tid i ett rum.
kultur deltar i samhällsutvecklingens framatskridande.
kultur är bevarande av traditioner en trygghetsfaktor.
detta är tva asikter om kulturens existens.

traditioner är nagot man visar barnen för att de skall fa en nationell identitet.
det händer att jag firar jul, inte varje ar, men det händer. när barnen var sma, en traditionell jul varje ar.
det händer att jag firar midsommar, inte varje ar men det händer.
jag besöker inte gärna stadens festivaler. en konsekvens av ett kulturpolitiskt beslut om en summa pengar per person.
jag finner dem inte innovativa. samma koncept varje ar.
kultur skall följa samhällsutvecklingens framatskridande.
kanske jag borde vidga mitt kulturbegrepp?

söka mer i subkulutrer eller ta en kurs i oljemaleri där man malar efter vykort. ABF.
kulturbegreppet är urvattnat. invandrargrupper dansar sina hemlands danser, jag är inte road, men de har säkert sin publik.
storstadesn festivaler är ett kommersiellt jippo.
opera, teater och konserthus ger folk vad folk vill ha.
mot detta ställs fenomen som kulturimperialism.
vad är kulturimperialism?
är det da representanter fran tredje världen gör hembesök hos ursprungsbefolkningen. och skall ha betalt för sin insats.
detta skall inte ses som tiggeri, utan som vitalisering av ursprungsbefolkningens ekonomi, enligt hemlandets kulturella mönster. ohlala.

är detta kulturimperialism?

kultur i sverige är menlös. det finns inget innovativt i kulturen.
var är popkonsten?
de berörde.
Skane har under paskveckan nagot som kallas konstrundan.
alla etablerade konstnärer i regionen öppnar sina ateljeer, eller har utställningar.
detta är tillgänglit och inkluderar alla.
detta säger inget om kvalitet
men är full information och rättvist.

varför är det sa trögt.
är det publiken
är det bidragen
tvingas man inrätta sin verksamhet som kulutrarbetare i en viss riktning?
eller är kulturen anpassad till en enkelhet sa att alla kan delta.

men jag skall inget säga:
fotograferar väggar
ser pa cirkus pa DVD
cybervandrar pa internet.
detta pga tillgängligheten.

vad innebär kultur för alla?
vad innebär det att kulturen skall vara tillgänglig för alla?
dessa förortssatsningar för att fa folk som i vanliga fall inte utnyttjar kultur skall ges tillfälle att delta?
ger inte detta en urvattnad kulturyttring som tangerar frihetens gräns. man maste ha rätt att avsta.

kanske skall kulturen ha en kunskapsbärande funktion och inte en underhallande, vädjande till direkt basal behovstillfredsställelse.
det var trevligt
man blev glad
det var mycket att titta pa. är detta reaktioner som man vill ha som kulturarbetare.
finns det en kritik i enkelheten?
och har sverige rad med detta?

suezkanalen ger bättre miljö?

oroligheterna i egzpten har ökat priset pa olja med 4% pa världsmarknaden. vad detta ger för effekter i pumparna kan man bara ana.

Da jag var i Strassbourg i Frnakrike gick president Sarckosz ut redan de första dagarna och meddelade att vindkraften skulle byggas ut kraftig inom de närmaste aren.

kanske han visste om arabisk kultur och tradition, kanske han var geografiskt kunnig och visste att suezkanalen kan stängas med fatala konsekvenser som följd.

vad gör sverige? hur definierar man information, och hur behandlar man information.

jag läser i tidningen att Barcelona i spanien har en arbetslöshet pa 20% detta är en rimlig siffra när strukturomvandlingen är i sin effektivaste fas, för sveiges storstadsregioner.

latvia har ocksa 20% arbetslöshet. svenska NUTEK har investerat i latvia i miljövänlig teknik för att starta företag. och där finns kompetens.

skulle det vara möjligt att sverige kunde investera i miljövänlig teknik i sverige. atervinning av metaller t ex.
finns kompetens.
finns en beredskap i sverige att möta ökade oljepriser. alternativ och är dessa tillräckliga vi far anta att man har en intention att forcera utbzggnaden, övergangen av användandet av alternativ energikällor.

och det borde ju finnas en betzdlig arbetskraftsreserv, men finns kompetensen, att fran offentlig sektor innovatinera energiföretagen. en innovation.

hur definierar man information?, och hur behandlar man den information man tilldelas?

strukturomvandling i sverig och konsekvenser en reflektion

strukturomvandlingen i sverige är en nödvändighet.
omvandlingsfasen med privatiseringar, försäljningar, omorganiseringar är nu klar och rationaliseringsfasen igang.
skolor, sjukhus, bibliotek, parkförvaltning etc etc.
den offentliga sektorn i sverige är inte längre trovärdig.
jag ser fram emot att rensa bort mellankrigstidens krispaket. skolmat, fyraarskontroll, fri tandvard för skolbarn.
EU-anpassning.
den kommunala servicen har redan effektiviserats, nya förvaltningssystem. med den paföljd att manga informella kontaktnät brutits eller upphört.

denna strukturomvandling skall inte ses som en utrensning av oduglig arbetskraft, det är en ekonomisk nödvändighet.

2009 kom rationaliseringsfasen, effektivisering, lägre uttag av personal och lokalresurser. ett bibehallande av 60 % av tidigare niva.
för att lösa denna minskning lyssnar man naturligtvis pa de signaler som arbetskraften givit.
delegering
kortare arbetstid.

vilket innebär att tjänster upphör med 40% och arbetsomradena blir större, da man tidigare visat en flexibilitet. man hjälper varandra.
om man fokuserar storstadsregionen bli atgärder som
marknadsanpassade hyror, konkurrenskraftigare
minska hushallens bidragsberoende
skatter och räntor räknas inte in da de alltid används i inflationsdämpande syfte.
information storstaden har sin stadsdelsreform som möjliggör en dialog mellan medborgare och politiker som förklarar och fangar upp signaler och anpassar de politiska spelreglerna till detta.
den kommunala servicen bör inriktas paen anpassning till kollektivet. och familjen mat och kläder.
dett ger en bärkraftig, modern och trovärdig offentlig sektor.
det ställs nya krav pa arbetskraften.omvärldsorientering. kunskap om lagar och förordningar.
sverige maste se över folkhemmets trygghetspolitik ge familjer möjlighet att anpassa sig till de nya ekonomiska och politiska spelregler.
EU anpassning innebär en ökad rörlighet pa europeisk arbetsmarknad. svensk övertalig arbetskraft 40% har hela europa att konkurrera med. det standardiserade skolsystemet underlättar flytt för barnfamilj. man flyttar till där arbetena finns. oberoende av bidrag underlättar ocksa.
storstadens arbetslöshet kan lösas, ytteromradenas stigande arbetslöshetssiffror kan dämpas man konkurrerar om jobben i hela EU. flexibilitet och frihet fran att organisera sig inom fackföreningar ger en frihet att flytta.
sverige maste bli en modern kapitalistisk ekonomi som närmar sig det globsla mönstret.

folkhemmets trygghetspaket fran trettiotalet är föraldrat.
sedan kan man fundera pa konkurrenskraften om man försörjt sig pa socialbidrag i tio ar och lekt och hälsat pa hos försäkringskassan, eller andra kommunala arbetsplatser.
men ytteromradena har en mangkulurell erfarenhet som bör ge extra bonuspoäng.
kulturföreningar, dansföreningar med spraklig förtecken.

2010 var en kall sommar, en kall vinter med snö och is.
det man kan fundera pa är miljöpolitiken. hur sköts de uppställda malen inom ämnet miljö. jag är nu i Berlin en mönsterstad i arbetet med luft avgaser etc. tyskland är det enda österjöland som uppfyller kraven pa miljöanpassning.
varför?

konsekven i det lilla formatet.
jag har under denna omvandlingsfas studerat biblioteken.
information och rättvisa i information är viktiga fragor i min politiska verklighet.

för biblioteken blir dessa bevarande av verksamhet till en kostnad av 60% i tjänster och lokalresurser en utmaning.
högstatusomradet tar bort bokbussen och boken kommer. tjänsteminskning löses med deltidspension, studier pa universtitet och graviditetsledigheter. bokbestandet pa svenska är uppdaterat och fungera väl.
i lagstatusomradet med manga sprakgrupper är situationenen annan. man har prioriteret tvasprakig personal, de kan inte rsättas. informationsvolym per sprak minskar.
och detta ger en oror och ilska hos de grupper som kommer fran förhallanden där censur, proaganda och undanhallande av fakta är en verklighet.
bibliotekarien vet detta, besökaren vet detta, men för den lokala folklige politkern är detta en nyhet som inte är sa lätt att lösa.
hu definierar man information
hur definierar man rättvisa.

under alla ar i storstaden har jag fortfarande inte förstatt ytteromradenas politiska funktion.
de informella kontaktnäten,
dessa politiker totalt okunniga om geografisk förhallanden, relogion och kulutrella förhallanden.
och i sin folklighet med avlgda kläder fran snälla grannar, totalt utan folkets förtroende skall de fatta beslut.

det finns en ilska i förorten, en besvikelse och en misstro till svenska samhället.

man känner att historien kommer ikapp, gang pa gang.

vad jag ska göra. fastighetsspekulation samt göra som den normale svensken flytta till mindre lägenhet i en mindre ort.
köpa och sälja fastigheter utomlands i EU medlemsländer. en utmaning.