söndag 31 juli 2011

Bordeaux i backspegeln

Struktursjukskrivningar leder till strukturarbetslöshet.

Jag är så glad att jag få vara i Bordeaux. Detta är en vacker stad. Och fransmännen är precis så franska som de ska vara.

Reserverade, lite avmätta och ska ha sin kvalitet.

Tyvärr hann jag inte smaka de viner jag tänkt, men de finns ju kvar. 55 miljoner lådor vin produceras i detta distrikt. Utsökt kvalitet.

Vartannat år har man vin festival och vartannat år blomsterfestival. Det har varit en trevlig tid i Bordeaux.

Och här i Bordeaux har man ett excellent kommunikationssystem. Modernt och uppdaterat. Lätt att följa.

Paris metro är inte min favorit.

Och så går jag här med min ljudboksfranska. Jag måste träna grammatik. Man kan inte prata så här.

Sverige är långt borta. Malmös strukturomvandling av staden, man bygger med utländsk arbetskraft.

Och i morgon måndag kommer struktursjukskrivningen. Man måste sova. Det har varit både fotbollsmatch och festival i Helsingborg. Och nu är malmöborna trötta. Man måste sova, någon gång.

Det är jobbigt att lyssna på musik. Erik Saade och Petter gjorde jobbet.

Man måste ju hjälpa varandra.

Jag läser i le Figaro att franska journalister har börjat en dialog med baltikum, och det kan vara intressant. Baltikums tre små länder är både intressanta och kreativa. Det kan vara ett givande möte.

lördag 30 juli 2011

lookbook>france>bordeaux

DSC02687

DSC02681DSC02682DSC02683DSC02684DSC02685DSC02686DSC02688

i utkanten av bordeaux

Jag är nu i Bordeaux och har bestämt mig. Jag måste lära mig korrekt grammatik.

Fransmännen är lite förbryllade. När jag säger något är det med korrekt tonnation, med korrekt satsmelodi, men grammatiken är bedrövlig. Och hur kommer sig nu detta. Ljudböcker i mp3 på franska. För en invandrare som jag är, när man lyssnar. Så tar man efter tonnation, satsmelodi och plockar upp kodord som för handlingen vidare. Och detta är ambitiöst och bra, men det bör kompletteras. Kanske man ska skriva på franska. Då måste grammatiken bli korrekt.

Jag sökte mig till ytterområdena och här i Begles, här kan jag gå hur länge som helst. Tyst och lugnt. Ett bageri, en livsmedelsaffär och en patisseri. Kanske någon restaturang i området. Man äter och promenerar. Det är tre hållplatser från tågstationen som är en otroligt vacker byggnad, och så kan man gå runt i centrum och sedan åker man till begles förorten och läser franska en timme, skriver och studerar fransk musik, fransk litteratur eller vad man har för specialintresse.

fredag 29 juli 2011

hur definieras slavsamhället…

i Sverige arbetar man för maten. man har frivilligt gått in i ett slavsamhälle, och trivs med detta. man arbetar för maten.

i detta samhälle utbyts tjänster. och mat är betalningen. mot en middag. det är billigt.svensk arbetskraft är billig. detta är inte hemmafruns idé. detta är slavens idé.

en slav har inga rättigheter, en slav har ingen värdighet. och i sverige tycker man det är roligt att vara slav. att utföra tjänster för att få mat.

landet utan potential….

Jag träffade under min resa till Frankrike en gosse på 22 år som sa sig leva i ett kollektiv i Strasbourg. Han hade fri mat och fritt boende, och de ville ha honom där. Han skulle hjälpa till i de hus de bodde som de skaffat genom ockupation. De var förfallna.

Och i och med detta har vi fått tillbaka slavsamhället. Denne unge man ansåg sig vara fri.

Då tänker jag så här. I malmö är det så häftigt att delegera olika arbetsuppgifter. Man känner sig organiserad och lite märkvärdig.

Man kan delegera olika arbetsuppgifter till sin slav.

Är självkänslan så låg i sverige att man måste ha en underkastelse för att må bra. Är man så ostrukturerad att man inte klarar av sina arbetsuppgifter kanske man ska … ja.

Slavsamhället har uppstått på frivillig väg.

Och min ilska över vandrarhem, utdelade nycklar, låna av dusch. Vilken betalning används i slavsamhället.

Sverige, sverige….

vad är det för fasoner

Helsingborg har haft ett fotbollsderby med extra polisinkallning och slagsmål. Detta är en konsekvens av fotbollen.

Helgen efter skall Helsingborg ha festival, och som kissnödiga fyraåringar far kvinnor i åldern femton till sextio omkring och provocerar.

Vad är det här?

Vi använder offentliga toaletter i Sverige för att identifiera om vi är kvinnor eller män. Män står upp när de gör sina behov och kvinnor sitter, ingen vill ju vara ett dåligt ligg.

Jag befinner mig nu i Frankrike och i dessa länder händer det att det smäller i en tunnelbanestation. Och det är en blodig historia.

Vi har sett händelserna i Oslo, så det är inget som skandinavien kommer undan. Och efter att ha sett helsingborgarna i aktion och därefter de självutnämnda ordningsvakterna i Gare du nord är jag inte förvånad.

Det är krångliga och dåligt organiserade byggnader och det springer runt människor som inte ska med tåget och stör.

Och den helgen i vandrarhemmets lokaler var en pinsam historia.

Två unga män med resandevana har startat ett vandrarhem enligt gamla svenska traditioner.

Och här kan man ha sönder resväskan i det privata rummet och här kan städerskan låta bli att städa, och här kan man bara för att kolla upp traska runt i korridorerna. Har man inget där att göra, så är man inte där.

På hotellet jag var på, i väntan på att ta mig till paris, kan den utländska städpatrullen ge sig rättigheter att städa efter dagsformen, och man kan sna tta kaffepulver och man kan stjäla kaffepulver. Man testar gränser.

Att östeuropa aldrig kan ha turism i vanlig bemärkelse är väl alldeles självklart. Man klarar inte av västeuropeisk standard. Man är för impulsiv och har för stora koncentrationssvårigheter. Man har svårt att gå in i arbetstagarrollen utan vill gärna leka chef på bygget. Det är sjukt.

Sverige turism är ett slags lekcenter där invandrare testar gränser.

Där invandrare lär sig att duscha.

Men då får man nog räkna med att det blir konsekvenser.

paris–bordeaux

Vi anlände till paris med tre timmars försening. Och då är man inte munter. Hotellet var en katastrof i sig, men det var billigt.

Dagen därpå skulle jag ta tåget till bordeaux och hamnade i kulvertarna i paris metro. Linje tre, fem och fyra fick det bli. Jag åkte först till fel station och fick göra om färden i metro.

Trappor, trappor, trappor. Men varför inte knacka ut steg i väggarna så parisarna får ett äventyr då de släpar en barnvagn eller en resväska för att ta sig till en gare.

Detta kan inte vara humant.

I teoretisk filosofi frågar man hur vet man att man är en människa och inte en hjärna i en näringslösning.

Och det är ingen einstein som har tänkt i paris metro. Handikappade, människor med bagage och handikappade kan ha det lite kämpigt i dessa kulvertar.

Hur tänker man. Tänker man? Eller bara blev det så?

Väl framme på tågstationen driver det runt en massa arbetslösa människor som enbart stör. Det finns ingenstans att sitta för där har ledighetskommittén placerat sig.

Slappt och nonchalant. Jag kan tänka mig att parisarna tillbringar ganska mycket tid på att ta sig runt i denna stad, och det kunde vara enklare. Man kunde förstå att paris, behovet är inte likadant som det en gång var. Tiderna förändras och livsmönstren med dem.

TGV det gick fort, och beställer man i god tid så kan man testa detta billigt. Men gör man som jag köper en kvart innan avgång får man betal full pris. Men det gick snabbt. Paris – bordeuax tre och en halv timme.

Och dessa självutnämnda ordningsvakter är så jobbigt. Folk som är fullt upptagna av att göra ingenting. Är det kultur det. Att dra runt på tågstationen. Verkar lite hjärndött.

varje stad har en själ, en puls och en silhuett….

Återvändandet till malmö

Stadens karaktär är helt förstörd. Man måste komma ihåg att det ärmänniskor som bott där före 1973. Och dessa människor har rätt till sin stad.

Från helsingborg till malmö kan man åka pendeltåg. Och man kan se kontrasterna i hur stadsplanering kan förstärka stadens karaktär eller totalt sänka stadens uttryck.

Malmö har tydligen helt övergått till impulser och infall i denna silhuett som staden utgör,

Från att vara en charmig stad med fokus på de många jugendhusen och den moderna arkitekturen koncentrats ner mot vattnet för att harmoniera öresundsbron, har idag en total neuros infunnit sig i stadsplaneringen. Det verkar som outbildade stadstyckare med åsikter från slumturismens kvarter uttalar sig i frågor rörande stadens angelägenheter.

Kanske man kan överlåta den biten till arkitekter och stadsplanerarna istället för att de nya stadens medborgare tycker att….

Centralstation är ett arkitektoniskt fiasko.

Att blanda gammalt och nytt har gjorts förr i malmös historia. Stadens bibliotek är ett utmärkt exempel på att man kan göra så. Men detta arkitektoniska fiasko, som centralstationen utgör, duger nog enbart till malmös ensamstående kvinnor med invandrartycke, och detta kan ju också vara en definition på internationella relationer, där kan de dra sin olika bagage och låssas att de ska ut och resa. Som en modern transporthall duger den definitivt inte. Detta är klart att konstatera.

En bedrövlig komposition. Och i detta ögonblick då jag såg denna konstruktion från anna linds plats, insåg jag att i denna stad är katastrofen inom räckhåll.

Och så börjar man minnas stadsdelsreform.

Den halvspråkiga polskan i medborgarkontoret, centrum som har sin egen definition på samhällsinformation. Aquakul och dess personalpolicy, fullast kör och Holma. Där den samhälleliga servicen var totalt utebliven,

Jag ser en överbyggnad av kostsamt slag där tillfälliga spekulationsbubblor får fritt spelrum. Och detta kan man göra i en befolkning som är outbildad, outbildad och inkompetent. Där kan kapitalet skära guld med täljknivar. Och Malmö är ingen arbetarstad. Staden har ingen själ och invånarna har själv tuggat sig till sin ekonomiska övervikt. Det har varit en debatt som varit totalt utan kontroll och riktning. Och det finns svenska människor som inte accepterar den typen av offentliga samtal.

Malmö har nu nått den punkt där de offentliga toaletterna formulerar nivån i stadens legitimitet. Den manliga befolkningen står upp när de kissar

Och den kvinnliga befolkningen sitter ner. Man vill ju inte vara ett dåligt ligg. Helt av banan.

onsdag 27 juli 2011

Alkoholism

 

Här i sverige är alkoholism en sjukdom. Detta tänker jag studera i Frankrike. I bordeauxdistriktet. Bordeuaux har väl kanske bland världens exklusivaste viner och det bör vara en självklarhet att man använder närproducerade drycker, bara för att man tycker om.

Kanske man borde titta lite mer på alkoholismen i ett aktör-strukturperspektiv.

Kanske oförstående lärare, självcentrerade föräldrar som inte är kapabla att ta hand om sig själva, kanske socialsekreterare som har en dålig dag, eller har något emot klienten.

Jag har studerat dessa socialsekreterare dels personligen och dels genom hörsägen. Och denna yrkeskår är inte stabil. De vet mycket lite om det regelverk de arbetar inom och tror att de har en slags personlig makt, de tror att de gör som de vill, och ger sig rätten att berättiga sin diskriminering att det är för individens bästa. Vilken individ? För socialsekreterarens bästa eller?

Hårda nypor? Vem har rätt att uppfostra en annan människa?

Är dessutom socialsekreteraren från en annan kultur är tragedin total. Nu blandas hemlandets normer in i socialsekreterarens arbete. Och detta skall man acceptera, för man behöver pengar.

Om man nu tycker att system bolagets varor inte skall vara tillgängliga för alla över arton år, så är detta en politiks fråga inget som man tar en personlig strid för, eööer drar in obehöriga i en slags spaningstripp.

Vi har en restaurangkultur i europa där ett vin ingår. Det finns de som dricker varje dag, de är krögare, de älskar mat och de älskar sitt arbete. Det är deras liv. De bestämmer själv.

Problemet med alkoholism är att den accepteras att en går i arv.

Tänk om den inkompetenta omgivningen kan skilja på barn och förälder, och låta barnet stå för sina misstag och förälder för sina misstag. Att köra ner i halsen på ett barn förälderns misstag. Vem mår bra av detta?

Vi har i sverige en attityd som liknar sinnessjukdom.

Och försäkringskassa och socialsekreterare är de värsta. Olika regler för olika individer. Och kommer man med godis och en ros då är man bra. och vissa ska upphöjas, för det är synd om dem, och vissa ska tryckas ner för att de är för sturska. För självständiga.

Det finns arbeten där man ska stötta individen kravlöst. Inom omsorgen skall man ha den attityden eller handikappade barn. Där skall varje steg i rätt riktning uppmuntras. Men i verkliga livet är självständighet en god egenskap. Varför kan inte ssocialsekreterare förstå detta. Och varfö kan man inte acceptera att sverige har en egen kultur, sverige har egenskaper som man anser vara bättre än andra. Och det är inte alltid att dessa egenskaper är lika i utomeuropeiska kulturer, och då gäller det att ha en så vis kunskap om den globala verkligheten att man kan förstå att en svensk är en svensk och en somalier är en somalier, och arbeta utifrån detta emot det regelsystem som sverige har.

Nu ska jag till bordeaux och dricka en halvliter vin varje dag. Det är den rekommenderade dagsransonen för gravida kvinnor. Ogravida kvinnor har inga restriktioner i Frankrike . De avgör själva. De är uppfostrade så, det är deras tradition. I detta katolska, fransktalande land.

Hemlöshet

 

Hemlösheten är ett växande problem och det är ett politiskt psoblem. Att jämföra hotell med trappuppgångar är ett logiskt felslut, som så ofta i sveriges södra del.

Det är märkligt att man är så indoktrinerad.

Det finns inget likhetstecken emellan att individer vistas i trappuppgångar och att invandrare har rätt att gå in i mitt hyrda enkelrum på hotellet. Städerskan öppnar dörren och denne sk hemlöse skall duscha och gå igenom mina resväskor. Det finns inget likhetstecken emellan dessa två verksamheter.

Sverige börjar likna ett kaotiskt samhälle där lagar undviks för man inte känner till dem och replaceras med individens impulser, och bortförklaringar. Man kan helt plötsligt tillåta sig att olovandes gå in i hotellrum, utan att känna individen för att samhället har hemlösa människor. Och tro på detta resonemang. Varför skall jag acceptera detta.

Jag är kunnig om de lagar och regler som gäller för hotell, vandrarhem och andra svenska inkvarteringar. när man tillåter sig att gå in i mitt rum, enkel rum och stjäla datorsladden, då är man inte normal. då har man gått in i ett primitivare stadium, och bör inte vistas bland normala människor. på ett vandrarhem, i växjö.

Och det finns ett argument att alla gör så. Det struntar jag i. man gör inte så.

I frnakrike kommer jag att inled en diskussion med Guide michelin. Svenska hotell är fullständigt oacceptabla. Vandrarhem som är en långvarig tradition av enklare inkvartering som verkligen vilar på förtroende och ansvar. Kanske man får strukturera om dessa eller avsluta den typen av svensk inkvartering till förmån för det mångkulturella samhället , där utomeuropeiska grupper skall ha sina privilegier tillgodosedda, för att de är vana detta hemifrån.

Och bara för man får en impuls är det inte säkert att jag är intresserad att accepterar den impulsen. Det troliga är att jag inte accepterar den, eftersom den inkräktar på mitt privatliv, min integritet och mitt revir.

guide michelin som referens,,,,

här i europa, detta är europa, har vi guide michelin som referens när det gäller hotell och restaurang.

de har vissa kriterier som uppfylls och detta avgör standard och kvalitet.

beträffande inkvartering i sverige finns andra alternativ, vandrarhem privata rum och campingstugor och så vidare. dessa har andra kriterier.

eget ansvar, man skall veta själv vad som krävs av gästen.

nu denna sommar har jag stött på självutnämnda hotellkontrollanter som anser att de har till uppgift att kontrollera boende.

detta kanske kändes intressant när man satt och pimplade smuggelsprit i containersoffan, men i den utanför verkligheten är detta oacceptabelt..

när man sen ger sig på gästers privata tillhörigheter med samma frenesi verkar det hel absurt. inkompetent.

och man måste undersöka hur dessa självpåtagna samhällsplikter uppstår.

i östeuropa går det överhuvudtaget inte att ens fundera i termer som guide michelin. marknaden är av en annan karaktär, coh det finns differenser i hur man skall värdera turism i de olika blocken.

hur utomeuropeiska turismkriterier ser ut kan säkert varier, men i sverige har vi guide Michelin som referens och vandrahemmen har en lång tradition, en svensk tradition som vilar i respekt och ansvar. man gör det som krävs.

skall man städa, så gör man det.

jag såg på Tv att man skall ha en modelltävling. som modell handlar det mer om attityd än privata åsikter. jag har fått kläder sönderskurna, min väskor genomsökta, samt blivit stoppad i mina motionstimmar. man pissar i simbassängen. man förstör min mat osv.

detta är inte beteende som platsar i modellvärlden. fashion är en industri som följer trender, inte outbildade 17-åringar i sveriges för dagen tycke och smak. vi måste komma ihåg detta. svensk arbetarklass är inte kunder i denna bransch. de platsar inte. och kan man inte acceptera en annan människas klädstil, vikt eller vanor då ska man inte vara i denna bransch, så malmö och göteborg får svårt att konkurrera beroende på sin attityd.

man har för klena nerver och är för ego centrerad. frågan är om de platsar någonstans.  att var elak är ingen egenskap som fungerar i ett temwork som en modevisning innebär. tyvärr. de franska modellerna är bäst.

sen kanske man kan sprätta runt på gården i möllevången och vara prinsessan på äretn men det slutar där. och det är väl bra. kvinnan vid spisen.

tisdag 26 juli 2011

1,2,3 statsmakten…..

och vem ska förklara första, andra, tredje statsmaktens gång för de individer som vistas på svensk arbetsmarknad.

och vem ska förklara uniformens roll för yrket

och vem ska förklara arbetsbeskrivningen för de som inte förstår det här

och vem ska förklara att kamratgruppens regler inte gäller för alla

och vem skall förklara att i sverige har vi en kultur som är territoriellt och historiskt bunden

och vem skall förklara att bara för att man vill ha en cykel så kan man inte ta någons cykel

och vem ska förklara att lägenheten som man hyr är privat, och även om man vill kontrollera underklädeslådan så går det inte att låna en nyckel

och även om man anser sig ha rätt att stjäla färg ur en låst lägenhet så är et stöld.

och vem ska förklara att det finns individ, grupp och samhälle

och vem ska förklara skillnaden i det privata samtalet och det offentliga samtalet.

och vem ska förklara vad som man för vidare, hur man för vidare och i vilket sammanhang.

för dem som inte förstår detta. jag tänker inte göra det. detta har min mamma och mina lärare förklarat för mig. och då lyssnade jag. men jag lyssnar inte på malajer. så är det.

helsinborg innan festivalens yra

helsinborg. jag har alltid haft goda relationer till helsingborg. vandrat längs den nyrenoverade hamnen, modernt intressant. besökt dunkers kulturhus och vandrat den historiska promenaden i en borgruin samt besökt sofieros konstträdgård. helsingborg är spännande. modern och bevarad arkitektur spelar på samma arena. knutpunkten och annan kommunikation fungerar utmärkt.

och se nu har helsingborg förstått turistfotografering.

kyrka, gatlamputställning samt ett industriellt inslag i samma bild.

detta är innovativt. detta är paradigmskifte inom turistfotografering.

ett kort bara, så kan man göra andra saker. gå på biblioteket eller gama på hotellet. semester.DSC02679DSC02680arkitekturDSC02666DSC02668DSC02669DSC02670DSC02671DSC02672

markservice, privilegier och korta kvinnor…..

Håll ihop det här nu göteborg

Med anledning av de tragiska händelserna i oslo, som vi alla deltar i måste vi dock komma ihåg devisen från göteborgs självutnämnda intellektuella elit,

Så lätt slipper du inte undan.

Så för att riktigt bearbeta detta far jag nu till baskien, och där går jag in i sjukdomstillståndet alkoholism. Med hjälp av världens kanske exklusivaste viner får jag offra mig på principens altare. Kanske jag får en hemspråkskurs i baskiska av en terroristkännare.

Visserligen har den norska polisen, den norska regeringen och dennorska journalistiken gjort ett ypperligt arbete, med att lugna och stärka den norska nationalsjälen. Men man vet av tidigare erfarenheter att flykten kommer, och vart skall flyktingströmmarna ta väge, sydvästra frankrike är mitt tips.

Vacker natur, vällagad mat samt goda viner.

Man har cykellopp och tjurfäktningar, samt pyrennerna för vandringar.

Och göteborg maskeradmecka.

Nu är det dags, så lätt slipper ni inte undan.

Sverige har dåligt rykte. Det finns uttalanden, det finns representanter från det svenska samhället som gjort sverige till ett norgeskämt.

Göteborg, på sveriges framsida bör gå först.

Varför inte Ryssland.

De behöver lite offensiv kulturpolitik med inslag av tvång.

En semester med arbetsplikt kan se ut enligt följande.

Skräckens skugga från förorten visar upp sina kulturella danser. Ryssarna behöver se äkta vara. När skräckens skugga är privat har de t shirts med valar på. Som en hint om den ekologiska kunskapen i sverige.

De dricker och röker för mycket i ryssland.

Inför åbro ekologiska öl, två till antalet och nicorette. Murmansk och andra stora industristäder i ryssland måste ha en sundare livsstil. Så lätt kommer de inte undan.

Kör sedan prkampanjen s 70 på bolsjojteatern och gratis öl. Dans och fil i ett multiarrangemang.

Ryssland kan inget om bilar de kör omkring i snön i en lada. Vad är det.

Ryssland har ju rubel nu så det är bäst att passa på. Speja på och hålla ögon och öron öppna.

Ryssland kommer säkert att serva med orange färg ifall ni vill måla om. Socker och tråd i fall ni vill ha syföreningar och cyklar om ni behöver röra på er.Och kom ihåg ni har ett missionsuppdrag. Nu är det dags. Göteborg skall påverka. Det tycker de om, ryssorna.

De sitter ju bara i sin dachia i bergen och kollar tv.de måste aktiveras.

Ett ideeellt gym kanske. En crossbana och överlevnadsläger för ryska barn vid bajkalsjön strand.

Det bli en knallsucce.

Och där vi överlevnadslägret introducerar man alternativ information. Sånt man bör känna till.

Vem som är dum och vem som är snäll. Hur man terrar en lärare osv-

Göteborg, så lätt kommer man inte undan. Europa är förlamat, var är fritidsgården.

Göteborg

Göteborgs förort nehöver en större utmaning i sin modell, sin organisering. De behöver missionera om sina politiska påverkansverktyg för egna syften. Kör ryssland och ukraina. De behöver lära sig lite hyfs i sitt eget land. ta med gitarren.

Till sist ett ord på vägen

Jag citerar heidenstam.

Bättre lyss till den sträng som brast än aldrig spänna en båge.

Citatet är från dikten Åkallan och löfte av Verner von Heidenstam, utgiven 1902. Dikten är skriven i en nationalistisk anda. I dag tolkar vi citatet mer som att våga göra saker, visa handlingskraft.// Källa fråga biblioteket.

Kom loss göteborg. Det är ingen som ifrågasätter ert syfte. Experiment är oförutsägbart. Etiska nämnden behöver inte veta detta.

Internationella relationer skall vara offensiva och man måste trycka på lite grann.

Mänskliga rättigheter måste ibland ifrågasättas. Fråga FBI och CIAS så förstår ni. Det finns undantagstillstånd man måste förstå. Ut och missionera göteborg. Ryssland vill veta.

De är väl ett kapitalistiskt centrum vid sidan av dubai och tillika maktcentrum. Men hårda tag göteborg. Så de lär sig visa respekt, när gästens kommer.

Glöm inte polisuniformen ifall det blir maskerad på tåget. Transsibiriska järnvägen.

Jobba, jobba, jobba

!eddie är dum, han spejar på folk och tjallar till TV”

måndag 25 juli 2011

vem skriver vad och hur skrivs vad och för vem och hur emottas det…..

Jag kan inte låta bli att fundera över denna massmediala bevakning med anledning av händelsen i oslo i slutet av juli 2011.

Vem är människan bakom tangentbordet.

Att döma av rubrikernas utformning är det

En hon från arbetarklassen, troligen förorten.

Hon har haft en vacklande skolgång i en förortsskola där vandalisering och våld tar upp större delan av skoldagen och undervisningen kommer i andra hand.

Hon kommer från ett hem där nyheter är något man använder för att få gå från TV.n man stöttar dåligt i skolarbetet och i hemmet finns inga dagstidningar och ingen böcker.

Man har ingen lästradition och därför är samtalen ostrukturerade. Det kan lika gärna vara en norgevits eller ett sexistiskt skämt som en utskällning för ett ostädat rum. Man vet aldrig vad som flyger ur munnen på fadern. För det är han som har ordet i denna familj.

Och han drar minsann hem pengar till mat och kläder och för detta skall han ah sina privilegier. Det är hans TVsmak som avgör vardagsummets programval.

Det rullar krigsfilmer och amerikanska actionfilmer, karatefilmer osv. denna kvinna är van att umgås med ett illustrerat våld. Och berörs inte av särskilt mycket. TV. Är ocensurerad.

I kamratgruppen figurerar historier från främmande länder, som har en tveksam sanningshalt och är glorifierade och till berättarens fördel. Och dessa berättelser är enbart fragment och inte verifierade, inte analyserade eller ens satta i en tid och ett rum i ett ekonomiskt och politiskt perspektiv. Dessa historier lever sitt eget liv det språkliga våldet.

Denna kvinna har en attityd där kristna är mesiga och politik är skit.

Hon har ingen journalistisk utbildning. Ingen känsla för att anpassa språk, vinkel eller fokus efter gestaltningens avsikt. Hon kan inte skriva. Hon har inget språk.

Hon har tjatats in av en nitisk socialsekreterare, som anser att hennes erfarenheter av internationell karaktär kan var intressant för den traditionella journalistiken. Hon skall enligt reklamen stå för nyskapande och nya grepp.

Den egentliga anledningen att hon är där, är att hon skall hålla ögon och öron öppna för att se vad som händer för att kunna rapportera detta till kamratgruppen i förorten som inte läser tidningar, som inte läser böcker och som har en dålig skolbildning och en dålig allmänbildning. Då ska hon berätta det för dem. Och få deras synpunkter på det som händer.

Kvinnan har ingen kunskap om hus svenska samhället äör uppbyggt. Hon vet inget om den allmänna debatten i samhället, hon vet inget om maktteorier, men hon känner invandrare i förorten.

Den relation hon har till norge är av de norgehistorier man berättat under årens lopp och att de åker skidor och går på tur. Kanske vigelandsparken också eftersom det är naket. Men troligen inte.

Vad tycker denna kvinna är viktigt tt förmedla till omvärlden i den tragedi som utspelades i juli i oslo 2011.

Är vi också obildade icke läskunniga människor som ska få nyheter tolkade i andra hand och ge synpunkter på detta.

Det finns risk för detta. Och i detta vakuum kan jag inte hämta politiska argument. Det förstår alla. Vad ska vi då ha tidningen till.

Dagstidningar får inte användas som källa i vetenskapligt arbete. De uppfyller inte de etiska kriterier som vetenskapen kräver.

Som politiskt argument borde man kunna använda den. Vad ska man annars läsa tidningen för. Man måste kunna kräva att tidningen speglar den allmänna debatten, inte sant.

Vad diskuteras i samhället. Inom etiska frågor religion och kristendomen de sju dödssynderna, inom politik ekologiska frågor i ett globalt perspektiv, luft. Vatten och skog och odlad mark. Men även staden i ett vidare perspektiv. Staden som livsmiljö.

Och hur har denna kvinna i förorten definierat sin relation i dessa frågor. Det bör man ha gjort i det offentliga samtalet som det tryckta ordet utgör.

Men inte ens det fattar denna människa, som känner invandrare och gått på kulturfestivaler sedan hon var liten.

Kanske hon känner någon som spelar bongotrumma också, troligen.

Och hur gestaltar denna unga kvinna det som hände i oslo i juli 2011.

Jag är inte intresserad av att höra eller läsa. Jag läser le monde.

Och om jag kunde kroatiska skulle jag läsa kroatiska dagstidningar.

Det finns en viss kritik i detta.

jag läser nu….

jag läser just nu

“a game of thrones” av george r r martins.

en fantasybok som ligger på trendiga bokdiskar och  i bokhyllor.

och minns:

när jag gick i nian. det är längesedan nu. 1973, läste vi Lord of flies på originalspråk. de flesta hade varit på språkresa i england och språket i boken var inte särskilt avancerat, så det gick väl an.

idag läser femtonåringarna fantasy, sa mig en bibliotekarie. så jag tänkte att jag skulle läsa denna fantasy och det fungerar nog för femtonåriga svenska skolelever. språket är inte särskilt avancerat och handlingen är spännande.  så det känns som en uppdatering. jag är säker på att dagens grundskoleelever har en bättre engelska än vi hade. de ser amerikanskspråkiga program på TV och läser fantasyböcker på originalspråket. det bör ge bra incitament för det engelska språket. om innehållet säger jag ingenting, men jag har åsikter. jag är inte lärare och jag är inte femton år. och läser skönlitteratur på franska, engelska och svenska.

söndag 24 juli 2011

en utklädd stins vinkade av tåget i oskarshamn…

det har varit förseningar på tågtrafiken under helgen. stora förseningar. det är dålig service. vad berodde det på-

är det outbildade som dirigerar tågtrafiken, eller är det outbildade som kör tågen.

dyrt och dåligt, det är miljövänliga SJ.

den trettonde juli åker jag från oskarshamn till linköping.

207:- kostade biljetten inköpt av en velig blondin i oskarshamns resecentrum. resan innebar först buss till berga stn detta kostade 48 :- därefter kustpilen från berga till linköping och det var resten av 207 ;. minus 20 :- som var bokningsavgift.

detta måste vara en specialdesignad biljett.

det blev signalfel och vi fick invänta en buss. en timme fick vi vänta. och tågvärdinnan var tillfällig. kom från malmö. man spottar på vuxna människor om man är tretton år i de kvarter hon kommer från.

detta kan man fundera på när man anser sig vara fullkomlig medborgare i svenska samhället. att det finns människor som har en avvikande åsikt. alla är intresserade av att se mänsklig dumhet i kolossalformat. en del föredrar en logisk tankekedja. det kanske är lustigt att vara liten och dum i stora världen. men håll den föreställning inom hemmets väggar.

vi måste skydda omvärlden från komplett idioti. så är det bara.,

norge presenteras i media, i internationella relationer

det har varit en tragedi i europa. det har skett en massaker i norge, och detta har bevakats av svensk TV och tidningar.

det är det värsta jag sett.

att massakern skett är en sak. men journalistens uttalande i tryck, är helt sanslöst.

man tänker vad är detta för en människa som skriver så här.

och bilden blir. en förortsfamilj där samtalen handlar om norgevitsar och kvinnoförnedrande skämt. där allmänbildningen sträscker sig till att veta när grannen har tvättid, eller har köpt en orange färgburk.

där Tv är lika med en dålig amerikansk krigsfilm och tidningar är något man använder för att slå in porslin när man flyttar.

dessa artiklar, skrivna i en ton som om man driver med norge. de kan uppfattas så. det är ordvitsar, det är dubbeltydiga undermeningar och det är skrivet i en dålig grammatik.

och vilken etisk och yrkesetisk ståndpunkt försvarar denna urusla journalistik.

detta är en nyhet. detta är en händelse som man måste närma sig med utan fräckhet och utan att imponera på kamraterna i barnen.

detta är nutidshistoria och detta material kommer att användas i forskning.

totalt utan någon som helst kunskap om norska samhället sätter sig människor vid tangentbordet och rapar upp overifierade källor, hysteriska uttalanden av upprörda människor används för rubriksättning.

det är som när brandkåren kommer utanför fönstret i sjuåringarnas klassrum. det är panik. detta är det absolut sämsta jag sett i skrift.

det är som när malmös outbildade arbetsklass skall ut och observera, söka information. man fattar ingenting och så spottar man på folk istället.

vem ifrågasätter en samhällsjournalist, dess etik dess politska ståndpunkt och dess kunskap om det globala skeendet.

bevakningen av norge är ett bokstavlig magplask. där journalistens totala brist på respekt, kunskap, skrivkunnighet blir den bild som världen skådar. ett totalt fiasko.

jag gör som jag brukar. jag läser Le monde på orginalspråk, det kallas franska.

blev det för mycket för journalsiten. blev det för svårt . var det svårt att hålla isär sak och person. en nervklen och kollegial misär. ett vrak.

“idag kan de gamla och de nya medierna samverka till kunskap om massmordets upphov”. skriver mediakrönikören.

på detta kan jag svara.

man blir förbannad när människor inte vet vad de håller på med. man blir förbannad när inkompetenta människor för makt. man blir förbannad när mänsklig dumhet serveras i tidningen.”

korruptionen i östeuropa är ett skämt…..

när man reser i östeuropa får man komma ihåg att man spelar på deras spelhalva. man är turist.

det finns ett spel, som jag personligen inte tycker om men som jag inte kan göra så mycket åt. man vill gärna ta ut en krona extra i de lägen där man kommer åt. det är aldrig stora summor och det är mest för att hålla hjärnan igång. inget att bry sig om. man får tillbaka.

men om man går in i en korruptionsspiral och börja köpa folk, i östeuropa, då har man det lite svårare.

korruption är icke acceptabelt i dessa länder. man måste komma ihåg detta.

och hade jag gått in i den karusellen, så hade jag inte suttit här idag, det är enkelt.

Göteborg har en mutskandal som rullar fram som en snöboll. större och större.

vad skall man göra åt outbildad personal? vad ska man göra åt girigheten? i göteborg.

Tjugo kronor det kan det väl vara värt.

 

Jag hade en dag med tidningsbudet i kvarteret där jag hyrde ett rum. Han smällde i dörrar och slog på lysknappen klockan fyra på morgonen.

Och då får man väl ställa upp. En dag i eslöv. Vi gick genom olika typer av dörrar, vi öppnade dörrar och vi stängde dörrar.

Tjugo kronor det kan det vara värt, jag betalade min egen resa och betalade tjugo kronor för kaffe och ett kycklinglår med utgånget datum.

Det var en dag på jobbet och jag föredrar biblioteket i malmö. Men vad gör man inte för att hyresgästerna skall få sin morgonsömn ostörd.

Eslöv är en trevlig stad.

vindsvåningar i bostadsrätterna, en ny marknad

Man skall göra bostadsrätter i området jag bodde. Jag skulle gärna vilja ha ett finger med i spelet när et gäller de oisolerade vindsutrymmena. Där kan man göra det intressant och trevligt. Under taket. Extra boyta som man kan få betalt för. Där finns det pengar att tjäna. Så nice. Men det kostar.

Minns katastrofen i Norge. 94 döda står det på löpsedeln. Och landet har sorg. Självklart.

Men man får komma ihåg att detta är ungefär den siffran som ligger på malmöpolisens bord. Ouppklarade mord. Uppgörelser i undre världen. Man har inte betalat skulderna i tid.

Och den siffran ökar. Avrättningar mitt på gatan. Sprängningar. I malmö.

Det är en galen logik om rättvisebegreppet. Jag måste säga det.

Självklart bör man tassa på tå när man uttalar sig om katastrofer oavsett om de sker i kina, taiwan eller norge. Inte sant, karnevalsgeneralen? Kanske behöver världen en livscoachningskurs?

lördag 23 juli 2011

svenska ambassaden i zagreb…

vi vandrar tillbaks i tid och rum. till svenska ambassaden i zagreb. där den tillfälliga ambassadarbetaren instruerade om visumansökan. och detta kan ta flera år, säger den vanvårdade blondinen i rosa urtvättad t- shirt.

schengenavtalet, vad är det för något. svenska arbetskraft är patetisk,

jag ska ha utbildad personal har jag sagt. de skall prata grammatiskt korrekt och detta är en garanti för att de kan läsa den arbetsbeskrivning de arbetar efter.

vi har anställd personal som uppbär lön för att utföra ett arbete inte för att uppfylla någons privilegier.

hur svårt kan det vara?

och om jag har ett barn på daghem eller i svensk skola och läraren inte kan sitt yrke, då tar jag bort barnet därifrån. jag måste tänka på kommande generationer och deras möjligheter att klara av att arbeta på en ambassad i framtiden. att klara av att läsa och förstå de avtal som gäller inom EU och inom landet. hur man behandlar turister och hur man behandlar utlandssvenskar. och klarar man inte av att tillgodogöra sig den informationen. då tycker jag att det är dags att plocka fram baddräkten. för då tar vi bort båten. staten och kapitalet sitter i samma båt. och kaptenen får gå på torra land.

och nu skall jag ha lite roligt. ty stalkning är ett allvarligt brott.

håll ihop det här nu göteborg

tack för maten den var god, åtta spydde resten dog.

mona sahlin är arg och bitter.

arbetarklassens fallna ängel har fått något att fundera på.

kan inga vänner med invandrarbakgrund dramatisera norgehistorier för mona, som inte tycker om rasister. det är mycket som mona inte tycker om. stackars mona. en kämpande kvinna. bitter och missförstådd.

jag kan inte förstå, säger mona. trebarnsmor.

eller stjäla en hund, en liten hund så hon får lite roligt i denna svåra stund.eller ge henne en guldfisk i en rund skål med bubblor. eller ett tält så hon kan campa med sin familj. komma bort litegrann. vara privat. mona tycker så mycket om grejer. hon är materialist.  eller kanske mona vill organisera de stora flyktingströmmar av norrmän som flyr från våld och terror för att ge sina barn en bättre framtid, en ny kultur som krockar med den ursprungliga. det är svårt. ett ben i varje kultur.

man blir skitzi, eller hur mona.

håll ihop det här nu göteborg….

man kan ju alltid lösa korsord och spela kort på semestern. köpa en flaska hembränt och kolla att brandsläckaren fungerar.

om man nu tycker att världen utanför  är skrämmande och svårkontrollerad.

tömma dammsugarpåsen och torka disken. det ska vara städat i Angered.

jag tar inga order från malajer. och hyr jag en lägenhet och betalar hyran gör jag exakt vad jag vill i min lägenhet.

är jag blind?

är jag lesbisk?

23 år är en lång tid. att kontrolleras av imbecilla människor kan vara tärande.

mitt miljöpolitiska arbete fick jag lägga ner under tiden i göteborg. man måste ju tänka på göteborgarnas munhygien.

och journalistiken, kan man skriva enklare.

tragedi i oslo i ett perspektiv av göteborgsmodellen

Massakern i Norge där över 80 unga politiker sköts av en utklädd polis.

Jag väljer att analysera detta efter göteborgsmodellen.

Oslo lever i skräckens skugga. Dock dansar inte folk på gator och torg i karnevalsyra. Det är inte lämpligt, det är inte anständigt.

Den formella makten och den informella makten blev under samma dag helt utan makt. Den politiska skutan med kapten fick något nytt att tänka på.

Kanske ett uttalande från Göteborgs stadsdelspolitiker kan bringa ordning i den svenska politikerkårens förvirring.

Och varför Oslo av alla städer? Är det symboliskt eller har det en reell maktfaktor, och vilka mekanismer utlöste detta dåd.

Skall vi nu se flyktingströmmar från Norge där politiska flyktingar flyr i panik från våld och terror?

Eller skall detta analyseras utifrån ett samhälleligt perspektiv.

Jag har inga åsikter om den blonde man som utpekas som förövaren?

Det enda jag kan säga är att han klarar att köpa sitt eget socker, sin egen tvål och sin egen mobil med tillhörande påfyllningskvitto, så han kan ringa till sina vänner.

Han skall nu in bakom murarna.

Kanske han skall starta fackföreningar i de norska fängelserna, enligt göteborgsmodellen. Han har ju tid.

Vi måste komma ihåg att visa respekt för ursprungsbefolkningens rättigheter. Deras ägande, deras integritet och sin egen kropp. Det är en mänsklig rättighet. Och vi lever i ett demokratiskt land.

Och vem skall sopa allt glaset efter explosionen. Det finns hundar och barn i området. Vem har rätt till staden?

Och varför blev det inga panikartade flyktingströmmar?

fredag 22 juli 2011

frankrike, spanien och baskien…. i ett sensommarperspektiv….

Nu bär det av till Frankrike.

Jag skall till sydvästra delen av Frankrike. Jag anser detta vara ett dynamiskt och komplext område. Baskien.

Baskien vill bli autonom stat med eget språk, och sin egna kultur.

Jag studerar i Sverige poststrukturalismen, postmodernism med Foucault och Derrida som ledstjärnor. Den franska forskningen har naturligtvis nått längre än den svenska, och litteraturen bör studeras på originalspråk.

Den fråga som blir övergripande, blir

När mycket politiskt arbete används till att analysera olika språkgruppers privilegier, hur påverkar detta det övriga samhället.

Det kan ta två vägar.

Den politiska medvetenheten ökar naturligtvis, och detta leder till att det bildas politiska synergieffekter i övriga samhället.

Den politiska medvetenheten ökar men fokuseras enbart på nationalistiska incitament för att säkerställa gruppens egna privilegier.

Risken finns att man använder de politiska verktygen för enskilda individers eller gruppers privilegier.

Men min franska är lite skral för att jag utan att vara oförskämd skall kunna ”prata med folk”. Man får ju vara lite försiktigt när man som utomstående undersöker politiska fenomen.

Hur fungerar informationen i flerspråkiga språkområden

Hur fungerar jämställdhet i flerspråkiga områden

Dessa lojaliteter som uppstår i i områdets närhet, hur påverkar detta lagstiftningen i området.

Baskien har sin domän i både spanien och frankrike.

Detta för att få fräscha ögon, dels för att få mer kunskap i Faucaults maktteorier.

Detta blir en studie av formell och informell makt.

Det som sker i Sverige idag är en återvändsgränd. Det är en ofräsch debatt, felaktiga perspektiv och felaktiga fokus.

I frankrike föredrar fransmännen att prata sitt modersmål. Detta får man respektera. Och då får man lära sig detta.

Min misstanke är att i periferin finns politiska krafter i dessa oroshärdar finns individer som använder de politiska verktygen för sina privata syften sina privilegier.

Och detta gör man enbart i ett destruktivt syfte. I demokratins namn. Och finner glädje i detta.

Det blir ett svårt arbete, framför allt eftersom jag inte pratar franska från födsel, eller baskiska.

Och det kan mötas med misstro om man kommer lismande och skall snoka i folks liv. Av nyfikenhet. Man bör vara lite smidig, lite förkunskap i fransk och baskisk historia, nutidsangelägenheter och kulturella mönster.

Man vill ju inte komma som blank canvas, förutsättningslöst och börja rota i lådor och skåp i frnaks skåp.

Oslo dödsskjutningar och explosioner, världen är skakad. Min första tanke , de första fragmentet som flyger upp i huvudet är att det politiska verktygen bör ses över. Att de politiska partierna och dess ungdomsförbund bör definiera sin politik, tydligare. Skärpa upp debatten i klartext.

Den formella makten , det var en myndighet som sprängdes, bör titta över information. Insamling, informationsförmedling,

hur är tredje statsmakten konstruerad.

Hur används massmedia.

Och hur agerar man utifrån den information man får.

Robert W. Fogel, Douglass C. North fick nobelpris I ekonomi 1993 för sitt arbete I informationssamhället. Det är läsvärda böcker som öppnar många dörrar och ger många svar på underliga och överdrivna reaktioner.

och Sverige, jag kan inte svara för Norge, lever idag isolerad från övriga världens samhällsdebatt. man har en isolerad, perifer position där man blåser upp detaljer till oanade proportioner. som ett skämt.

då har man inte världens förtroende, och extrema reaktioner inträffar.

torsdag 21 juli 2011

i det odefinierade kulturella samhället med internationella influenser…..

Det här är pinsamt

Men tyvärr är det under dessa omständigheter man arbetar i förorten.

I läroplanen för daghem finns regler för presentation av närmiljön. Man skall presentera de träd och blommor som förekommer i området, om det finns naturområden. Eller skog.

Dock skall man inom kommunala daghem om man är korrekt använda skog och äng till rekreation. En del daghem använder skogen som pedagogik för att lära sig naturens växlingar, ekosystem osv. men det som krävs är att presentera de vanligaste träden och blommorna. En del daghem kräver att personalen skall kunna de latinska namnen.

Jag promenerar mycket med barn i skog och mark och brukar inte krångla till det. Men denna dag skulle jag vara pedagogisk och visa den outbildade latinamerikanske pedagogen hur man skall göra.

Vid hemkomsten klistrade jag upp de kvistar jag plockat, tall, gran och en och skrev namnen på svenska och satte upp denna tavla.

Denne nye medarbetaren använde denna tavla för att riv ner den. Den skulle ramla ner. Det var hans fokus. Vad tavlan föreställde det vet han fortfarande inte och att det ingick i arbetsuppgiften att förmedla det som stod på tavlan inte en aning.

Här har man felaktigt fokus, och så arbetar inte de latinamerikanska kvinnorna på det intilliggande daghemmet.

Att få en tavla att ramla ner, det var den kulturella informationsförmedlingen som signalerades.

Informationsförmedling, insamling, bearbetning och agerande är kulturellt och detta var mannens huvuduppgift att visa på latinamerikansk kultur.

I ett svenskt perspektiv skulle tavlans kvistar ha samma namn oavsett om de var ditklistrade i norrland eller skåne. Det är kulturellt. Grans, tall och en.

Jag skulle kunnat ha utökat skogen som lärosal, men då förorten har många invandrarbarn prioriterar man språket och min uppgift blir att ge de incitament så att barnen kan tillägna sig svenska språket grammatiskt korrekt. Det var den lokala målsättningen. Skogen användes som rekreation.

Vid flytten till malmö hyrde jag ett rum på möllevången, ett kulturellt centrum med internationell prägel. Och se, det finns en latinamerikan i bekantskapskretsen.

Nu ska vi se vad den kulturella informationsförmedlingen är värd i ett kulturellt perspektiv. Jag rev ner en gammal affisch om en spelning eller musikaliskt arrangemang som hade varit.

Och se

Detta utlöste en fasa i det kulturella centrumet med internationella influenser. Man upprördes och skulle minsann ge igen. Och en affisch som jag satt på väggen om malmös ljus fick se otaliga färder för att ramla i golvet. Och nu kunde man minsann ta pappersservetter, te och kaffe. Hygienartiklar och toalettpapper då jag hade mage att riva ner en afish. Så gör man inte i möllevången.

Så gör man bara inte. Man kunde förstöra i tvättstugan också.

Vi analyserar.

Latinamerikanerna har ingen enhetlig kultur i sverige.

Kan detta bero på att de inte definierat kultur, konsekvens och uttryck

Kan det bero på att dessa människor aldrig tar egna initiativ utan enbart svara på signaler från omgivningen.

Lära ut trädarter, leder till nedrivning av tavlan

Nedrivning av en gammal affisch leder till straffaktioner i form av stölder, nedrivning av affischer etc.

Detta är en degenererande livsstil som enbart leder till förfall, moraliskt, ekonomiskt och mänskligt.

Och detta vet alla andra språkgrupper i dessa områden.

Man söker inte gärna upp en latinamerikan. De är ologiska och det blir bara trubbel. Eller kravall som i rosengård.

Detta är förutsättningarna man arbetar under i förorten. barn är barn de gör som de blir lärda.

Man kanske skulle uppdra åt förorten att definiera

Kultur

Ägande

Minderårig, barn

Vad är ett barn och när blir man vuxen?

Vi anar en raljans i detta. Ett intellektuellt övertag men vad ska man göra.

Staten och kapitalet, de sitter i samma båt.

Då tar vi bort båten vad händer då?

Vi får en papperslös, illegal invandrare… och det vet alla vad som hände . jag tycker så mycket om glasriket i småland.

staten och kapitalet, de sitter i samma båt

staten och kapitalet de sitter i samma båt, och se, då tar vi bort båten. alltid retar det någon

och medan övriga europa diskuterar skogen, skogsvård, massavverkning och dess konsekvenser för miljön i ett globalt perspektiv, så gör svenska människor andra saker. följer efter folk, lånar duschen och skär sönder skor. man inreder och lagar mat i TV och man pratar med grannarna om grannarna.

och är det inte så att Polen och övriga östeuropa har en lite annorlunda idé om skogsvård och skogsavverkning än vad som är riktigt OK i ett modernt miljöansvarigt europa.

Kina, Canada är också stora virkesproducenter. lönsamhet och sentimentalitet inom denna diskurs pendlar debatten om modern skogsvård. personligen anser jag att lönsamhet kommer före naturens bevarande.

men det är inte så enkelt. lönsamhet kan definieras i olika tidsperspektiv och olika rum. ekonomiskt tillväxt kan definieras i olika tidsperspektiv och rumsperspektiv och behöver inte enbart handla om ekonomisk kortsiktig lönsamhet.

lönsamhet kan i ett längre tidsperspektiv definieras som hållbar utveckling. men ett sentimentalt bevarande av former och skogsdungar är inte min stil.

jag är till och med så krass att inom evolutionens ram tillkommer och försvinner vissa arter, beroende på att livsbetingelserna förändras.

detta är min utgångspunkt. men  jag ser skogsdöden till följd av felaktig skogsvård och felaktig energiförsörjning som ett problem av högre prioritet , än avverkningsmetoder i sig. utifrån ett perspektiv av lönsamhet.

att det enligt säkra källor frigör kol och andra skadliga ämnen vid denna kalhuggning är ett atmosfäriskt problem som ger ett ekosystematiskt problem för kommande generationer, ser jag som ett sekundärt problem, utifrån lönsamheten.

sveriges stora om inte största exportvara är virke och trä, pappersmassa. vi måste leva.

och mitt tidsperspektiv är indelat i generationer.  alltså

de föroreningar av atmosfärisk art som uppstår vid extrem massaverkning, är inte dagens problem det är kommande generations problem.

dagens problem är att lösa skogsdöden till följd av felaktig energeiförsörjning. kol och oljeeldning. vatten och luft. vem äger vattetn och luft? denna ständiga fråga återkommer ständigt i miljödebatten. globalt, regionalt och lokalt.

vem äger luft och vatten?

malmö en stad i världen…. i sin egen lilla värld av kultur

Jag är nu i helsingborg och skall lära mig skånska.

I malmö har polisen djurepitet på sina motståndare i kravallerna i rosengård. Och det får man ta fasta på. Detta är seriöst , det kan påverka priset på kaffe, olja och socker.

Ty stalkning är ett allvarligt brott.

Jag hade under min tid en grupp polskor, nyfikna skator som gjorde arbetsbyten. Outbildade och totalt utan kunskap om svenska samhället arbetade de inom CSN, försäkringskassa och tandvården.

Och nu skall jag till frankrike, baskien och visa upp malmös sätt att lösa tandvården.och andra goa grejer….

Och turism. Som i östeuropa en före detta bransch.

Och så pratade de dålig svenska. Det tål inte jag. Det finns kurser. SFI och SAS.

Malmö har dåligt rykte.

Ty stalkning är ett allvarligt brott, även i växjö.

Det här är mitt spel.

Och detta vet hela europa, men inte personalen i malmö. Det är märkligt.

vad krävs för att bevista svensk arbetsmarknad alternativ den svart marknaden

När man arbetar med ekonomi inom offentliga sektorn bör man känna till begrepp som finansiell ekonomi och monetär ekonomi.

Gör dessa skräcködlor som häckar på malmös försäkringskassa detta.

I senaste numret av ordfront resonerar författaren om ämnet nationalekonomi och den neoklassiska ekonomiska läran som rådande.

Franska studenter gör uppror och vill ha in ny litteratur.

Men försäkringskassans personal där har mn alternativa lösningar beroende på om man tycker om eller inte tycker om.

I ordfronts senaste nummer diskuteras råvarupriset på världsmarknaden och dess påverkan på matpriser och bostäder,

Det är revolution i egyptien och syrien.

Vet dessa kvinnor detta.

På daghemmet skall personalen känna till alla träd som finns i närmiljön. Personalen skall kunna de svenska namnen och en del daghem kräver de latinska. Vet angereds dagispersonal namnen på alla träd. Man måste kunna svara på barnens frågor. Det är därför man har betalt.

Men det kan jag garantera att om säger om barnen går på promenad i skogen med dagis kan inte personalen namnen på träden.

Det hör till allmänbildningen i sverige. Och fattar man inte det har man inget på svensk arbetsmarknad att göra. Tyvärr,

Sedan kanske man inte som jag, som har ett specialintresse vet vad som händer vid kalhuggning, hur lagen lyder runt återplantering och att miljöaspekten efterlevs. Det är ett politiskt ställningstagande. Och har man politisk asyl förväntar man sig inte att man skall känna till detta. En knäckfråga inom eu.s jordbrukspolitik.

det finns inget som säger att studiemedlen som inte betalas skall skickas till fogden i halvtid. och jag tror inte att en outbildad polska har befogenheter att införa detta. i sin begränsade verklighetsuppfattning kanske, hon känner invandrare.

fatalt tjatar jag om studiemedel. skicka den där polska till sin akolleger i hotellen i polen. ett billigt lduer söker värvning.

och den falang av trasproleteriatet som häckade i växjö och skulle rocka staden. när man duschade försvann en tshirt som jag köpt i lettland vid en konsert och jag lånar definitivt inte ut duschen eller servar med trosor och tshirts på min  resa till en efterbliven malmöbo som inte ens har kläder. apor skall sitta på Zoo inte vistas i vandrarhem ¨. det är för människor som kan klara sig själv. laga egen mat, diska och städa efter sig. sköta sin egen personliga hygien och detta är inget självkalrt för malmöborna. de hittar ju inte ens toaletten på aquakul. äckliga människor. malmö ska inte tursita.

…jag är så nyfiken…

när jag besökte CSN.s kontor i malmö för att ordna med mina studieskulder. detta var 2010 möts jag av en tillfällig polska, som med dåligt språk, outbildad och utan kunskap om det svenska samhället ansåg sig kunna handha mitt ärende.

hon var nyfiken och ansåg sig ha rätt till att kontrollera mina studieskulder. hon arbetade inte där men var väl antagligen bekant med en av de ordinarie.

vd är det för arbetskraft vi har i Sverige?

denna människa gick in i datasystemen och granskade mina betalningar.

jag blev förbannad.under 2011 har jag ställt in betalningar. vad ska vi betala studielån för när outbildade invandrare skall arbeta och prova på bara för att de är nyfikna. det är sjukt.

jag tolererar inte den typen av arbetsmarknad varken i sverige eller utomlands.

jag har rest i hela östeuropa från tallin i norr till sofia i söder. och den turism som finns är ett skämt.

omoralisk okunnig arbetskraft som tar sig friheter. äckligt.

och skvallrar.

vi ska inte ha den typen av arbetsbyten i sverige. det finns lagar och regler som reglerar svenska rbetsmarknad och det är bara för invandrare att lära sig läsa så man kan läsa på de lagar som reglerar svensk arbetsmarknad. och att bara för at man är nyfiken är ett uruselt argument.

man får komma ihåg att svenska människor är födda i sverige, vi är inte här som ett slags studieobjekt för nyfikna polskor.

och in ekonomiska ärenden är mina. vi har sekretess och integritet i sverige.

jag accepterar inte dessa invandrares snokande i allt. testande och spela dum. kan man inte språket är man efterbliven. och så ska man inte arbeta med folks pengar.

och denna polskas intelligens räcker inte att skötra csn.s datasystem det kan jag garantera.

som turist kanske man vill besöka ett badhus i sverige….

som turistande barnfamilj är en naturlig aktivitet att besöka ett badhus. detta kan hela familjen ha glädje av.

då vänder vi blickarna till aqua-kul, ett äventyrsbad i malmö där jag under ett flertal år motionssimmade, till malmöbornas förtret. detta var intressant.

så emedan malmös pensionärer pissade i vattnet undersökte personalen med östeuropeiskt ursprung de privata väskorna i de låsta skåpen.

att det var utländska gäster, turister det såg man inte. att dessa turister pratar om moralen i sverige. det tänkte man inte på.

det är fel någonstans. då taket rasade i den gamla bassängen flyttades verksamheten till en mindre bassäng och här var det extra roligt att urinera i bassängen. man la ner mycket tid på att planera sitt kisseri.

varför?

bristande intelligens. det är det enda jag kan komma på.

hur som helst jag finner mig inte i den typen av översitteri, och beslutaded mig för att göra något, så gjorde jag det. och jag kunde inte ens språket.

och nu skall jag till Frankrike. sverige är för oroligt. det sprängs och vandlaliseras. en del finner detta spännande och då får man väl ställa upp på det. eller? man måste ha lite roligt på sveriges arbetsmarknad. skoja till det lite, busa och göra som man vill.

onsdag 20 juli 2011

svensk turism upp som en sol och ner som en pannkaka….

Svensk turism, läser vi i tidningen, är en uppåtgående industri.

Jag tror inte det.

Nu har inte jag varit i de stora städerna men landsbygden klarar inte av sin uppgift.

Södermanland är det mest patetiska jag sett i hela mitt liv.

Ingen är intresserad av att sitta på skitiga caféer och äta delicatobollar. Tro mig.

Restaurangerna är smutsiga, maten är dålig och det är dåliga råvaror. Oavsett om det är en sibyllarestaurang eller en kvarterskrog. Det är för låg nivå.

Inkvartering, personalen har för låg moral. Dåligt städat och låg moral. Man lånar gärna ut nyckel till uthyrda rum för snyltgäster som ska duscha och till och med stjäla rena kläder ur resväskorna. Turism är mer är att dessa självutnämnda megatravellers skall snylta sig på betalande gäster, det är äckligt.

Och tyvärr har de invandrarbakgrund.

Turismen i östeuropa kom av sig och de svenska skräcködlor som skulle förpesta min tillvaro, genom att smutsa ner kläderna, skära sönder skor har bidragit till svensk turism katastrofal rykte. Detta behöver man inte diskutera.

Svenskar har dåligt rykte utomland. Låg moral och allmänt obildade.

Sverige är ett litet land och det finn sinte mycket att se.

Turism fungerar på olika sätt. Jag vet att många turister vill återvända till samma plats år efter år, och känner att det passar dem.

Jag tror inte att många återvänder till sverige. Och jag tror definitivt inte att man rekommenderar sverige som turistland.

Det finns disneyland utanför paris, så liseberg har ingen dragningskraft. Det är töntigt.

Det sverige kunde konkurrera med är krogarna. God och vällagad mat, men detta existerar inte idag.

Man har sett sverige och jag kan tänka mig att det har ungefär samma rykte som östeuropa.

Turisterna kommer att fortsätta till spanien, italien och frankrike. Sverige har inget som ingen annan har. Man kan åka skidor i alperna. Arbetskraften inom turism i sverige är dålig. Lat och okunnig. Ingen stil.

Och det är nog inget som invandrarna kan ändra på, tyvärr.

Sverige har ingen framtid som turistnation. För skitigt och för dåligt diskat. Det är min åsikt, så får nadra ha sin åsikt. Så fungerar det i en demokrati. Sverige är en demokrati. Det kan vara svårt att förstå det som svensk invandrarvänlig ung kvinna. Man vill gärna visa sig duktig för invandrare. Och vem vill ha en svensk fru som skär sönder skorna för en oskyldig människa.

man äter i TV, så ni lär er…..

under min resa, har jag tittat

en del på svensk matlagningsprogram, där en kock överpedagogiskt lagar mat i TV och det är ingen extrem nivå. det är vardagsmat som lagas. och övertydligt talar kocken om vad råvarorna heter. man blir förskräckt.

och efter matlagningen skall människor överpedagogiskt äta med kniv och gaffel.

och vem behöver se folk äta på TV. och nu städas det på TV också, man sopar, dammsuger och torkar bordet. vem behöver se detta?

det stjäls tvätt ur tvättstugor….

det stjäls tvätt ur tvättstugan. jag minns när jag kom från paris efter en konstresa med mina föräldrar, då halva den svarta garderoben försvann ur torkrummet.

jag blev förbannad. precis som alla andra som fått tvätt stulen i tvättstugan.

nu kan man köpa slitna, trasiga kläder i affären och låta folks kläder och tvätt vara ifred. under en tioårsperiod har kläderna blivit mer och mer slitna, och kvalitén sämre och sämre. tygerna är billigare och modellerna mer och mer enkla. svenskarna vill ha billiga kläder, och då blir det så.

svensken är inte välklädd och absolut inte i de stora städernas ytterområden.

kläder  och tvätten är personligt. och man vill definitivt inte att skräcködlorna skall rota i ens kläder.

skälen till att man väljer bostadsområde kan vara olika…..

Att på i angered kan ha många orsaker. Kanske man arbetar i området och vill slippa göteborgs kollektivtrafik för att pendla till och från jobbet. Kanske för att det är nära naturen och man som svensk är van att vistas ute i skog och mark.

Få svenskar väljer området av längtan att umgås med invandrare.

Få svenskar väljer detta område för den årliga karnevalen i hammarkullen.

I hammarkullen bor ett stor grupp svenskar med rötter i latinamerika, och dessa människor anser att det är deras livsuppgift att leva som och lära ut den latinska kulturen.

Homosexualitet, ensamstående kvinnor och politiskt aktiva skall behandlas som man gör i latinamerika, eller gjorde på sjuttiotalet då dessa människor levde i latinamerika.

Detta är inte logiskt.

Jag besöker inte karnevaler eller festivaler. När jag flyttade till malmö var det för att läsa på lunds universitet. Och inte för att besöka malmöfestivalen.

Under mina år i hammarkullen skulle jag lära mig latinsk kultur. Jag ansågs böra kunna spanska för att få betala hyran i hammarkullen.

Man undersökte min lägenhet, eftersom jag inte ville umgås med latinska människor. Jag kan tänka mig intressantare sällskap. Mitt eget till exempel. E dagstidning, en bok eller en stickning.

Det finns länder i världen som inte är lämpliga för turism. Latinamerikanska länder är ett exempel. Våld och kriminalitet samt moralen hos folket gör att landet inte anses värt ett besök.

Men dessa människor skall utan att man ens nuddar tanken besöka eller data de svenska döttrarna. De flyttar hem till dem, och skall bli försörjda. Vilket innebär en hel släkt.

Våld kriminalitet och låg moral är helt plötsligt ett lämpligt sällskap för denna svenska kvinna. Hon behöver något att göra. Polisen anser att det är hennes eget fel.

Den göteborgska polisen lägger hela fiaskot latinamerika, våld, korruption, inflation på en svensk kvinnas axlar och anser att hon får skylla sig själv. Och den göteborgska polisen är så inkompetent att de inte fattar vad de gör. Att på svenskt territorium, med svenska som officiellt språk där svenska lagen gäller tro att det är ett reservat för latinamerikansk kultur. Man är så hjärntvättad att man tror detta.

Och detta är inte latinamerikansk kultur. Det är dumheter. Dessa människor som efter trettio år i sverige inte klarar av att stava sig igenom en svensk dagstidning, skall inte tilltala mig eller ens tro att jag ska lära mig spanska. Och de ska definitivt inte vara i mitt hem snattande socker och använda min spis och tvättmaskin för att hålla ner elräkningen. Ljuger jag?

Och när dessa människor börjar följa efter mig i östeuropa är tragedin ett faktum.

Att se dessa kulturbärare bland prostituerade och droghandlare på märklig spanska tala om för östeuroperna vem jag var och vad jag hade sagt.

Detta är en tragedi. Tro mig. Det är inte logiskt.

87 miljarder i turistbranschen, leker du?

Vi läser i DN att turister som besöker sverige spenderar 87 miljarder i sverige. Och då ligger sverige inte i topp på besöksfrekvenslistan.

De stora städerna och shopping och man får förmoda en del naturupplevelser också, är de stora attraktionerna.

Jag kan tänka mig att det är få av dessa turister, inklusive jag själv, som vill ha hotellrummet genomsökt, skor sönderskurna, vitamintabletter stulna och lakanen använda då man ser sig om i staden.

Och tyvärr är det invandrare som ägnar sig åt detta.

Det är få turister som faller i trans över en velig blondin i kassan, som gör arbetsbyte, på ICA. De flesta kommer från större städer och har en viss erfarenhet av att handla livsmedel. Dessa tillfälliga personal bör inte vistas inom svensk arbetsmarknad, då de inte klarar av att följa instruktioner.

Det finns en grupp kvinnor i samhället som har en självpåtagen uppfostrarroll. De kontrollerar och tycker om folk som absolut inte vill ha med dessa skräcködlor att göra.

Få turister finner dessa vanvårdade, dåligt klädda kvinnor intressanta. Gapar och skriker och med noll i kunskap om världen utanför.

Även om de stora städerna lockar så är det få som besöker, rosengård och angered. Dessa områden är inte intressanta.

Man har erfarenheter från sitt eget land av invandrare och finner det ointressant.

Eller Möllevången. Varför skall man besöka Möllevången. För maten. Alla förstår att det är inget hållbart argument.

Det finns länder i europa som inte anses turistvänliga, de är farliga och moralen bland personal och personalens vänner är låg. Och då hamnar vi i östeuropa. Dessa länder är inte lämpliga för turism.

Och att importera detta omoraliska beteende till svensk turism, leder enbart till att turister flyttar på sig.

Ingen turist vill ha sitt rum genomsökt av en nyfiken invandrare. Ingen faller i trans av att se en dum malmöbo i receptionen på vandrarhemmet. Man måste kunna tänka logiskt om man skall vara vikarie, eller tillfällig och det kan inte dessa människor.

Och visst kan det vara roligt att som tillfälligarbetare hitta på olika händelser som man varit med om. Någon hade rest till kina. Men som turist anser man att denna lögnare borde sitta på ZOO eller hispan. Det är möjligt att det finns turister i sverige. Men jag skull hellre rekommendera norge eller finland. Svenskarna leker på hotellen. Och det är osmakligt.

Och argument som jag får göra det för alla gör det.

Och alla dessa turister skall läsa svensk lokalpress, se svenska lokal nyheter på tv och se repriserna staplade på svensk tv.

dessa turister skall inte ha hemspråk, svenskundervisning, de betalar för sitt boende. och om man pratar med dem får man information om andra länder. dagsaktuell information.

Vi pratar om en uppåtgående miljardindustri och så skall invandrare leka i sängarna. Det är inte logiskt. I lammhult vandrade man in i mitt rum och utan betänkligheter utövade man diverse enkla synkroniserade rörelser. Man behövde komma igång och få energi att ställa sig i duschen. Detta är inte mänskligt. Detta är människor som tar sig själva på alldeles för stort allvar.

tisdag 19 juli 2011

östergötland i backspegeln

Jag har nu besökt tre östgötska städer.

Linköping, Söderköping och Norrköping. Alla tre mycket typiska småstäder. Norrköping säger sig vara en turiststad. Med en medveten satsning på turism från att ha varit en industristad. Här har man renoverat och gjort om de gamla industrilokalerna och det är ett spännande arkitektoniskt område, som man mycket väl kan promenera i. annars är jag nog för svensk för att uppskatta småstadens puls och aktiviteter. Shoppinggata, café och en promenad i en park.

Jag har gjort det förut och det är trevligt. DSC02655DSC02657DSC02660DSC02662DSC02663DSC02664

lördag 16 juli 2011

videobutiken i limhamn….i blåsväder

det sprängdes en bomb i limhamn. en videoaffär,  och det bodde folk ovanför.

hur ser man ut om man vaknar mitt i natten och det sprängs under fötterna?

ja, nu har limhamn vatten på sin kvarn. nu har de något att prata om. en sprängning i videobutiken.

stod i skånskan. vad gör socialförvaltningen. de har väl högtryck nu. och gästvåningar på idrottsgatan och passivitet.

blev de ledsna? man blir inte ledsen om det sker en sprängning, man blir förbannad. och att ta till en sprängning. har det varit arbetsbyten? är det obehörig personal som spridit personuppgifter, eller är det undre världen. i limhamn. där man använder cykelhjälm och aldrig kör mot rött ljus.

lite magstarkt.

nu får limhamnsborna titta på sina amatörvideor. en bombsanering. det var väl en fjäder i hatten.

borde man inte ha mer bevakningskameror, och mer obehöriga poliser, när det blåser…. nu har man svårt att höra.

fredag 15 juli 2011

förseningar på SJ, man klipper kablarna…

vi läser i dagens nyheter 110715 att det klipps kablar så att tågen inte kan köra. det klipps kopparkablar, men även kablar med ljusoptik. enligt artikeln vill journalisten ha detta till att förövaren vill åt kopparn, för att sälja. trafikverket vill nu ha en åtstramning i den hanteringen och vill veta var kopparn kommer ifrån.

jag tror inte att det är så. att de klipper kablar för att stoppa tågen, särskilt godstågen, är inget nytt fenomen.

min åsikt i detta ärende att det är en markering till SJ.s oseriösa personalpolitik, då man sätter in outbildad och tillfällig personal som skall arbeta, istället för att lösa biljett. dessa intellektuellt efterblivna skall köra tåg eller klippa biljetter. det är pinsamt. är man fyra år i huvudet skall man inte arbeta på SJ. leka får man göra hemma. eller sätt dem på ZOO, klä ut dem i en avlagd uniform så kan barnen gå och titta på dem. så träffar de folk.

det måste finnas en gräns för hur inkompetent en människa som uppbär lön får vara. det är osmakligt, när dessa människor känner sig fiffiga.

näringslivet har inte råd att vänta på att trasiga kablar skall fixas. och detta för att en brud från götet skall arbeta sig upp till stockholm. för att hon behöver röra på sig.

det är bara att välja. antingen har man ordinarie personal eller också klipps kablarna. svårare än så är det inte.

det förekommer dessa arbetsbyten lite här och där inom offentlig sektor, och det gynnar inte sveriges anseende. och de kronorna som man får för den kabeln. det är inte logiskt. riskerna är för stora för sjuttio kronor kilot. syftet är ursinne. och det är en helt annan sak. och detta borde man reagera mer på än att en brud ska leka med biljettången. pinsamt.

östergötland>linköping>söderköping

DSC02641Efter att ha lämnat småland kommer man så till östergötland och landar i linköping.

Linköping är en svensk småstad, och varför man som turist skall besöka linköping är för city art link.

Ett återkommande arrangemang där gallerier och museum får fritt spelrum under två dagar.

Kulturen presenteras i ny kostym.

Efter att ha promenerat i linköping och besökt konsthallen tog jag lokalbussen till söderköping.

Och här är svensk småstad, när den är som bäst. Redan entren med bussen lovar mera. Tidstypisk arkitektur längs göta kanal blandas med nya djärva arkitektoniska försiktiga nybyggnationer.

I samtal med lokalbefolkningen visar det sig, som alltid, att myntet har två sidor. Denna ”till varje pris bevara-attityden” gör att det kan bli problem att förnya sitt eget hus. Detta är små hus, med små rum och lågt i tak. Det är en självklarhet att de som äger husen får nya behov med tiden och att de vill anpassa husen till sina nya behov.

Karaktär och tradition står nu i konflikt till miljöanpassning i fråga om isolering, värme och nya livsmönster.

det blir en märklig bakåtsträvan av omodernitet och opraktiskt, till fördel för nostalgi och tradition.

En konflikt som besökaren kanske inte alltid tänker på, när man förförs av de gulliga små husen.

Och då längtar jag till Oxelösund. Där har man bevarat det som är värt att bevara och sedan byggt nytt. Ingen nostalgitripp utan enbart ekonomiskt, praktiskt och rationellt tänkande kopplat till en historisk och traditionell ansats.

Här är den typiska stadsbilden mer framtonad.man vill visa som det var. Och det är vackert.

Naturligtvis ska vi inte ha tillbaks sextiotalets strukturomvandling, men debatten bör förnyas om det är rimligt att leva i historien eller om man faktiskt skall erkänna att nutiden är nu..

Av detta förstår alla att min syn på bostäder är

Praktiskt, funktionell och lättstadat. Där resurssnålt får företräde framför överflöd.

Det funktionella har ett skönhetsvärde och livet har mer att erbjuda än att städa och betala värmeräkningar.

Men oh det är fantastiskt med kullerstengränderna och att husen är låga och lite charmigt sned

hur uppfattas sverige, vem representerar…..

När man kommer utomlands vänds perspektiven till ett utifrånperspektiv.

I utlandet vet man kanske olika saker om sverige, men man vet att sverige är ett rikt land. industrialiserat och modernt.

Man undrar nu varför dessa unga svenska kvinnor med ryggsäck har så dålig kvalitet i kläderna. Man undrar varför de är så vanvårdade och man undrar varför de är så dåligt allmänbildade.

Man tycker inte om dem

Dessa unga svenska kvinnor är på grund av sin dumhet fruktansvärt oförsämda.

Man har en slags överdriven familjär attityd, och bara för att man träffat en invandrare i sveige betyder inte detta att man känner till landet man besöker.

Man är helt ovetande om politiskt och ekonomiskt system. Man är helt ovetande om samhällsstrukturen och de frågor man ställer uppfattas som snokande och brist på uppfostran. De är för individcentrerade.

Man ställer inte frågor om hitellpersonalens familjesituation. Man gör inte så.

Man håller samtalet på en övergripande och generell nivå och bör kunna relatera till sitt hemlands situation. De kläder man använder, hur tänker man då?

De är kasserade kläder av dålig kvalitet. Presenterar man sig så?

Svenska unga kvinnor anses som helt ”out of space”.

Och på grund av sin extremt dåliga psykiska och fysiska kondition, och detta uppfattas också som märkligt i ett rikt land, så uppstår extrema känsloyttringar baserade på allmänntillståndet. Man har en slags ide om att det är charmigt att bli sur, och i denna ilska skära sönder skor eller snatta eller förstöra.

Man anser att detta är charmigt. Det är inte charmigt. Det är sinnesjukt. Tecken på sinnesslöhet. Att inte klara av sin situation. Den psykiska och fysiska allmännkonditionens låga nivå kommer sig av att man har en ide om att det är vackert att vara smal.

Är man smal och blonderad är man vacker. Och det är få som anser detta.

Att se en vanvårda svenska i kasserade kläder och dålig hårkvalitet med flipflop ställande dumma frågor om det självklara. Man tappar intresset.

Och då hamnar vi i en ny missuppfattning. Då ska man stäva efter det ouppnåeliga. Och nu är tragedin total. Att se dessa brudar jaga runt efter hotellpersonal.

När man återkommer till sverige finner vi dessa sveriges fiasko, svarta fläcken i fasaden,. I dess rätta miljö. Uppkäftig och vanvårdad skall man nu skapa sig en uppfattning om hur det är i yrkeslivet. Ett slags prova-på kurs.

Man skall arbeta i receptionen. Har man aldrig besökt ett hotelle eller vandrarhem som liten.

Man skall klippa biljetter på tåget. Man har uniform. Och det bara lyser missanpassad och korkad brud om hela gestalten.

Att få klä ut sig. Sverige har dåligt rykte. Utomlands har man tappat intresset. Svenska kvinnor är för villiga för naiva. Det går inte att prata med dem. Och man undrar vilka invandrare har du träffat under åren?

tisdag 12 juli 2011

svensk tv är som svensk skolmat, en kvarleva från en annan tid.

den tredje statsmakten, svensk television och nyhetsförmedling via radio och tidningar, kan jämföras med svensk skolmat.

det är ingenting man lever på.

förortens invånare är inte känd för sin kokkonst. de har för dålig kunskap om vad som är näringsriktig kost.

och detta får då bli referensen för skolmaten. billig, och smutsar ner tallriken. förorten har inte debatterat skolmat. man skall ha sin kultur och man skall inte ha skolavslutning i svenska kyrkan för det finns muslimer.

så länge svensk skola och barnomsorg har den arbetskraft den har, så ser svenska statsmakten ut så här.

det är oförskämt mot utbildade människor. och detta visar sverige världen.

den grupp i samhället som hävdar att de har sin kultur, har så svaga argument och är så okunnig om vad kultur är att det hela är oförskämt och platsar inte i en svensk debatt.

lokala festivaler med kulturella förtecken, har samma värde som en middag i skolmatsalen en tisdag. samma näring och samma upplevelse.

det finns en politisk elit i sverige. göteborg har sin och malmö har sin. sverige har en hög utbildningsnivå och nu inträder en skiktning i samhället. en elit bildas och i ett mer komplext perspektiv. det blir nivåer och informationen anpassas till nivån. informationen skiktas.

och detta är oförskämt.

sverige är ett nytt östeuropa.

tredje statsmakten i sverige klarar inte EU:s kvalitetskrav

Efter min resa i östeuropa behöver jag en motsats. Från östeuropa till västeuropa. Frankrike vad gör man i frankrike?. Man studerar

Arkitektur

Natur

Mat

Mode

Massmedia

Jag minns mitt åttiotal i slutet av åttiotalet hade vi på kabel tv fransk tv, vilket gjorde att vi var tvungna att studera Frankrikes åsikt till tv.

Man hade en medveten kampanj i fransk TV att från enkla underhållningsprogram med lotterier till mer dokumentärer, mer innehåll och mer substans i programmen. Man hade en medvetandegörande av televisionen då de vet faran av att bilda en kulturell elit kan vara oroväckande i det mångkulturella samhälle som Frankrike utgör med invandring från de forna kolonierna.

Tv är en viktig del av fransmännens vardag och man upptäckte att glappet blev för stort emellan tidningar, litteratur och TV. TV höll inte måttet för kulturen. Det fransmännen menar med kultur. Och detta är inte jämförbart med Svensk definition av kultur.

För att motverka glappet emellan kulturell elit och proletariatet höjde man nivån i televisionen.

Den franska tredje statsmakten har dock en annan struktur än den svenska statsmakten i sverige. Här kan man inte höja nivån på televisionen eftersom de dagstidningar som finns är om möjligt ännu sämre. Man har inget att höja till. Den svenska massmediestrukturen, detta skall inte jämföras med massmediekulturen, är samma låga nivå rakt över. Vi har ju kanoner på tidningshimlen, katrineholmskuriren, sörmlandsnytt och andra kometer inom journalistikens gråzon.

Så den franska massmediekulturen med Le Monde, Le figaro skjuter fart och sverige har sina välkända ämnen och korta meningar. Artiklar med lättare språk och enklare analyser. För att det inte ska bli för arbetsamt för de outbildade journalisterna. De har inte tid.

I ett jämförande perspektiv är svensk journalistik efterbliven. Bantade heminredare med olika grad av förfallna frisyrer, som gurglar ut sig sanningar om heminredning. Patetiskt.

Koncept TV är en nödlösning. Man får komma ihåg detta. Det kan fungera under en övergångstid, men bör omformas till mer dynamisk TV.

Och att tidningarnas journalistik skulle vara en referens, kvalitetshöjande mekanism kan vi glömma.

Svensk struktur >massmedia tappar kvalitet, effektivitet och är definitivt inte anpassad till publik, kunskap eller global debatt. En isolerad företeelse som lever i sin egen informationsvärld. Där den lilla världen består av hundens skötsel, bråkiga barn, stora barnfamiljer, barnläkare, heminredning och bantning. Kanske någon lagar mat. Och den stora världen utanför balkongen är svårgreppbar, fragmenterad och kräver flerspråkighet.

Geografisk kunskap och kunskap i ekonomi och politik och historia. Och detta klarar inte dagens svenska journalister, och skolan blir sämre. Och det kostar. Journalistik är inte att jämka nyheter och reklam till en klatschig layout för att få fram ett symboliskt budskap. Det är sinnesjukt.

Lokalpressen kostar pengar och det finns ingen motprestation. De är känsliga.

lokalpressen har inte definierat tredje statsmakten. tredje statsmakten är inte korsord och felstavade kakrecept.

måndag 11 juli 2011

reflexion över svensk turism i ett ekonomiskt perspektiv

Svensk turism är en handelsvara som säljs på en arbetsmarknad. Varken mer eller mindre.

Denna arbetsmarknad styr av regler och lagar som alla arbetsmarknader.

Svenska turistföreningen är en inarbetad institution i svensk turism, som har en specifik kundkrets.

I alla företagskulturer finns klausuler om att hänsyn skall tags till ursprungsbefolkningens tradition. Och det finns mänskliga rättigheter.

Ursprungsbefolkningen borde i detta perspektiv bli den traditionella vandrarhemsbesökaren som har sin egen packning och hyr ett rum och lagar sin egen mat och städar.

Svensk turistförening har alltså inte uppstått för att intellektuellt efterblivna malmöbor skall ha en gratissemester och låna nycklar och pröva den traditionella gästens tandborste eller vattenkokare. Gästens packning är privat. Detta är alltså en olaglig handling.

Om dessa intellektuellt efterblivna malmöbor har en fundering över gästernas hälsotillstånd är detta överflödigt. Det ingår inte i svensk turistförening att undersöka den saken.

Anständighet och mänskligheten säger dock att man frågar

Hur mår du?

Detta är inte samma sak som att använda gästens sängkläder, de är hyrda för personligt bruk, eller använda gästens hygienartiklar eller rota i resväskan. Detta säger inget om hälsotillståndet, och är också gästens privata angelägenhet.

Dessa människor skall inte vistas i en organiserad turistverksamhet. Man förväntas att klara av att förstå eller ta reda på skillnaden emellan ett daghem, en fritidsgård och ett vandrarhem.

Det moderna samhället kräver den distinktionen av sina medborgare.

Svensk turism omsätter stora summor varje år, och många har sitt levebröd på denna industri. Dessa människor arbetar inom en inarbetad organisation och har ingen som helst befogenhet att instruera människor om svensk lag och svensk turistlag.

Lika väl som den lokala befolkningen inte instruerar mig på turistorten utomlands.

Och när man besöker ett svenskt badhus eller simanläggning så är detta en inarbetad badkultur och man bör ta hänsyn till den ursprungliga besökarens kultur. Oavsett om det är Aquakul i malmö eller växjö simhall så finns det inarbetade regler för hur en besökare beter sig på ett svenskt badhus. Kan man inte förstå hur dessa regler och traditioner är uppbyggda utan skall ha egna privilegier bör man stanna hemma och utföra dessa privilegier i sitt eget badkar eller toalett. Det är logiskt. Och det är institutionens regler som gäller, inte kamratgruppens. Även om personalen har östeuropeiskt ursprung och pratar sämre svenska än vad som är brukligt på svensk arbetsmarknad. Malmös outbildade arbetarklass är en tragedi, isolerade från den allmänna debatten och totalt okunnig om miljöpolitiska beslut, svassar dessa varelser runt och är ett slags självutnämnda ordningsvakter, för vad. Moraliskt förfall eller mänsklig dumhet. Jag vet inte.

Är handelsvaran av sämre kvalitet, väljer gästen att avstå. Är turistsektorn av så dålig kvalitet att den inte kan säkerställa gästens privatliv eller säkerhet så försvinner den marknaden.

Det är de ekonomiska spelregler som gäller.

Marknaden sanerar sig själv. Och endast den livskraftigaste överlever.

Detta gäller bilindustri och det gäller turism.

Det är alltså sveriges turistförening STF son är huvudman för turistföreningens anläggningar och inte kamratgruppen från Möllevången i Malmö. Och detta är ganska enkelt att förstå.

Om man hävdar sitt hemlands privilegier eller att man har en slags självutnämnd barnvaktsroll kanske detta fungerar i katrineholmskuriren, men det fungerar inte i svensk turistbransch.

Är dessutom dessa privilegier av den art att de är påhittade är detta en lögn och blir till en förtroendekris.

Turism bygger på förtroende och finns inte denna egenskap så försvinner branschen.

Att vistas i det moderna samhället som sverige utgör innebär att man förväntas ha en kunskap om lagar och regler.

Jag läser med fördel franska tidningar, då den journalistiken är mer korrekt och mer allmänbildande än den lokala nyhetstidningen som sverige erbjuder. Det är en dålig produkt och jag abstår.

Och drar mig till minnes att en fransk journalist togs som gisslan i Colombia, och hölls fången i sex år. Hon har skrivit en bok om detta.

En Colombiansk knarkkartell ansåg att hon var för nyfiken, för farlig. Hon fritogs av amerikansk militär.

Detta är ett privilegiesystem inte en reglerad verksamhet.

Det finns inga lagar eller regler som styr gisslan. Det är ett brott.

Stalkning är ett brott i sverige. Systematisk förföljelse. Och tror man att dessa privilegier att följa efter en turist är lagligt, så har man fel. Tror man att man i egenskap av malmöbo kan kolla upp turistens förehavande bör man skaffa sig en utbildning i svenska språket.

Nyköping i Södermanland är föremål för diverse undersökningar i uppsatsarbetena på universitetet.

Ekonomi och turism har detta som val av område för sina uppsatser. Detta beror på att turismen i annorlunda än i övriga sverige. Man har infiltrerat invånarnas privilegier i turismen. Detta kallas på svenska, man är högfärdig och beter sig arrogant och överlägset. Halvdumma människor utan begrepp om verkligheten sätter sig på höga hästar för att raljera i kamratgruppen. Man har inget annat att prat om. En tragedi belyst i ett vetenskapligt sammanhang.

När man frågar mig om sverige som turistland, så rekommenderar jag norge. Trevligare människor och renare hamnar, anläggningar och vackra naturupplevelser.

Och man får ha sin tandborste ifred.

lördag 9 juli 2011

kulturmötet….

Det var colombianer som visade växjöborna sin kultur.

Jag minns den franska journalisten som var fången hos den colombianska kokainkartellen i sex år.

Sex år tog dessa människor från en fransk journalist.

Jag läser mycket dagstidningar, och läser gärna franska tidningar då de har en utmärkt journalistik.

Man får gärna ha sin kultur. Man får gärna spela på gatan. Men man får inte gå in i min lägenhet och snatta matvaror eller socker, hygienartiklar, eller rota i mitt privatliv.

Det kan tyckas spännande att man i göteborgs förort har skaffat sig privilegier som latinamerikansk invandrare. Det kan vara en seger.

Men segerns sötma ger dåliga tänder.

I detta område med stora barnkullar och många språkgrupper finns ingen kvinnlig gynekolog.

Det behövs inte. Men man behöver en karneval, med latinska förtecken.

Och detta kan kännas kulutrellt korrekt men det känns inte politiskt korrekt.

Vi kan inte ha privilegier för en invandrargrupp. Vi kan inte tillåta att ursprungsbefolkningen inte har rätt till sitt låsta hem.

Och hur kan detta uppstå?

Vi får anta att denna grupp inte läser franska dagstidningar. Vi får anta att dessa människor inte läser överhuvudtaget.

Och går man in i min lägenhet och rotar i mitt ptivatliv.

Och sedan arbetar som outbildad personal på daghemmet, då har man ett internationellt dåligt rykte.

då är man inte karl för sin hatt, utan är barnslig. När man därefter inte klarar av att uppfylla kommunens lagstiftning eller läroplan. Då har man inte göteborgarnas förtroende.

Det är naivt att tro att göteborgaren är okunnig om det som sker i latinamerika. Det är naivt att tro att diskriminering är en accepterad arbetsmetod på daghemmet.

Det är naivt att tro att svensk lagstiftning skall anpassas utifrån ett kulturellt privilegiesystem.

Det är inte bara naivt. Det är ett ekonomiskt magplask.

personligen tycker jag att man bör kunna prata svenska om man skall arbeta med olika spårkgrupper. och detta handlar inte om privilegier, det handlar om anständighet.

dessa colombianer var mäkta stolta över sina vänskapsband och sina cdskivor. det är inte min kultur. jag tycker inte om knutna trådar eller panflöjt. en smaksak, och har definitivt ingen lust att ta ett kliv tillbaka.

dessa unga män är ju inga som jag diskuterar postmodernism eller fransk journalistiks överlägsenhet med. vi är olika.

och så får vi ta det igen mänskliga rättigheter handlar inte om ett privilegiesystem. det är en global företeelse.d