i den lilla staden i den stora världen…

Jag skriver en bok om kristen etik. Jag har under min levnad träffat många märkliga företeelser. Jag är politiskt skolad sedan femton års ålder och fick spetskompetens av jugoslaver och kurder. Jag var en smart unge.

Jag har bott ett tiotal år i norra förorten i göteborg och där fått möta mänsklig dumhet över alla gränser. Man renoverade inte husen i centrum och andra värdefulla tomter var obebyggda. Man hade argument som

Det kostar pengar.

Råttor, vägglöss och allmänt förfall har jag förstått är en stor ekonomisk utgift i övriga delen av världen men inte i göteborg. Nu börjar man ana, vem man har fått i tranedansen.

Ute i förorten där områden inte renoverats, och större delen av befolkningen kommer från andra länder och en stor del är utomeuropeiska invandrare. Områdena är slitna och förfallet är mer än kraftigt. Skolorna är mögelskadade och disciplinen är ringa. Detta avspeglar sig i betygen. Utbildning och boklig bildning är inte statusladdade i dessa områden av den svenska underklassen. Tendenser av diskriminering förekommer. Man ”knackar bögar” man anser att ensamstående kvinnor är frigida kvinnosakskvinnor och skall tas under behandling. Den allmänna åsikten är att vi lever i ett patriarkat och man anser att den sk markservicen skall skötas av kärringen. Huskors är en allmän benämning på den kvinnliga delen av befolkningen. I göteborg under 80-tal och nittio-tal.

Detta är som alla förstår grunden till ett vitglödgat hat. Dels hos den genuina arbetarklassen i göteborg men även hos de grupper av invandrare som flytt för att ge sina barn en fredlig tillvaro i främmande land.

Jag säger att jag vill ha en kvinnlig gynekolog, och anses vara högfärdig. Och skall tas under behandling.

När man skjuter en politiker i huvudet flyger hjärnsubstansen ut och fastnar i väggen bakom, det fattar alla. I angered. I angered behövs inte denna åtgärd. Hjärnan är i ett icketillstånd.

Nu börjar häxjakten. Och alla skall hjälpa till. Man bildar ett medborgargarde och kallar det krig. Man leker FBI och avlyssnar min telefon. Man söker information.

När jag till sist hittar trettio fulla bolivianer som efter att ha grillat i den kulturlokal som

betalas med skattebetalares pengar för att alla skall få upplev en helg om året en riktig kultur, där har man intagit alkohol och vandrar upp genom området stöller sig under min balkong och säger citat

”vi vill knulla lena”.

Då har jag sett och hört vad jag ska. Vi har många familjer med många barn. De får inte använda preventivmedel av religiösa eller kulturella själ. Dessa kvinnor med många förlossningar försvagas av alla graviditeter. Det måste alla fatta.

I detta område finns kraftiga erektionsproblem, det måste vi anta. Och svenska kvinnor utan att blinka betalar kursavgiften till salsaundervisningen, för att få delta i latinamerikanernas lekar. Och med hänvisning till nedan nämnda utdrag ur min bok kommer jag att optimera det tillståndet. Detta är kulturellt självmord. Och den svenska arbetskraft som uppbär lön i dessa områden skall få sin humanitet och sin självkänsla sin kvinnlighet starkt ifrågasatt och det är ingen rolig historia, det kan jag garantera.

Namnen är fingerade, övertydligt

Fragment betyder del av en helhet. språket är medvetet hållen på en sådan nivå att individer med begränsad läsförståelse skall förstå det gäller ju att kunna prata med folk

Här är mina historia.

“”Kvinnan på cafe fågel fenix var ingen vanlig gäst. Hon brukade inte gå dit. Att hona hamnade framför dark angel var nog bara en tillfällighet.

Det finns ingen gynekolog i detta område. Det är konstigt. Många religioner och många kulturer ger en familjebild med många barn, men ingen gynekolog.

Många har flyttat hit från landet och genomgått hemförlossningar, och det kan innebära komplikationer. det finns ingen gynekolog.

Hur många barn har du.

Åtta stycken. Jag kissar ner mig vid minsta ansträngning. Inkontinens. Det började vid fjärde barnet och nu efter åttonde är det svårt. Det finns ingen gynekolog.

Jag har ofta ont i magen och det känns som allt är på väg ut.- jag är rädd.

De förstår jag sa dark angel. Kan du prata med din man.

Javisst. Vi pratar om allt. Han är oroligare än jag. Det blir ju så. Och visst alla barnen är underbara, det är inte det.

Men det är så svårt att alltid hamna sist i kön, alltid vara undantaget.

Det är många familjer som har stora barnkullar, och alla har inte min man. Kvinnor bär och kvinnor släpar, går i trappor och vänder sig själva ut och in. Och många barn. Vi har det inte lätt.

Sjukvården kunde vara bättre.

Vi bor i omoderna hus och allt är svårarbetat. Jag kissar ner mig vid minsta ansträngning. Jag kan inte hjälpa detta. Men jag skäms. Är det ett straff.

Vår religion tillåter inte preventivmedel och vår präst har bannlyst allt i denna väg. Sjukvården är omodern och husen är gamla och allt är motarbetet.

Vi begraver oss själva levande. Börda läggs på börda och ibland undrar man vad som är meningen med detta.

Vad vill du. Om du fick bestämma hur skulle verkligheten te sig.

En hiss. Modernt och fräscht. Gamla hus med små rum, det har vi idag. Jag vill ha stora rum. Barnsäkra fönster. En mödravårdscentral med utbildad kvinnlig gynekolog och preventivmedel. Då kunde man börja arbeta med skolan, som är en katastrof. Men vi orkar inte. Vi är så trötta. Det är så meningslöst.

Och jag älskar min man, vi är alltid tillsammans, men ibland funderar jag på om detta är det bästa. Vi låser fast varandra i allt som är tungt. Och hjälper varandra, det är tråkigt.

Ja men en gynekolog kan man väl ordna. Jag har en vän i kvarteret. Han har inflytande. Han har aldrig funderat över detta. Det kan jag säga dig, men om man förklarar förstår han. Att renovera husen är inte hans område. Men skolan var är det för fel på skolan.

Det är bråkigt. Läraren har ingen utbildning. Det är för stökigt. Alla elever kommer från hem med många barn. Och det ger en viss typ av barn. De är vana att slåss och skrika för att få vara ifred. De är vana att låta så att de märks. Det blir så. Vi orkar inte ta tag i detta. Vi är så trötta.

Vi lagar mat, vi diskar och vi städar. Vi bär all maten uppför trapporna och soporna utför trapporna. Och det är så meningslöst.

Vi har begravt oss själva levande. Och prästen har en konstig syn på kvinnor. Det har vi förstått.

Har han så mycket makt? det är konstigt.

Han är överallt. Och han tycker. Kvinnor ska ha långt hår, kvinnor ska vara vid spisen och föda barn. Och barn ska inte ha för varma kläder. De ska röra sig.

Han hjälper oss. Och är det någon som klär barnen för varmt kommer han och påpekar att smä barn ska röra på sig.

Ingår detta i hans yrkesroll?

Här pratar vi inte om kompetens lilla dark angel här pratar vi om att bestämma, att ha makt , att styra och ställa. Han älskar förtryck.

Mitt kaffe är urdrucket, sa dark angel. Jag är arg och upprörd och känner att jag klarar inte mer. Jag måste tyvärr gå nu. Men självklart skall jag prata med min vän. Det förstår du. Vi måste få en lösning på detta. Så här får det inte gå till.

Fragment.

Så här får det inte gå till och ändå är det detta vi gör. Vi lägger börda på börda och kallar det nostalgi. Det var bättre förr.

Och alla vet att samhällsutvecklingen inte kan gå framåt genom att förtrycka en grupp i samhället. Det blir baklås. Och ändå kan vi inte låta bli att göra detta.

Kvinnan och hennes man älskar varandras närhet och då blir det så. Och detta var väl tanken.

Stoppklossen i detta är prästen som inte förstår att stadens konstruktion, miljöfaktorer inte är förenligt med naturen ska ha sin gång. Det är fel.

Och säg den satkärring som inte stått och flinat när denna kvinna släpar potatissäckar uppför trapporna, eller mjölklitrar.

Och kanske en vänlig manlig granne vill hjälpa till att bära.

Slå näven i boret och kräv en hiss. Då hjälper du.

Är detta 1930 vi pratar om? Det är två världskrig senare och inskränkthet och låsta positioner gör att utvecklingen går bakåt.

Vi får det vi förtjänar.

och detta fattar alla, utom de som är mitt” uppi det.”

kultur i sjunde ordningen..

detta är mina politiska mål inom en femårsperiod. om jag gick till val på detta skulle vi ha en enpartiregering. i denna målbeskrivning finns allt som utvecklar ett samhälle framåt. detta innebär en fördjupad insikt om samhället och dess invånare. olika gruppers intressen och klara tydliga riktlinjer hur spelreglerna fungerar. och vad som händer om man inte accepterar detta.

sverige är en del av europeiska unionen. detta är en parlamentarisk metod att påverka. att ge sig på enskilda individer för att den vägen få bekräftelse är olagligt och oacceptabelt. och fattar man inte det, få man lära sig. och det gör ont. det svider.

kultur måste definieras i ett vidare perspektiv än trummor och dans. vi har företagskulturer, vi har intressekulturer, vi har en datorkultur. och all dessa kulturer har spelregler som man måste acceptera inom dessa kulturer, annars är man avvikande.

och så fort man träder in i dessa kuluturer skall man känna till spelreglerna och det är inte självklart att man blir inbjuden. att sparka in dörren leder ingen vart. bildligt talat. i sverige  har vi subkulturer som är egna kulturer med rötter i en större kultur. punkrörelsen är underordnad musik och politiska rörelser och har sina egna spelregler. och när man närmar sig denna kultur skall man veta vad man pratar om. vi har sett nu hur individer förutsättningslöst attackerar olika kulturyttringar. homosexuella trakasseras. vegetarianer trakasseras av individer som obildat, arrogant och ohyfsat ger sig rätten att påverka i rätt riktning. vem avgör detta. i sverige råder idag en skrämmande okunskap om samhället. man vet ingenting om någonting. och då kommer konflikterna. vi läser dagligen om gänguppgörelser, kriminalitet och vandalisering. varje kriminellt belastad vet att i varje olaglig handling finns ett risktagande. man kan bli straffad och detta har de med i beräkningen.  detta får vi ta fasta på. att i varje kulturellt intrång av obehörig finns ett risktagande, man kan möte den mörka sidan av kulturen, för man inte har där att göra helt enkelt.

och i varje gäng finns spelregler som deltagarna följer, och om man inte förstår detta ska man undvika dessa grupper. och om gänget försöker gör intrång i en enskild individs sfär får gänget räkna med individens kulturella mörka sidor. hur svårt kan det vara.

man går inte hem till folk och snokar i deras skåp och lådor eller rotar i bagage hos turister. och detta är både konkret och fysiskt.

vi har inte den ordningen att vi trakasserar fram åsikter. alla har vi en historia och det är inte säkert att den är för dina öron. vi har rätt till respekt även om vi har en brokig bakgrund. grupper som tar lagen i egna händer och förföljer och ska ha information , det är inte en samhällssak, det är idioti.

det är få grupper i samhället som kan hantera information i sverige. inhämtande, bearbetning och agerande. det tar tid och kraft från friska människor och friska företeelser att försvara sig emot och undvika nyfikna gamar , hyenor som inte vet ett enda dugg om omvärlden. de stör

kultur i sjätte ordningen

inom en femårsperiod har vi fria kvinnor som själva väljer sin utbildning sin partner och sitt umgänge, utan att fråga om lov.

de kontrolleras inte av omgivningen. de förföljs inte av svartsjuka före detta män som ska ha kontroll. om de säger att de går till biblioteket är det det de gör och självklart träffar de andra människor.

inom en femårsperiod är levande begravd ett icke-existerande begrepp. det är inte acceptabelt att en kvinna i ett demokratiskt land skall kontrolleras, telefoner avlyssnas, mail läses. post öppnas och man undanhåller information och pengar för att kontrollera vad hon gör. detta är ett sjukligt beteende, och det är inte kvinnan som är sjuk. det är omgivningen.

vi kan kalla det kulturella mönster, men nervklena människor utan tillit till omvärlden skall ges en annan behandling än att hålla fast vid den gamla relationen. vi har den kulturen i sverige att vi lever en tid med en vän och så tar den relationen slut och om man vill veta vad personen gör, frågar man. detta eviga kontrollerande och testande av gränser är inte acceptabelt. vi kan inte hänvisa till andra kulturmönster i alla lägen, för de existerar i ett annat sammanhang. en annan ekonomisk struktur, ett annat politiskt klimat och ett annat socialt sammanhang än sverige idag.

vi har en integritet i sverige, på arbetsliv, i fritid, i hemmet, i sjukvården och i skolan. och fattar man inte detta så måste vi lära dig detta. och det kan vara en mycket hård upplevelse.

skämt och humor måste definieras i ett sammanhang.

inget samhälle kan utvecklas i ett förtryck och ingen individ kan hållas fast genom svartsjuka. det är inte olagligt i sverige att röra sig fritt i samhället även om man är skild. det är en rättighet vi har i sverige.

och i den svenska kulturen finns en stark personlig revirkänsla. vi vill ha en privat sfär, ett eget liv. vi behöver inte snokande nervvrak som inte kan ta ett nej. det stör. och detta gäller alla.

kvadrat i pentagram

nu har jag sett vad jag ska.

inom en femårsperiod kommer svenska ensamstående kvinnor behandlas som fullvärdiga medborgare av alla.

de har rätt till sin kropp och de har rätt till sina barn och de har rätt till sin bostad. och sin egen ekonomi.

inom en femårsperiod kommer varenda kulturförening att ha en tydlig målformulering och ett definierat rättvisebegrepp, där man tydligt och klart redogör för vems kultur man uppvisar. och vilkens intresse man går.

inom en femårsperiod kommer varenda kulturförening att uppvisa en pedagogisk och informativ verksamhet där kunskap om olika kulturers existens i ett ekonomiskt, politiskt och religiöst sammanhang är redovisat. detta sker inte idag.

inom en femårsperiod är yrke och fritid klart definierat och gränserna mellan kamrater och kollegor är klart uttalat. inom en femårsperiod är svenskt skolsystem anpassat till övriga europas mål och riktlinjer och så även lärarens. yrken och arbetstid, är definierade enlig Eu.s direktiv och man håller samma kompetens och tempo som övriga europa. och detta kommer inte att bli lätt. om man tror att detta svamlande och gnällande som avser svensk arbetskraft är det normala har man grundligt missat poängen. detta anses som en skydda verkstad med snälla människor som förstår. och vill man ha främmande kulturers influenser i olika sektorer av arbetsmarknaden så finns det kompetens.

all betalning av tjänst kräver en motprestation och detta har än inte infriats. jag har minne som en elefant och betalar alltid mina skulder. jag kan förstå att det finns människor som tycker att jag klampar in i deras domäner. detta är bara början. om man ska testa lojalitet i min närhet krävs en kompetens annars blir det bara att gå in i väggen. och det gör ont. fysiskt våld mot kvinnor ingår inte i svensk kultur, men är ett naturligt inslag i främmande kulturer. den grå vardagen har kommit innanför murarna. 

kultur i kvadrupel

jag har en bred erfarenhet av sveriges institutionella konstitution. och jag är så besviken.

jag anser inte att delegeringar och avbytare är en lämplig  verksamhet för

banker

sjukvård

tandvård

försäkringskassa

skolor

socialkontor.

jag kan förstå att det är spännande att kliva in i en roll där man inte hör hemma. man är för dum. det är spännande. jag bjuder inte på det. vill man ha en hög position i samhället rekommenderar jag tornet i liseberg. det är det enda jag kan erbjuda.

göteborgs norra förorter och jag har många ouppklarade samtal och andra göromål och denna debatt är inte av lustig karaktär.  har man åsikter om svenska skolsystemets språkundervisning och inte ens har ett ordlexikon i hemmet, då har man bestämt nivån.

i min kultur råder tand för tand, öga för öga.

oavsett om det gäller falska elräkningar, avlyssning av telefoner, eller obildad och arrogant personal i institutionella sammanhang.

politiker i stadsdelsnämnder eller kulturpolitiska konsekvenser.

skillnaden mellan apor och människor är att aporna inte behöver instruktionsfilmer för att föröka sig. och att apor inte har erektionsproblem. det är min nivå.

jag ska köpa ett slott för pengarna som  jag har  rätt till. jag firar inte födelsedagar, jag har ingen bil, och jag diskuterar inte med obildade människor. jag gör ljud och gester så får de tolka in innebörden i dessa ljud och det kan bli vad som helst.

jag har talat. och om fem år kommer detta land att ha en helt annan konstitution där politiker inte skjuts i huvudet. där politiker får göra det de är valda för och journalister har rätt att utföra sitt arbete utan inblandning från allmänheten. vilka delar av de främmande kulturerna vill man se. i ett igenkännande perspektiv? det kan man fundera på.

kultur per kubikmeter….

vilka delar av kulturen vill vi se.

vill vi se överklassens kultur. vill vi se de kulturer där preventivmedel är otillåtna. vill vi se de kulturer där kvinnans ställning är underkastad mannen. och hur går detta ihop med svensk lagstiftning om jämställdehet.

 

vill vi se hemlandets polisiära förhörstekniker? vill vi det. och bakom murarna vill vi se hemlandets hämndtekniker där man inte kommer undan.

så lätt slipper du inte undan.

vad vill vi se av kulturer? och när försäkringskassans personal inte kan betala ut rätt ersättning för att de inte kan datasystemet, skall vi acceptera detta. skall vi acceptera att i sverige där vi har en institution som ger ersättning till sjuka, förtidspensionerade och nyblivna föräldrar inte klarar av sitt arbete, utan leker med siffror och bokstäver. ute i verkligheten kallas detta förskingring. och var tar pengrna vägen- mänskliga rättigheter. invandrare sitter på migrationsverket och hävdar att de kämpat för mänskliga rättigheter. de folkliga ledare som kämpat, journalister, advokater, lärare etc sitter inte på svenska migrationsverket de sitter på ambassaderna. och inte i sverige. det ska man ha klart för sig.

vad vill vi se av främmande kulturer?

var tar pengarna vägen? sker det möjligen transkationer till andra konton än det skulle? och är det möjligen så att detta är för sexuella tjänster? man kan börja undra.

försäkringskassan är idag en arbetsplats av mycket ringa klass. fullt jämförbar med de kastlösas situation i indien. och om det blir fällande domar i denna sak, så lovar jag att bakom murarna finns ett hat och det kan hända att internerna behöver fokusera sig i en punkt.

dags att vakna Sverige. vi har på internet en hemsida från univesiteten i sverige med sommarmatte och jag kan garantera att den gymnasiekurs som presenteras där klarar inte svensk personal på försäkringskassan att klura ut. svenska gymnasielever har högre bildningsnivå än detta slödder som har betalt för att utföra ett arbete. de ska betala ut pengar, en lagstadgad ersättning till svaga persioner i samhället. ta inte ordet mänskliga rättigheter i er mun en gång till. inte en gång till vill jag höra försäkrtingskassan svammel eller lojalitet med invandrargrupper.

vilken del av främmande kulturer vill vi se?

och jag presenterar gärna mitt nätverk för försäkringskassans personal, inga problem. och de kan sina grejer. det är spetskompetens i sina gebit och det är kvinnliga och manliga nätverkare. och de har ingen moral.

sverige har dåligt rykte. och jag är svensk och har en svensk kultur. jag arbetar politiskt och lever efter svensk neutralitetspolitiks  principer. det finns intressegrupper som jag anser har fått sina rättigheter missgynnade. homosexuella. politiskt aktiva eller ensamstående föräldrar. vi väljer själva vem vi vill umgås med. och försäkringskassan har ingen rätt att hålla vissa människor kort.

ingen får diskrimineras utifrån etnicitet, kön, religion , språk eller ideologi. varför tar vissa personalgrupper lagen i egna händer?

varför? detta är inte acceptabelt.

jag skriver en bok om kristen etik. jag ska upprätta hemlösa kvinnor. vi har bara ett liv och de gäller även dem. och nä’r jag tar reda på varför och hur de hamnat i den situation de är, då jävlar.

Kultur i kvadrat.

 

Vilka delar vill vi se av en kultur. Och hur stor insyn ska vi ha i kulturerna. Barnafödandet inställning till preventivmedel osv.

Och uppfostran och hämndaktioner. Hur stor del av insynen skall vi ha. Vi måste komma ihåg att inom alla kulturer finns kvinnor, män och barn. Inom alla kulturer finns statusordningar och rangordningar. Vems kultur inom kulturen skall vi ha rätt till. Den ekonomiskt välbärgade gruppen skall visa oss sina kulturmönster eller måste vi ta del av hela samhällsstegen i rättvisans namn.

Jag har alltid hävdat att jag är svensk och tillhör europa. På min arbetsplats lär jag ut landets officiella språk och sedvänjor.

Detta har fått kritik. Jag säger

Jag tänker mina egna tankar och fattar mina egna beslut och vill jag se en dans så köper jag en ballettbiljett.

Detta är inte populärt. Jag är högfärdig. Invandrarkulturer ser som sin uppgift att introducera mig i olika kulturer, frivilligt eller ofrivilligt. Och detta är olagligt. Men man får det för man kan inte läsa lagen och så var det någon som sa det. Att jag ville.

Detta är inte acceptabelt. Detta slår tillbaka mot dels landet och dels den främmande kulturen. Att vara obildad och dum i huvudet är en sak, men att påtvinga sin dumhet och brist på bildning på mig får förödande konsekvenser.

Och att socialsekreterare, försäkringskassa, och polis har invandrarvänner betyder inte att jag skall behöva bekosta deras små partys. Det försvinner pengar från mina konton för att jag ska lära mig att ta hand om en invandrare. Vd är detta för idioti. Man arbetar politiskt och utbyter information i helt andra sammanhang.

Och nu är det dags att utbilda polisen i sörmland i olika delar av reglementet på arbetstid med lön. Så de lär sig.

Jag tycker så mycket om fyrverkerier. Jag vill ha fyrverkerier i alla stora städer. och det kan jag väl få.

vi grillar i kulutrlokalen…..

idag skipades rättvisa i vingåker. vi får vara tacksamma för denna polisiära insats. nu kan vi sova lugnt om natten.

en alkoholiserad herre snattade godis i ICA och två överviktiga poliser, en kvinnlig och en manlig rykte ut som en stövel. marscherade rakt in i butiken och utan pardon grep de förövaren. heder åt denna poliskår. ett paket hönökakor har åter lagts på hyllan.

den kvinnliga polisen hade blonderat sin hår i den nyansen att ansiktsfärgen kom till sin rätt. hon var skär som en griskulting. vi förstår att detta är en älskad person. pappas lilla griskulting

vi vänder blickarna till singelkvinnan i förorten som fick sin lägenhet fullständigt sönderslagen av en illegal invandrare med latinklingande efternamn. han fick snatta under en tvåårsperiod. och när han var så snedtänd av kokain så att han kunde slita bort kylskåpsdörren då fanns inte det polisiära reglementet på kartan i göteborg. då hade man upphört att kunna läsa. hemfridsbrott och kvinnofridskränkning.

polisen i göteborg tycker om sina nya vänner med eller utan narkotika i kroppen vill de dem väl. vi får inte glömma detta.

de bad den påtända krabaten att sova lugnt.

och säkerhetsbältet satt på den trinda magen när de vant rattade iväg i den rutiga bilen. fint.

det finns kulturer, webbdesign och layout har också en kultur, det kan vara svårt om man inte har utbildning att känna till den saken. en hemsida skall inte vara fylld av blinkande text det förvillar. bilder och olika textsnitt skall man vara mycket försiktig med. det anses vara smaklöst. så kanske man kan tänka sig en flerspråkig hemsida. en länk till en engelsk variant eller tysk. det anses vara osmakligt och billigt att överdekorera sin hemsida. less is more. det kanske kan vara bra om man nu har en kulturorienterad hemsida att om man trippar in i andras verktygslåda och börjar leka allan får man dåligt rykte. jag tror att webbdesignern har en del kritik till salsasidorna med spansk text. de är osmakliga. men om man inte får vara med i det gänget så får man improvisera.

kulturorienterade poliser är det mest osmakliga jag vet. som diskriminerar ursprungsbefolkningen till förmån för invandrare. det är osmakligt och fnaskigt. vad ska man göra?

kiosken är stängd…

det är märkligt. jag känner inte igen mig. å ena sidan går man ut i tidningen och säger et finns inga arbetstillfällen i vingåker. tioövertio en fredagskväll kan man inte köpa en ask cigaretter.

detta är motsägelsefullt. det finns en bar där unga människor samlas efter veckan för att umgås. och detta känner jag igen. men att man inte kan köpa en ask cigaretter en fredagskväll, det känner jag inte igen.

jag kan tänka mig att vingåker i en ekonomisk anda planerar sina inköp och kanske handlar storpack, men då får man det man förtjänar en avfolkad trakt med pendlare som bor och inte engagerar sig i byns angelägenheter. då får man en sovande by som tar död på alla initiativ och så får vi titta på dalarö.

jag besökte ett konditori i Vingåker

Idag anade jag en bit av himlen. Jag fick här i vingåker möta svensk cafékultur när den är som allra bäst. Tågstation, bron och nedanför bron där är ett konditori.

Och kardemummabullen smakade precis som när jag var liten, på stranden och gul saft, men ingen sand.

Och expediten var precis så söt och konditoriig som man ska vara. Och inredningen var precis så som ett konditori ska vara. Och så hade man stubbe. Oh yeah.

Und alles hat godt gesmäckt.

jag har min kultur…

Det brann i en kulturförening i Göteborg. Sextio familjer förlorade sina barn, tvåhundra familjer fick hem sitt barn brännskadat, det hade varit fest. Festarrangörerna var latinamerikaner. Detta var på hösten. På våren var det dags igen. Nu skulle man ha karneval i förorten. Utklädda till korsriddare, vinröda mantlar med kors på magen stod man på lastbilsflaken och skrek något som kunde uppfattas som orgasm. Detta var för att reta den muslimska befolkningen i området. Man ville påminna om historien.

Samma år skickar man ut barnen att tigga godis och pengar. Då var det halloween. I Sverige firar vi inte halloween, vi har alla helgons dag för att hedra minnet av våra döda, nära och kära. Vi får även påminna om kriget i forna jugoslavien.

Och de hade inte tagit kokain. De var nyktra.

Sextio familjer förlorade sina barn året innan i göteborg.

Och samma år skulle man in i skolan och utnyttja slöjdsalarna, för att man inte hade något att göra.

Sextio familjer förlorade sin barn i en brand och man kan inte ens visa denna stad respekt. Man har latinamerikanskt ursprung.

Och dessa människor satt 73-76 och berättade på invandrarverket att man kämpat för mänskliga rättigheter. Det var då det.

Vi har åsiktfrihet, vi har rätt att uttrycka våra iakttagelser, vi har rätt att kritisera ett svineri. Vi är födda här i sverige och vi har rätt att få erkännande och respekt.

Sextio barn dog i en brand. Sextio familjer förlorade sina barn. Livet går vidare sa han som stod med ett ben i vardera kultur.

Och de hade inte använt kokain.

Under mitt år i östeuropa kommer andra generationens latinamerikaner och skall vara krigsturister i Belgrad och Sarajevo. Man vill se bombade hus, man vill se hus som fortfarande inte är min-sanerade. Man är krigsturist.

Serbien och Bosnien har också rätt till respekt i sitt eget land. de östeuropeer som bor i göteborgs förort har sett dessa kulturella övningar betalda av skattepengar, och jag pratar för mig själv, men det är smaklöst, respektlöst och väcker anstöt.

Nu hade hallands nation djungeltema och då var detta helt plötsligt oanständigt och hets mot folkgrupp. Vi får anta att pesten var privat. Vi får anta att de mer anspelade på den trend som dagens unga roar sig med att spraya ansiktet till mörkare hudton för att se omgivningens reaktioner än att chikanera afrikanska slavar under 1800-talet. Livet går vidare.

Vi svenskar är ett mycket tolerant folk. Men det finns gränser. Tolerans är ett mycket vitt begrepp och vi kanske får snäva in definitionen vad vi tolererar.

hallands nation i lund

läser i metro att man inte får skoja med slavhandel. den afrikanska gruppen  känner sig hotade.

då tycker jag att vi ska ta och titta på de ensamstående kvinnor som har en afrikansk pojkvän. hur behandlas hon. får hon ha sina manliga vänner?

får hon ha sin kulturella frihet. i sverige är kvinnor inte afrikanska. får hon studera?

är föräldraledigheten delad?

svenska kvinnor i Sverige skall lev som svenskar, prata svenska, umgås med båda könen, studera på universitet, vänta med barnafödande tills utbildning och ekonomi är iordning. svenska förhållanden skall var jämlika.

att leva i sverige med en svensk kvinna innebär att den svenska kulturen är gällande, inte sant.

och om den svenska kvinnan vill spela afrikanska trummor i en kvinnlig orkester skall hon få göra det, inte sant?

den svenska kvinnan som inleder ett förhållande med en afrikansk man behöver inte ta hänsyn till afrikanska seder, då är det en tillbakagång. samhället måste utvecklas och skall hon göra hushållsarbete så skall det avlönas med pengar. annars är det slaveri.

inte sant.

och så kanske vi i fortsättningen slipper se obsceniteter, antydningar, efterapningar och härmningar i de afrikanska danserna.

varför är denna afrikanska man inte mer mån om att håll rent i de afrikanska grupperna som att orera om ett svenskt djungeltema. av alla de afrikanska danser vi får se i olika kultursammanhang betalade av stat och kommun är det få som är autentiska utan de är fyllda av påhittade gliringar och antydningar riktade mot den svenska befolkningen.

man brukar sopa rent framför egen dörr innan man börjar sopa framför andras. det är svensk kutym. är det första gången denna afrikanska man är utanför dörren eller?

karl för sin hatt…

jag bor på ett slott för tillfället. jag är gäst här. betalar för ett rum köper min mat och mina kläder.
folk runt omkring har inte tid att umgås med mig, de arbetar eller gör andra saker och jag gör mina saker.
ingen skulle komma på tanken att börja klottra på väggarna här, och om detta skulle ske skulle det inte vara accepterat.
om jag gick runt här och talade om att de inte skulle yrkesarbeta utan var hemma, med hänvisning till min kulturella bakgrund skulle detta inte vara accepterat.
alla människor här har de internationella kontakter de behöver, det är naturligt. och skulle jag gå in till grannen och demonstrera min kultur så skulle detta inte vara accepterat.
men i förorten är det accepterat. de hänvisar till sin internationella sammansättning. man klottrar på husfasader, man kastar skräp. man går i återvinningscontainrar man kastar matrester så att råttorna kommer. man är internationell. varifrån kommer den argumentationen?
och den internationellt orienterade delen av befolkningen ser som sin plikt att uppfostra svenska kvinnor i lydnad. varifrån kommer den argumenteringen. om  jag gick in till familjen som bor bredvid slottet och sa till frun i huset
du ska vara hemma, så skulle detta inte vara accepterat. och detta är en familj som har ett stort internationellt kontaknät. den familjen behöver inte, mina tjänster, eller ens min närvaro. det är jag som sökt mig hit.
men i förorten där kan man utan att ens fundera på om man är oförskämde eller inte säga att kvinnan skall vara hemma. man har den kulturen.
om jag gick runt och pratade om egenheter i familjernas beteende med alla skulle detta inte vara accepterat,
om barnen här inte klarar grundskolan skulle detta inte vara accepterat. de ska klara skolan.
men i förorten med interantionellt orienterade grupper så är detta accepterat. det är en argumentation som överlevt sig själv. det är en argumentation i förorten som vilar i sin egen dumhet. i sin egen obildade påhittade syn om hur det förhåller sig i världen.
kan man be hålla igen litegrann i sina obildade analyser av verkligheten eller ska man slå.
vi slår inte kvinnor här i landet, och ingen behöver lära sig den kunskapen.
i denna trakt har det funnits en syfabrik. man har en folkdräkt som har rötter i 1600-talet. man har en egen historia.
skulle jag komma hit och visa min kultur skulle detta betraktas som ovärdigt. skulle jag dessutom kräva kulturbidrag så kulle det hela verka märkligt.
i förorten kan man söka kulturbidrag för lokaler och kulturevenemang och detta är accepterat.
man är internationellt orienterad.
här finns en naturlig internationella kontakt genom handel eller bara bekanta, och man klarar av att behålla integriteten. det finns inget ta över här.
sverige. detta är sverige och här finns två slott, men det finns inga prinsessor, inga drottningar och inga kungar. det är märkligt.
om jag skulle gå in till grannen och tala om att frun ska vara hemma, för jag behöver placera en bekant där som behöver ha mat och rena kläder skulle detta inte vara accepterat.
och det är inte accepterat i förorten heller. det hjälper inte att man inte kan läsa det är en skyldighet att känna till. jag hoppas att alla förstår nu att i sverige är vi internationellt orienterade och har de kontakter med olika kulturer som vi behöver. vi behöver inte i våra hem lära oss internationellt orienterade kulturer, och vi ha en integritet som säger att vi har våra egna val.
och i det sormala samtalet i sverige så har vi rätt att yttra oss, säga till och säga ifrån. i förorten kan det vara lite svårt att förstå den saken. det kan vara lite svårt att acceptera att en kvinna är så smart att man som internationellt orienterad man inte kan klara argumentationen, svårt, så man måste gå runt och hitta på egna historier. det är märkligt.
att man inte är karl för sin hatt i förorten, internationellt orienterad och allt, med kulturbidrag för att sy dansdräkter. märkligt
och hur ser det ut i det internationella perspektivet?
löjeväckande.

att förlora ett barn…

jag skriver en bok om kristen etik och har nu börjat fundera i hämnden. blodshämnd är ett exempel. öga för öga, tand för tand. vi närmar oss ett samhälle som kallas mångkulturellt och alla har inte kristen etik som en självklarhet. vi måste titta till territoriella lagar, men får inte glömma bort att en del av kulturen  innefattar bestraffning och förhindrande av olagaliga handlingar. det vore naivt att tro att bara för att man kommer till främmande land, slår man inte kvinnor för att det inte är tradition. vi får heller inte glömma bort vår tradition att man inte slår kvinnor. det är ett exempel. vi måste börja fundera på hur vårt rättsystem ser ut utifrån. vi är mesiga. 

Min unge brann upp.

Hon var mitt liv. Mitt allt. Jag fick gå och identifiera henne. Ringen hon fick på sin födelsedag var fastkletad på det förkolnade skelettet, det är allt jag minns. Tandkortet sa att det var hon.

Jag minns inte begravningen. Jag har förträngt det. Hon var mitt allt. Man kan inte överbeskydda ett barn tänkte jag när hon frågade om hon fick gå på festen. Hon kom aldrig hem igen. Hon är borta. Mitt liv är borta. Fyra stycken dömdes till livstid.

Jag var galen av sorg. Jag vandrade natt efter natt för att komma ur mig själv. Jag var en trasa. Så kom hon. Svartklädd ensam i mörkret som en dödsängel. Jag minns pagen.

Hon sa. Du ska hämnas och jag ska göra grovjobbet och du tar hand om det sista. Så försvann hon i mörkret. På något sätt fick jag ett uns av liv tillbaka. Sorgen är förgörande. Jag fick en gnista, en livsgnista tillbaks av denna dödsängeln. Så makabert.

Så lätt kommer du inte undan.

Hon samlade information i träsket. Det var ett hårt område. Man var tuff. Hon samlade information. Det blev värre och värre.

Jag hade fått livsgnistan tillbaks men än var jag inte stark. Jag grubblade hela dagarna men kunde sova på nätterna.

Så en natt kom hon

Jag är inne sa hon jag är inne bakom murarna. De har ett helvete. Det är mina lagar som gäller. Där finns inte gud.

Å vaknade jag upp ur drömmen. Jag bara var lugn. Jag bara visste att de svinen skulle leva mitt helvete.

Och mitt helvete. Det är jag som är dödängeln.

Allt du skola att andra skall göra mot dig, skall du och göra mot dem.

Då blir det så.

De lever i ett stinkande inferno. Jag känner sveriges farligaste män, experterna, det var inte rumsrent att få kontakt med dem, men det gick. Och de sitter i cellen brevid.

Man sparkar fyra timmar på celldörren varje natt. De kommer att rövknullas trettio gånger under sin tid.

De får ibland ingen mat. Man tar deras mat. Man kastar sten på dem. Man sparkar av deras ben. Tandläkaren drar ut deras tänder prästen ber. Miljöförvaltningen kommer och inspekterar städningen och säger att de ska borsta tänderna. Vattnet är illaluktande och man skär sönder deras kläder och skor.

Man tar deras post och man tar deras pengar. De får betala renoveringar som andra har åstadkommit, och de får mindre betalt än sina medfångar.

Så lätt kommer de inte undan. De kommer inte undan. Jag har experter som utför mina order, och de får även utrymme för improvisation. De får mycket stryk och förnedras dagligen vid matboret. De får äta med sked.

Jag har samlat information.

Och alltsammans drabbar fångarna med anknytning till vissa områden. Det ska vara en synlig diskriminering.

Den lilla människan har fått sin vilja igenom, med råge.

Jag har samlat information för att det är bra att kunna.

Ett flertal fångar har dömts i sverige men skickats ut ur landet, för att dödas enligt hemlandets tradition.

Kastar man ut mig, så får man stå sitt kast.

Fångarna ber på knä. Det ska man göra när man ber om nåd. Men det finns ingen nåd, de kommer inte undan. Jag bestämmer där och har folk som utför det jag vill.

Den lilla människan får bestämma hur de ska bearbeta sin sorg. De har många liv på sitt samvete, en annan fånge skulle tycka att det räckte med detta, men nu är et så att den lilla människan bestämmer.

Allt du vill att andra skall göra mot dig, skall du och göra dem.

Frigivna fångar skickas utomlands så de kan berätta.

Det är jag som är dödsängeln.

Det var en fest för unga människor. Festen spårade ur och det började brinna.

Unga människor brann upp, eller brändes av elden.

Det är kallt i natten, de ska dö vid frigivningen. Kvinnan som fick sitt barn dödat skall skjuta dem i huvudet och inge skrapar hjärnrester från väggen. De finns inte. De ska kastas i ett kalkbrott och ruttna bort. Modern höll på att begravs levande, jag kan inte tåla sånt. ett barn, ett älskat barn brann upp.

Fångarna får inte skrika, det har den lilla människan bestämt. De är tysta, annars blir det värre. De tiger nu. I början skrek de av smärta men inte nu. De tar emot. De är tåliga.

Min unge brann upp.

fragment

kanske det är dags att titta över de svenska fängelserna, i ett undantagstillstånd eller ett krig, används internationella observatörer.

enligt den information jag får under mina vandringar fyra på morgonen. finns det grupper och tillhörigheter som har det annorlunda än de övriga internerna. den undre världen har halt andra spelregler än den ovan jord, sen finns det vissa som spelar ovan molnen och anser sig ha egna spelregler, och jag är nästan säker på att detta hänger ihop.

jag vet att alla interners intressen inte tas på allvar. jag vet också hur det har börjat.  scenen ovan skall inte tolkas som sanning utan bara som en introduktion vad det egentligen handlar om. vi pratar svenska fängelser. jag klan inte ta ansvar för tyska och spanska fängelser, bara se inom landet.

när försäkringskasseassistenten i sverige ville lära sig att räkna på arbetstid…..

Det här sitter jag och författar till försäkringskassan i göteborg och malmö.

Lagen i sverige säger in gen får diskrimineras utifrån, etnicitet, kön, religion eller språk. Jag är född i sverige av svenska föräldrar alltså innefattas jag av denna lag.

Försäkringskassan infattas av denna lag. Men i deras värld så leker man och skall lära sig räkna på betald arbetstid.

Till försäkringskassan göteborg

Malmö

Lund för kännedom

Jag skall ha upprättelse!

Jag ska mina pengar som jag har rätt till. Är det så att en läkare anser att jag är i den konditionen att jag inte kan arbeta, så är det så. Att jag skall lära obildade försäkringskasseassistenter att läsa eller räkna står inte i någon lag, alltså ska ni kunna detta när ni sätter ert fot på en svensk arbetsplats.

www.sommarmatte.se har hel gymnasieprogrammet för matematik. Detta är vad en normalbegåvad elev i svenskt skolsystem skall kunna när han eller hon går ut gymnasieprogrammet.

1997 när beslutet togs fick jag 9.500 och redan där opponerade jag mig och påpekade att har man som jag arbetat sedan 13 års ålder så är detta felräknat. Detta är en kritik och det är inget skämt. Man opponerar sig inte som anställd i sverige.

Hur tror ni att internationella företag överhuvudtaget tänker tanken att investera eller etablera sig i sverige när infrastrukturen ser ut som den gör. Obildade människor som ska leka. Ska volvo ha en anställd bara för att kontrollera era uträkningar.

Jag fick min lägenhet ockuperad av en illegal invandrare som över huvud taget inte har rätt att vistas i landet. Nu är pensionen nere i 7.000. snattar ni pengar eller? Hittar ni på siffror efter dagsformen, eller är det så att ni överför pengar till andra personer?

Jag frågar.

Varför har jag inte fått den tjänstepension jag har rätt till? Ingen skall diskrimineras utifrån etnicitet, kön, religion eller språk, säger lagen jag innefattas av den.

Försäkringskassan är en arbetsplats. Det är ingen bordell, där man skall göra rätt för sina pengar. Lär er det.

Det verkar som assistenterna har svårt att orientera sig i verkligheten.

Behöver ni lästräning eller? Jag skriver en bok om kristen etik för att upprätta hemlösa kvinnor. De diskrimineras i svenska samhället. Jag har levt ett år på gatan på grund av att det äckliga bögfnasket till bolivian inte kunde avvika från lägenheten. Den sk polisen i göteborg ansåg sig inte ha kunskapen om hur man beter sig. Var de utklädda eller<+

Jag behöver inte ha obildade människor som leker att de arbetar. Jag övergav mitt hem. Jag är inte betrodd att arbeta i göteborg och man kan inte förstå att om jag studerar heltid på universitetet vilket jag gjorde då, så kan jag inte dalta med en sjuk människa.

Snattar ni från en sjukpensionär för att försörja en illegal invandrare som inte har rätt att vistas i landet? Ni ska inte arbeta på försäkringskassan. Ni ska över huvud taget inte arbeta. Ni kan ju inte ens förstå lagtexter.

En illegal invandrare skall inte vara i landet, och han skall definitivt inte försörjas av en sjukpensionär genom försäkringskassans förvirrade verklighetsuppfattning. Och han skall definitivt inte försörjas av mig. Jag har fått hund och tre katter stulna genom denne individs försorg.

Jag är sjukpensionär enligt göteborgs läkarkår. Jag ska ha de pengar lagen säger att en sjukpensionär skall ha.

Jag har inget med angereds obildade grupp att göra. Jag är alldeles för avancerad för deras bildningsnivå, de blir bara nervösa. Jag skall inte ha med malmös arbetarklass att göra. Lojalitet och stötta slöddret.

Jag håller mig utanför den skitiga debatten. Skall jag ta hit al-qaida och spränga försäkringskassan med folk och allt för att ni ska fatta att man inte leker på sin arbetsplats.

Det fanns en lek om hur mycket man kunde ta. Göteborg vill nog inte veta vad jag kan åstadkomma i den leken. Göteborg är ett offer för strukturomvandlingen i offentliga sektorn. Inga företag etablerar sig i dåliga miljöer med oärlig arbetskraft. Bara så ni vet.

Och det är ingenting att diskutera. Ni sköter era arbetsuppgifter, korrekt när det gäller mig och mina pengar. Det bara är så. Och jag kan mina grejer, tro mig.

Hälsningar

Det är sjuka människor. De är torsk på invandrare och gör vad som helst för att få uppmärksamhet. Och vem vill ha en oärlig arbetskamrat. Vem blir imponerad av dessa vrakspillror, de är inte snygga. Nervvrak.

från indien via estland till min garderob

alternativ till vingåkers outlet

den här tröjan är inköpt i estland. på ett café fanns en kollektion. ägarinnan berättade att den var producerad av ett kvinnokollektiv i indien som med hjälp av microkrediter startat detta projekt, som ingick i ett större projekt med skola för barn, sjukvård.

det är klart man stöttar en sådan satsning.

dessa barn behöver inte tigga på gatan i calcutta. deras mamma försörjer dem.

när moder teresa skriker sig hes över fattigdomen i indien så måste man lyssna. hon står inte där och hittar på. och då finns det organisationer som försöker att stötta henne och hitta vägar ut ur fattigdomen på ett fredligt sätt, på plats.

och om detta måste vi söka information. de har ingen reklamkampanj i metro eller på tv. var hittar du den in formationen?

angered i göteborg har spelat ut sin roll….

Under mina år i göteborg, ockuperades min lägenhet av en illegal invandrare som hade till uppgift att lära mig hemlandets kultur. Detta är olagligt.

Det hela var en pinsam historia, med våldsamma inslag och invandrare utan kunskaper i det svenska språket. Frågan blir

Hur kan man bo i ett land i femton år utan att lära sig språket?

Hur som helst så figurerade det falska poliser. Utklädda civilister som ville prova på polisyrket. Detta är Göteborg, man är konkret där. Abstrakt tänkande är lite för avancerat för den här befolkningen. Glöm inte detta.

Vi tänker oss att jag hade en kriminellt belastad person med vapen i min närhet och ett utklätt miffo kommer fram i tron att uniformen skulle legitimera hans närvaro. Den kriminelle har vissa förväntningar på en polis och om dessa inte infrias får den kriminelle panik och skjuter. Hur förklarar man detta. Då en civilist ligger i sitt eget blod, badar i sitt eget blod, för att han gjorde en uppställning. Och hur blir Göteborgspolisens redan skamfilade rykte i fortsättningen.

Vad gjorde den illegale mannen i min lägenhet. Han ville läsa min post. Det får man inte, då ville han det.

Att ha en illegal invandrare i lägenheten är inte roligt, man har andra saker att göra som svensk än att på en mycket basal nivå förklara hur man beter sig i möblerade rum. Detta skall man veta när man tar första steget på svensk mark. Det ska inte behövas någon kurs. I sverige förhandlar man, man använder språket, man använder inte våld, och särskilt inte mot kvinnor. Detta skall man känna till när man tar första steget på svensk mark. Och nu har vi sett det konkreta tänkandet formaliseras av obildade svenska människor i polisuniform, militäruniform, på ambassader osv. tänk om de blir skjutna för att de inte motsvarar de förväntningar man har på dessa yrkesgrupper. Någon kanske blir besviken att de är avvikande, missanpassade. Främmande och i panik skjuter.

Hur förklarar man det, om man inte kan svenska. Om man inte kan läsa den svenska lagen.

Och hur förklarar man för svenska folket att detta gör så att internationella företag inte etablerar sig i Sverige för arbetskraften är opålitlig? De spelar dålig amatörteater. Hur förklarar man det? Man kan inte. Man visste inte.

art and craft, trohet mot materialet

Vingåker

Här på denna folkhögskola skulle jag kunna tänka mig att läsa ett ämne. Kanske inte så mycket för att få studera, utan jag skulle inspireras av folkdräkten.

Jag skulle tänka mig att sy mina kläder med utgångspunkt från dräkten. Folkloristiska kläder. En folkloregarderob.

Här kunde jag använda helt andra kvaliteter än jag använde i Östeuropa. Jag köpte linnetyget i Baltikum och släpade över hela Europa. Alla skrattade åt mig, de tyckte jag var konstig. Väskan var tung.

Men vi måste komma ihåg att de kvinnor i Baltikum som arbetar med linnetyger är experter och vet mycket väl vad som passar för vad.

Jag är nybörjare, men har idéer. De har kunskapen. Och vi ska alltid vara försiktiga när vi besöker historien, kulturhistorien. Detta är folket själ och den trampar man inte på.

Jag skulle aldrig våga sy ett stygn utan att allt var godkänt av de som bor på platsen. Godkänt och accepterat.

Om de känner att deras dräkt skulle bli förvanskad, skulle vara en katastrof. Att man kopierar eller har syntetmaterial etc.

Man arbetar seriöst med kvaliteter och uppdaterar för dagens behov. En detalj kanske.

Men man får aldrig kopiera eller förlöjliga. Det skulle vara hemskt.

Det skulle jag kunna tänka mig.

Art and craftrörelsen med rötter i england 1800-talet hade ett motto” trohet mot materialet” och där tycker jag att man kan lägga sig när man arbetar med allmogens kläder och stilar.

Man blir beklämd när man ser ett blekingebroderi printat på enklare bomullskvalitet i metervara för heminredning i folkhemmet. Made in china.

Blekingebroderiet är en sirlig blomranka i pasteller på linnekvalitet, sys med linnetråd och är helt olikt det skånska broderiet, med mycket färg och berättande motiv i ullkvaliteter med ulltråd. De så kallade åkdynorna.

Och nu har vi sett malmöbor och göteborgare i allehanda uppvisningar, här i Södermanland och även i Östeuropa. Lika borta och lika övertygade om att just de passar in i alla miljöer, men det är inte så. Deras bakgrund, allmänbildning och global omvärldsorientering gör att de alltid kommer att vara missanpassade.

Själva anser de sig vara internationella, men det är de inte. De har ingen egen referens. De kommer alltid att förbli halvspråkiga människor som man helst vill bli av med.

De är inte svenskar, de vet inte hur man beter sig. De har inte kläder, frisyrerna är av banan. De är miffon, och vad försöker de bevisa. Obildad arbetskraft är obildad arbetskraft. Vi har skolor som yrkesutbildar. Att skicka dessa halvmesyrer på mig blir bara problem. De kan inte arbeta, och jag tänker inte, kan inte lära människor en kultur på ett par minuter.

Det ska man känna till. När man träder in på landets mark skall man känna till landets kutymer. När man sätter sin for på en svensk arbetsplats skall man känna till de regler och lagar som gäller på den arbetsplatsen, annars är man avvikande.

Teater spelar man i vardagsrummet i sitt hem eller i ett amatörsällskap inte på arbetsplatsen.

Att vara barnslig är inte detsamma som att vara missanpassad. Det är två helt olika saker.

Hur skulle det se ut om jag som glad amatör kom till Kroatien och började hitta på en kroatisk folkdräkt och tro att jag den vägen skulle få kontakt. En kroatieninspirerad folkdräkt skulle jag komponera i zagreb och tro att jag gjorde något bra. Leka skräddare. Hur pinsamt som helst. Men det gör malmöbor utan att blinka. Man tror sig smälta in i gruppen. Men det gör man inte.

Man är mer än avvikande, kan inge tala om för dessa att de är konstiga.

södermanland

av alla de vandrarhem och platser jag besökt under tiden i södermanland som inte blivit som jag tänkt. är vandrarhemmet poppeln det roligaste.

där har en man och en kvinna köpt ett före detta sjukhem och gjort om till vandrarhem. för mig som har sjukhusskräck var detta en rolig upplevelse.

alla industriella detaljer, hissar, breda dörrar och industridiskmaskin var kvar men uppiffat med personliga saker och mattor etc. oxelösund ligger vackert belägen vid havet. det var för tidigt för de privata båtarna men här är inte gullig sommarstad så utpräglad, tack och lov. dalarö får bära den fanan.

här bor man, arbetar på SSAB och lever sitt  svenska familjeliv, med barnen i fokus. en alldeles vanlig svensk stad, utan den käcka invandrarvänliga attityden. man skall vara så flexibel och kulturell, internationell och känna till. patetiskt. här gick man sin egen väg.

vandrarhemmet i Vingåker är inrymt i ett slott, ett renoverat och funktionellt slott som även inrymmer en folkhögskola. under påsken var slottet tomt eftersom det varit lov och våren marscherade in med vårsolen.

vitsippsmattor under björkar och fågelkvitter.

vingåker är ett litet samhälle mest känt för sin folkdräkt som tillhör landets äldsta. den är mycket vacker.

här får man arbetsro. det var länge sedan jag kunde få så mycket gjort. det är få störningsmoment. allt är renoverat. annars stör man sig, som svensk, på förfallet. allt var iordninggjort. kvinnorna i receptionen markerade tydligt att påsken är helg och att de har ett privatliv.

mitt i allt begåvades vandrarhemmet med ett amatörsällskap. man hade bytt roller så pappan till ett barn, var egentligen pappa till ett annat barn och troligen förväntade ,man sig reaktioner från omvärlden. den reaktion de fick var , ni passar inte här.

det var för uppenbart att det var teater. man fick enbart dålig smak i munnen. troligen kommer de från något område med sämre rykte i någon av de tre stora städerna i Sverige. de var fel och det var tydligt att omvärldens reaktioner var viktigare än samvaron. och de lämnas i total likgiltighet så klart. vem vill betala för att utsättas för ett pinsamt experiment det är märkligt vad folk har höga tankar om sig själva.

förväntar de sig att man skall släppa allt för att uppleva deras rollspel. de var dåligt klädda, hade dåligt språk och var allmänt ovårdade. man kan avstå.

i vingåker bor genuina tämligen välbärgade svenskar, man vill inte se fattighjon spela teater under påsken.

människor har rätt att vara på ett vandrarhem, det är inte det, men man bör veta hur man beter sig. det är ingen kulturell festival med amatöristiska inslag. det är ett vandrarhem, i STF:s regi. folk besöker detta ställe av olika anledningar inte för att invaderas av ett resande amatörteatersällskap. oförskämda fattighjon. de tigger.

de har sina socialbidrag och får inget arbete för de är för avvikande.  skicka ut dem ur landet, så kan de söka arbete utomlands.

Man blir trött ibland.

 

Det finns en överproduktion av kläder i världen

Det finns ett behov av kläder i världen, för olika tillfällen.

Dagens samhälle är mer differentierat, mer komplext att behovet av korrekt klädsel för olika tillfällen ökar.

Du kan inte komma på fina restaurangen i tshirt och lufsenoverall, eller barndopet. Du kan inte komma dit och tro att du platsar. Vi kan tycka vad vi vill om detta, men det enda som är korrekt i alla miljöer är folkdräkt och hur mänga har en folkdräkt i garderoben.

Kläder har olika livslängd. Och detta begrepp har vänts upp och ner. En träningsoverall har en kortare livslängd än en välskräddad kostym eller damdräkt. Men man går i träningsoverallen år efter år och kallar det favoriten.

Jag syr mina kläder själv, av intresse. Jag ska inte sälja. Jag ska inte öppna fabrikstillverkning. Men det händer otroligt mycket inom textil och mode hela tiden och jag tycker det är spännande med nya material.

Mina kläder sys för återvinning. Raka stycken, inga knapphål, inga fickor och oftast inga fållar. Jag kan sy.

Oftast är mina kläder mer en test av hur materialet fungera in olika sammanhang. Om det krymper, skrynklar sig eller är svårt att få bort fläckar. Och i detta testsammanhang är det helt ointressant om tråden har fel färg eller fållarna inte är handsydda.

Och de människor som har mest åsikter om mina kläder är de som använder andrasorteringsaffärer och reor för inköp av billiga tshirts.

I denna materialtest finns också tillbehör, väskor, skor, glasögon och smink. Även detta är experiment. Olika tillbehör ändrar approach och detta finner jag intressant.

Vi signalerar, vi ger omvärlden klädkoder.

Mina experimentellt sydda kläder har en livslängd på ett år sedan transformeras de till kuddfodral, lapptäcken, foder i andra kläder eller används i ett nytt sammanhang.

Man behöver inte skära sönder mina kläder eller fläcka ner eller skära sönder skorna. Jag vet vad jag gör.

Vad jag gör är att jag exploaterar ideer och tankar, istället för barnarbete och miljö.

Självklart att min hobby kostar pengar, att spela golf kostar också pengar. Vi lever i en ekonomisk verklighet.

Och självklart att jag använder min kunskap i olika sammanhang när vi diskuterar kläder, textilier eller mode. Vi behöver kläder för olika sammanhang eftersom vi rör oss i helt olika miljöer. Öknar, berg, turistorten, arbetet, skolmiljöer.etc.

Det finns en överproduktion av kläder i världen

Det finns ett behov av kläder i världen, för olika tillfällen.

alpstugor i östeuropeiska alperna

Dinariska alperna är en bergskedja innanför Dalmatiens kust, på gränsen mellan Kroatien och Bosnien och Hercegovina. Högsta topp är Triglav, med 1.913 m ö.h. Dinariska alperna är en del av Dinarisk–hellenska bergskedjesystemet.

I dessa alper har jag åkt, fram och åter. Det är en hisnande upplevelse. Skogsklädda branter och i dalsänkan en flod. Men det var detta jag kom att tänka på. I dessa alper finns en slags sommarhus eller fritidshus, på en klipphylla i dessa branter. Det går inte att köra bil upp så man går på en upptrampad stig, bärande barn, förnödenheter för att umgås. Märkligt.

De ligger högt upp. De är inte särskilt stora, fyrkantiga, med toppiga tak. Man får anta att eftersom de är belägna som de är måste de vara extremt funktionella. De är helt olika de schweiziska eller österrikiska alpstugor. En egen arkitektur, och just detta att man vandrar upp till huset. I de dinariska alperna.

förortens köksbordsambassadörer…..

Jag skriver en bok om kristen etik. Tanken är att upprätta de hemlösa i europa. Det lever kvinnor på gatan i europa, en modern civiliserad nutidsstat. De har bara ett liv och måste ges möjlighet att hitta sitt eget liv, utan inblandning av svartsjuka kvinnor, bittra korrupta socialsekreterare och galna poliser. Det bara är så.

Detta är eller var vackra starka kvinnor, och de ska tillbaka dit. Det bara är så.

… hon kom in på daghemmet där hennes före detta nyligen börjat arbeta. De hade två barn tillsammans och hon hade en son sedan tidigare. Hon hade tråkigt. Hon läste in grundskolan vid trettio års ålder, men tyckte att det var för svårt. Hon lämnade barnen på daghemmet och drog runt. Hon kom i jeans, jeansjacka, gympadojor och hade långt blonderat hår som var lockigt med en grannes hjälp och en förpackning hem permanent. Hon ansågs vara snygg. Hade en snygg kropp och var populär. Hade alltid varit populär. En tuff tjej. Ett bra ligg.

Ett bra ligg satte sig för barnen skulle äta.

Exets nya kollega frågade om hon ville äta med dem , och hon hade på tungan.

Att det där äter inte jag. Jag äter bara hamburgare, pizza och cocacola. Men hon skulle få göra något skoj. exet hade lånat kollegans nyckel och hon skulle få snoka i hennes lägenhet, så hon hade något att prata om vid köksborden i förorten.

Det såg hon fram emot. En förväntan.

Klädseln var samma som hon haft de senaste femton åren, hon ville vara ung. hon hade ju småbarn.

Kollegan kom fram och frågade

Och vad ska du bli då, när du blir stor.

Journalist. Det var det töntigaste hon kunde komma på. Journalist. Vem läser tidningar. Vem bryr sig.

Hon fick nyckeln och gick.

Hon hade en son sedan tidigare. Hon fick honom, när hon var sjutton, arton och var med de tufa grabbarna med mopeder. De hängde i en skogsdunge och drack, snackade och var tonåringar i kvadrat. De hade flyttat ihop men det hade slutat i katastrof. Han var alkoholiserad.

Hon hade levt ensam med sonen i sju år, accepterade faktum, men kände sig låst. Hon hade skaffat två barn med en invandrare som hade barn i tidigare förhållanden. Det var lite rörigt.

Exet hade övergivit familjen för en yngre förmåga som väntade barn. Hon accepterade faktum.

Hon hade tråkigt. Rotade runt i lägenheten och blev svartsjuk. I den stunden i den lägenheten bestämde hon sig för att ställa till ett helvete för denna kollega.

Bara så. Hon var populär och hon var ett bra ligg. Någon hade sagt att hon hade en snygg rumpa, hon tålde inte det.

Hon tog på sig jeansjackan och gympadojorna. Hon kunde inte fatta varför hon tagit av sig dem. Det gjorde hon aldrig annars. Hon skulle ha tvättmaskinen i badrummet. Hon hade två barn. Hon skulle ha tvättmaskinen.

Förorten visste att nu skulle det jobbas. Telefonen gick varm. Hon spann planer. Hon skulle kreera en utförsåkning, eftersom denna hora var skidlärare. Det skulle hon göra. Hon ringde alla sina vänner. Och historierna blev mer och mer fantastiska vad denna daghemsfröken kunde göra.

Och då fick jag väl bevisa detta….

östeuropa gör entré på informationsarenan

I Malmö bor många östeuropéer. Man säger hej till en polack som bor i samma trappuppgång och känner sig internationell.

När man reser i Östeuropa möter man olika typer av människor, från olika samhällsklasser. Det får man tåla.

Men man måste också tåla att hotellpersonalen inte riktigt har begrepp om sin yrkesroll. Man vill gärna vara familjär. Man vill gärna snoka och ta reda på mer. Man är inte understimulerad, det finns att göra. Man är lärd att ta reda på intrikata hemligheter som man kan skvallra om. Och det är klart att då ska de få det.

Man kan supa sig full. Man kan ha telefonlista. Man kan ha en annorlunda telefon. Och på natten smyger sig hotellpersonalen och snokar i väskor och bagage. Kanske prövar man telefonen och ringer.

Man försvarar sig med att man kommer från en diktatur och dår gjorde man så. Man försvarar sig mede att alla andra gör så, då ska jag göra så också. Det står inte i någon arbetsbeskrivning att man har rätt att gå igenom gästernas bagage, men det har man kommit på gemensamt. Det står ingenstans i arbetsbeskrivningen att hotellpersonalen får hitta på egna regler som är olagliga. Men så långt tänker man inte i östeuropa. Man stöttar varandra. Uppställning på varandra. Och fattar inte att man drar ner hela sektorn i skiten. Man har roligt. Kontrollerar datorer via WIFI och bankkonton. Och man tror att man är osynlig, att detta inte märks. Man blir fräckare och fräckare. Diskuterar gästerna på facebook, utan några som helst betänkligheter på lagar och regler runt gäster. Man städar inte.

Och helt plötsligt så går man, kanske på yoga. Mitt under arbetstid så ska man göra andra saker. Och en kompis står som en byfåne och hittar på hur det ska vara. Svarar i telefonen.

Och hur blev det så? Ingen vet. Det bara hände.

Man busar och vill inte ta order. Man gör som man vill. Eller vaddå.

Tigger cigaretter av gästerna, snattar cigaretter för gästerna. Vi härstammar inte från gud, vi härstammar från aporna. Och i Östeuropa blir detta extra påtagligt, tro mig.

Och man skvallrar, om allt. Oftast är et inte sant det man säger, men mun bara håller på. Man har ingen kontroll. Det bara kommer. Man hittar på historier om gästerna och fattar inte att detta inte ingår i arbetsuppgifterna. Hur kan det komma sig? Att de kommer från en diktatur, eller?

Det är hårresande. Hur kan man missköta sitt arbete så till den milda grad, och ändå få vara kvar. Gästerna sviker. Men personalen är kvar. Annars jävlar.

Man ställer inte den typen av frågor till mig. Ingen östeuropee ställer den typen av frågor som man ställde till mig under min resa, eller har sönder hjulen på min resväska eller skär sönder mina skor.

Jag tolererar inte detta. Oförskämd hotellpersonal eller köksbordsturister är det mest vidriga jag vet. Snokar och söker information. Det är värsta sortens slödder. Obildat och oförskämt, men det fattar inte de. Alla gör så.

Jag har ett förslag

För att komma tillrätta med Östeuropas hotellpersonals sjukliga nyfikenhet.

Kan man stänga landets gränser. Och utbilda personalen i frågor som

Integritet

Privatliv

Ägande

Och inte snoka i hemlandet efter familjemedlemmars liv. Det är inte korrekt. Man bör också utbilda personalen att i umgänget med vänner inte diskutera gästernas privata tillhörigheter, eller beteendemönster. Alkoholvanor eller rökvanor. Detta verkar självklart för en normalbegåvad människa men kan inte nog poängteras i ett östeuropeiskt sällskap. Man söker inte upp svenska östeuropeer för att få information om min familj. Det ska man ha klart för sig.

Eller hur, igor.

Man kan också informera om hur kontakten med ambassader skall fungera. Vem vet en dag kanske libyska flyktingar skall in i regionen och då gäller det att vara försiktig. Det kan hända.

man måste kunna hantera och bearbeta information, om man skall delta i den västerländska debatten. utbilda så de lär sig, gränser.

Östeuropas miljösatsning är ett skämt.

 

Men nu får vi ju komma ihåg att jag kommer från en hård miljö. Jag har bott i förorten. Vad som menas med hård, kan ju diskuteras. Personligen tycker jag väl att det är en kärringmiljö. Man gnäller och retas. Blir sur och kan inte ta en tillsägelse.

Men själv anser man sig vara hård. Man har koll på läget.

Östeuropas miljöpolitik är ett skämt, helt klart. Man kan inte ens ta hand om sina egna sopor. Men när det gäller byskvaller då har man koll. Då är hjärnan på högvarv. Det är inte trovärdigt.

En sjukvård som är hårresande. En bilpolitik som ger kalla kårar. Och så tågen på detta.

Helt makalöst. Och omständigt. Man har en byråkrati, en administration som världen sällan har skådat. Och nu ska de in i europiska unionen och ha mandat. Ja jättefint säger jag.

Och hur ska dessa värma upp betonghusen , blåbetong och radon, i framtiden. Hur ska de klara att minska gödningsmedel på åkrar. Hur ska de klara nya krav på skogsvård. Vem kan svara på det.

Ska jag tycka synd om dem? Det fanns inte en utländsk tidning på busstation eller tågstation från estland i norr till montenegro i söder. Under ett år reste jag i denna del av världen, och jag såg allt. Glöm inte detta.

EU:s jordbrukspolitik handlar inte enbart om kvoter av öppen mark, odlad mark och gurkor. Den handlar även om bekämpningsmedel, gödningsmedel, klonade grödor osv.

Och detta diskuterade inte svenska travellers under sina upplevelser i främmande land.

Göteborg stoltserade i slutet av nittiotalet att de hade miljöinformatörer, och detta hade nog de tre stora städerna i sverige. Av detta såg jag ingenting. Helt bortkastade pengar.

Man kunde satsat dessa pengar på ett elefanthus i Eskilstuna Zoo istället. Det skulle barnen tycka vara roligt, att se en glad elefant. Som hade ett nytt hus.

Det var hårresande att resa i östeuropa ur ett miljöperspektiv. Om man nu inte är miljöinformatör i göteborg utan följer den politiska debatten i europa.

när Malmö går till skolan…

enligt statistiken baserad på resultaten på nationella prov ligger Malmö bland de tre sämsta i landet. något bostadsområde ligger över genomsnittet och de flesta ligger under genomsnittet. i en jämförelse med särskolan så har särskolan ett jämnare resultat än Malmö, vilket skulle innebära att särskolan har en högre bildningsnivå än den genomsnittlige malmöbon, med hänsyn tagen till grundskolan.

detta innebär att elever som går till gymnasiet är lågt och universitet ännu lägre. detta är statistiken. nu läser inte Malmö tidningar utan hämtar sin information från vänner och bekanta.

och det finns väl ingen grupp i svenska samhället som har så mycket åsikter om folks intelligens och folks beteende, utseende och kläder som just malmöbor, den yngre generationen. det är hemskt vad dessa kan uttrycka i andras närvaro. och så når de inte ens upp till särskolans bildningsnivå.

detta har vi sett förut i göteborgs förort. där övriga staden hjälper upp den erbarmliga bildningsnivån i norra stadsdelarna, förorten. även där tillåter man sig att ha åsikter helt utan grund, folkvett och sans om människor man inte känner, aldrig har träffat eller ens behöver träffa. man bara trumpetar ut vad som kommer upp i hjärnan. och så når man inte ens upp till särskolans bildningsnivå. och utan några som helst betänkligheter besitter man politiska poster, förtroendeposter osv. och man tycker om folk. skolorna är mögliga, kan detta vara felet. eller beror det på uppfostran hemifrån att man inte kan tillgodogöra sig informationen, utan måste ha uppmärksamhet hela tiden.

och dessa skall ut i arbetslivet. försäkringskassan, banker, badvakter och kiosker. det blir en nivå som världen sällan har skådat. och så kan man inte ta en tillsägelse, och så ljuger man. det är svenska samhället. och så är et fel på SFI. och detta får vi ta till oss, lägga stor vikt på uttal och satsmelodi, så det går att höra vad förortens folk och malmöbon har att förkunna för världen.

anständiga tåg i östeuropa…

jag åker inte tåg i åsteuropa.

ag åker buss. tåget är billigare, men

bussen är säkrare, personalen har en dräglig arbetsplats, de har reglerad arbetstid, raster, och en avbytare på längre turer. de är anställda av internationella bolag eller nationella bolag som måste konkurrera med de internationella. vilket ger en kvalitet för kunden.

tågpersonalen har gamla tåg, manuella kopplingar, giftiga ogräsbekämpningar.

och ingen östeurope går ut och rensar banvallen för att slippa gifter i grundvattnet. det ska vi veta.

och personalen har gamla kläder, uniformer och arbetskläder för banarbetaren. och ingen östeurope höjer rösten för dessa människors arbetsvillkor. och detta är det första man möter som turist om man tar tåget. och eftersom det är billigt åker många unga svenskar tåg i östeuropa när de är ute och upplever en främmande kultur. och det är inte tågpersonalens arbetssituation man diskuterar i facebook. detta ser man inte.

sverige använder miljötänkandet i sin reklam, det gör man inte i östeuropa. och det är inte så att rälsen tar slut vid gränsen. den hänger samman med västeuropa. nytt land, ny personal, men det är samma usla arbetsmiljölagstiftning som gäller hela detta område. arbetaren har en outhärdlig situation och detta märker inte svensken som är ute med ryggsäcken och åker billigt tåg.

men varför skickar man ut dessa varelser i världen?

vad ser de? vad gör de? hjälper invandrare eller vad? jag vill inte se dem och definitivt inte få mina skor sönderskurna av dessa emotionellt störda varelser. de är helt av banan.

anständig klädsel..

ingen utbildad barnpedagog sätter sig i daghemmets lokaler och syr i sina egna skor. det gör man inte.det står i arbetsbeskrivningen att man sköter sin personliga hygien annorstädes och är anständigt klädd.

det vet man om man är utbildad.

man har gjort sig redo för arbetsuppgiften hemma, så man kan arbeta med det man är anställd för – barnen och deras behov.

under min ettåriga resa, varför gjorde jag de egentligen? varför var jag inte i sverige. jag har rösträtt. jag är svensk medborgare, född i sverige av svenska föräldrar och har ett mer än välutvecklat språk.

jag röstade ja till medlemskap i EU, i den folkomröstning som var. orsaken till detta var enbart miljöengagemang. nu har östeuropa sökt och en del länder är medlem i EU och då var et dags att studera miljöpolitik på ort och ställe.

hur ser man på miljön i dessa länder. östeuropa har en låg politisk folklig tradition, och är av tradition inte beredd att avstå från sina privilegier för ett miljöengagemang.

man äter vad man vill, hur man vill och slänger soporna där man vill. punkt och slut. man snålar på värme enbart av ekonomisk vinning och detta  får väl ses som en styrfunktion, ett styrmedel. men man är inte beredd att arbeta för en alternativ uppvärmningsfunktion i form av vindkraft eller solenergi. utan enbart resultat i plånboken är rådande. en kortsiktig lösning på ett långsiktigt problem. det finns ingen politisk debatt på arbetsplatsen eller i hemmet. man tänker enbart i kortsiktiga ekonomiska vinster och aldrig i miljövinster eller vinster i humankapital.

och detta får man ha med i beräkningen när man som EU land skall uppfylla miljömålen.om de inte uppfylls får man betala.

det var det jag gjorde och jag fick många, alltför många skor sönderskurna av svenskar, jag fick min resväska genomsökt alltför många gånger av hotellpersonal, och det kan man utnyttja i inflytande om miljöpolitisk måluppfyllelse. svårare än så är det inte.

EU bestämmer nivån och politiker bestämmer metoder, och folket har inflytande i hur metoderna skall utföras. detta är en form av demokrati.

hur stavar man till anständighet?

om man tvingar sig in i en ensamstående kvinnans lägenhet och ockuperar den under en tvåårsperiod så måste man förstå att man har passerat anständighetens gräns. börjar man därefter diskutera samboavtal, är man dum i huvudet.

jag är ingen mentalskötare och har aldrig köpt svart arbetskraft i hela mitt liv. att påtvinga en människa sin kultur i dess hemland är olagligt. och är man invandrare med begränsat ordförråd så får man acceptera en tillsägelse av infödda människor. svårare än så är det inte.

 

jag har vistats utomland ett år och när jag kommer tillbaka så har kvalitén på tv-programmen sjunkit under all rimlig och anständighetsnivå.

vi har under ett antal år sett inredningsprogram och fått oss meddelat att kylskåpsmagneter är fult. dessa inredningsprogram fyller ett behov av att svenskar har fula och opraktiska hem. och det äger väl sin riktighet.

nu är tv:s personal i färd med att flytta hemifrån, och detta måste svenska folket flytta. nu får vi knacka på simskoledörren.

jag ska ge en ledtråd:

att ta sig vatten över huvudet

nu går skam på torra land

vi får dåligt underbyggda reportage eftersom personalen inte har tid. vi får konceptuella lösningar eftersom personalen inte har tid. vi får billiga enkla lösningar eftersom personalen inte har tid.

kanske vi nu kan backa bandet, och se att vanliga människor med opraktiska hem har ett arbete att sköta. och anser att arbetet skall skötas med kvalité och då får hemmet stå tillbaka. hur stavar man till anständighet?

jag har sett nu humorprogram som är så erbarmliga att de borde kastas i papperskorgen.

unga män från småstäder, med byfånekomplex skall med humor utan finess kritisera samhällsproblem.

detta är inte roligt. det är pinsamt.

jag har sett soffprogram där utslitna ansikten, det kallas så, år efter år planterar lökar i krukor och talar om vardagliga ting. vi har haft TV så länge nu att vi kräver mer än rörliga bilder och naturtrogen färgåtergivning.

vi kräver substans och innehåll i TV. sedan om personalen ska flytta hemifrån eller inte jag struntar i.

i Litauen ockuperade Sovjet TV, man tog över sändningarna. det kanske man ska tänka på. vad ska vi ha TV till?

en hållbar argumentation bör byggas upp inifrån…

Jag syr och designar mina kläder själv. Och detta kan man ha åsikter om. Jag använder mycket tid till detta.

Jag gör egna mönster. Jag rationaliserar modeller. Jag undersöker kvaliteter, livslängd.

Jag arbetar systematiskt med att undersöka olika aspekter på kläder och tyger.

Och detta är självklart en kunskap som jag skall använda i en argumentation. Detta är självklart ett underlag för hur kläder skall produceras i framtiden med hänsyn tagen till hållbar utveckling.

Det finns idag en överproduktion av kläder. Det finns idag en lukrativ arbetsmarknad för klädtillverkning. Det finns idag en elit inom modeindustrin.

Sverige har en textil tradition som bara sopats bort. Sverige har idag designer som har världsrykte. Samtidigt läggs de stora bomullstextiltillverkarna ner i sverige. Och detta bara accepteras.

Vi har egna mönster, former och textila uttryck som bara försvinner. De kopieras och förvanskas i asien. Och vi bara accepterar. Vad vet vi om framtiden. Hur vet sverige att vi i all framtid kan importera allt vi vill. Kanske vi nischas i importen. Hur vet vi. Och om all kunskap om textilier bara försvinner. Hur vet vi vad vi får.

Jag behöver inga råd i hur jag skall förhålla mig till verkligheten från vare sig göteborgs befolkning eller malmös befolkning. Jag kan tänka själv. Och jag söker i helt andra kvarter än angered och möllan, om jag vill veta något.

att pressas uppifrån, nerifrån och från sidorna…

De stora städerna i sverige har en egen lagstiftning. Eftersom man har en stor andel invandrare som inte har så bra språk så hittar man på lagar.

Detta kan få konsekvenser att i angered kan man ringa till banken och få upplysningar om grannens inkomst.

Och man har ingen som helst aning om att detta sänker bankens rykte och att detta sänker nationens internationella handelsvillkor, investeringar etc.

Vem vill etablera ett företag i göteborg när vänner kablar ut banksekretessen. Och volvo skall vara kvar. Vi vill inte att volvo skall lägga ned.

Man måste se företag i ett infrastrukturellt perspektiv. Göteborg har stadsdelspolitiker som inte klarar av att förstå en läroplan för grundskolan, språket är för avancerat. I en läroplan. De vill bestämma. De vill ha information.

De vill ha information.

Om jag var volvochef skulle jag lägga ned fabriken i göteborg utan att tveka en sekund. Jag skulle vara ganska angelägen om att hålla nivån i en bransch där konkurrensen är stenhård.

De infrastrukturella problemen måste drabba företaget ekonomiskt. De använder försäkringskassa, banker och sjukvård som är så bedrövlig att uländerna ligger över den nivån. Man måste förstå att göteborg har en annan typ av information än övriga världen. Man måste förstå att göteborg har en annan tidsuppfattning än övriga världen.

Man ska ha information. Man kontrollerar grannens städning. Man ska ha information, man följer efter grannen och kontrollerar vad som finns i matkorgen. Man vill ha information.

Och vad gör man med den informationen. Ringer till en annan granne. Man skvallrar. Man vill ha information.

Försäkringskassan diskriminerar. Man har olika uträkningar beroende på om man tycker om personen eller inte. Och hur bildar man sig en uppfattning. Man lyssnar på skvaller.

Detta är göteborg. Ni måste förstå att man måste tänka på sitt rykte. Hur uppfattas detta av utomstående. Angered är ingen maktfaktor i världen. Vi måste komma ihåg detta.

Göteborg har av tradition sjöfart, handel och en arbetarklass. Man måste komma ihåg detta. Man kan inte bete sig hur som helst.

Malmö har vänner i göteborg. Man lyssnar gärna på skvaller. Man kan inte tänka själv för man har inte grundskolekompetens. Malmö tillhör bottenskiktet i grundskolekompetens.

Man vill ha information. Man följer efter i affären och får man en tillrättavisning blir man arg. Man vill kontrollera vad folk har i matkorgen. Och detta tycker man är roligt. Man vill ha information.

Man följer efter folk till lund, och malmö klarar inte ens grundskolekompetens och man sätter sig på institutionen och låtsas att man hör dit. Man vill ha information. Man följer efter folk på semester. Man vill ha information. Man hittar malmöbor på köpenhamns tågstation, malmöbor som ler och spatserar runt på centralstationen en hel dag. Man vill ha information.

Man tar inga egna initiativ. Det klarar man inte. Man vill ha information.

I göteborg beslutade invandrargrupper att jag inte gjorde något vettigt på dagarna så jag skulle ta hand om en illegal invandrare, latinamerikan med våldstendenser. För denna invandrargrupp är universitetsstudier inte vettig sysselsättning. Man vet inte vad ett universitet är. Man går omkring i handels korridorer och förstår inte vad man skall ha det till. Man kommer från förorten. Förortens människor är avvikande, man måste komma ihåg detta. Svårigheter att anpassa sig.

Jag hade en hund som krävde fyra timmar motion varje dag. Jag sydde och designade mina kläder själv. Och invandrargrupper ansåg att jag behövde något att göra. Detta är olagligt. Och jag ringde polisen. De var passiva.

Han slog sönder min lägenhet och störde de barn som bodde i trappan. Polisen såg inte detta. De var i en upptäckarsituation och skulle se vad jag gjorde.

Försäkringskassan har inte gett mig rätt ersättning. Jag var aggressiv. Jag ansåg inte att man kallar sexåriga kurdiska flickor hora, samtidigt som man kan säga hur mår du? Det är rasistiskt. Då blir jag arg. Jag var aggressiv. Latinamerikaner är känsliga och spröda varelser.

Försäkringskassan såg som sin plikt att straffa mig. Jag fick inte rätt ersättning. Här hjälper man varandra. För låg ersättning. Felaktig atp och ingen tjänstepension. Man skäller inte på deras vän.

Eftersom jag inte anser att sönderslagna lägenheter är ett värdigt boende. Övergav jag lägenheten och blev vräkt. Och kronofogdemyndigheten som bildar sina uppfattningar på skvaller, roade sig med att salta mina räkningar.

Kronofogdemyndigheten ansåg sig ha rätt till detta, för de kan inte läsa arbetsbeskrivningar. De har inte språkkunskaper.

Sverige har dåligt rykte.

Sverige står i ett vägskäl. Att upprätta mig skulle innebära att man kan få ett ekonomiskt korrekt beteende från utlandet. Detta sker inte idag.

Att ge mig den ersättning jag har rätt till skulle innebära korrekta ekonomiska relationer med övriga europa. Fler arbetstillfällen.

Att börja ge mig korrekt information i bank, affär och på hotell, restauranger skulle innebära tt man fick korrekt information till media.

Terrordådet på moskvas flygplats, när detta hände var jag i frankrike. Mycket tid och mycket analys användes för att se vad detta får för konsekvenser för framtiden. Då, här i sverige har vi soffprogram där programledaren lär oss plantera lökar i krukor. Göra dekorationer för fönstret, man har en sminkös som gör makeover. Det har man inte i andra länder. Man inser att informationen måste delges alla människor. Man måste vara uppdaterad i det mångkulturella samhället. Och man använder media som det är tänkt. Man gör så. Tv och tidningar är viktiga i andra länder. Man har journalister, reportrar och analytiker och folk följer detta. Man förstår vikten av att veta.

Outbildad arbetskraft, illegala invandrare, fel på SFI. Sverige är ett rörigt land. Vems är felet.

att ägna sig åt navelskådning

för denna fotografering åt jag upp mig fyra kilo. kom inte och säg att jag inte är ambitiös.

sverige har dåligt rykte. den arbetskraft som äger debatten massmedia bör ägna sig åt andra saker. kanske arbeta på en lokaltidning i sverige. för utomlands är detta inte acceptabelt. då anses man dum i huvudet.

media och opinionsbildning

 

jag har en TV på hotellrummet och denna dag valde jag att titta på TV. tidigt i ottan på TV5 bjuds vi på pratshowen the voice. vakna med the voice.

denna dag var den ordinarie kvinnliga prataren ledig och en vikarie som till vardags arbetar som tvhallåa i tv4 visade sig i rutan.

hon lät i sin inledningsfras meddela att hon fått ett bett på magen vid ett solbad.

senare i programmet visade sig att 3 miljoner2hundratusen, detta är ungefär Berlins storlek.

denna unga dam använder sin opinionsbildande möjlighet att påvisa sin egen navelskådning.

då har man tagit navelskådandet till en ny nivå. då har man förstått mediets möjlighet som opionsbildande genom sin egenskap att nå ut till massorna i samma sekund, ett par sekunders fördröjning i mobilen.

denna dam har ingen mediaträning, det kan vi förstå efter att presenterat denna marängport( ett uttryck uttalat utan kunskap, intellekt och folkvett), det kan man utläsas. hon kan inte söka kameran och vet uppenbart inte hur hon skall möta linsen.

förskräckligt. en uppvisning i total brist på yrkeskompetens. 

Man kan lura en gris till vasomhelst med lite potatisskal

 

Det finns människor som inte förstår att om svenska lagen säger

Ingen skall diskrimineras utifrån sin etnicitet, kön, religion, språk, så gäller detta även mig.

Dessa människor skall lära mig, vadå. Att tåla outbildad arbetskraft, eller vadå. Vi har ett fullgott utbildningssystem i sverige och vi behöver inte ha outbildad arbetskraft, inte ens jag.

Vi har yttrandefrihet och vi har åsiktsfrihet och detta gäller även mig. Men dessa människor skall lära mig. Är de inte läskunniga. Har de ingen kognitiv förståelse.

Vi har en lag som förbjuder systematisk förföljelse men dessa människor leker och hjälper inte mig, utan någon lekledare som kommer från ett annat land.

Om jag har vänner från ett annat land, bryter inte jag eller vännen mot svensk lag. Det tillåter inte jag. Jag talar om vad som gäller på svensk mark och introducerar mina vänner för olika sektorer inom svensk kultur så de skaffar sig en bild och väljer var de vill vara och trivs med detta. Mina vänner måste prata svenska i sverige, men de är inte dum. De är kloka människor som förstår att sverige är ett självständigt land med självgående människor.

Servicen

När en servitör eller servitris kommer och är övernormal, överdrivet artig då vet man. Det här är en skitig restaurang. Här är moralen under all kritik. Odiskade glas, och skitigt stekbord. Och servitören kommer med ett skitigt förkläde och serverar en billig rätt med ett leende, då vet man detta är ingen restaurang det är en svinstia med lat personal, utan hyfs och folkvett. I sverige.

Min dator

Efter att ha vistats två månader i zagreb och haft en östeuropeisk hotellvärd som ansåg sig ha rätt att installera och avinstallera fritt i min dator. Att gå in via hotellets WIFI och undersöka min hårddisk. Så ansåg jag att den var utbytbar.

När jag kommer till sverige köper jag en ny i nyköping. Och införskaffade norton och word 2010. På vandrarhemmet i katrineholm skulle man helt plötsligt leka med elen. Elarbeten, och ett överslag for in i datorn. Jag lämnade in den i nyköping och hämtar den efter fyra dagar.

Alla bilder var borta, all musik och mina texter sa man hade raderats. Dator fungerade inte vid inlämnandet. I stadens affär hör jag plötsligt ett barn sjunga en av de inspelade sångerna, som man möjligt kan få tag i i södermanland. Man hade undersökt min hårddisk. Man hade även kopierat norton och word som man delade ut bland vänner, så när jag kom och skulle hämta datorn fick jag köpa ett nytt.

Nu fattar alla att detta inte är korrekt. Man har tagit min hårddisk och gett mig en ny dator. Vad hände med den gamla, en ny processor bara så kan den säljas som bättre begagnat.

Och detta är en expertbutik i nyköping som ägnar sig åt detta.

Den skall läggas ned. Den är inte seriös. Vi kan inte ha den typen av kompetens i svenskt arbetsliv.

Vi är med i EU och det är faktiskt sås att arbetskraften utomlands har ett mycket tuffare tempo och en högre moral, och en mer arbetskrävande situation än sverige. Sverige är som en skyddad verkstad i jämförelse med de övriga europeiska länderna. Vi anses som märkliga. Med arbetskläder och avvikande från arbetsplats i alla möjliga syften. Man gör inte så utomlands, då blir man avskedad. Man skaffar inte utomstående vikarier, man avviker inte från arbetsplatsen. Vem har infört den regeln på svensk arbetsmarknad.

Och ger man inte korrekt sevice i affären blir man avskedad, det finns bättre arbetskraft. Alla är utbytbara. Vi säljer arbetskraft i sverige inte människor, inte kroppen.

Jag har inte köpt någon arbetskraft. Jag utnyttjar det privata näringslivets tjänster när jag handlar en dator i expertbutiken. Detta är oförskämt och diskriminerande. Det förstår alla.

Skulle man ta mina grejer. Men vi lägger detta i ett internationellt perspektiv och flyttar arbetet utomlands till seriösare arbetskraft med högre moral och svensk arbetskraft blir svensk arbetsreserv. Det finna områden i storstäderna där den öppna arbetslösheten är 20 ,25% och detta kan hända i nyköping också.

Det finns ingen investerare idag som ber om att få bygga i sverige. Man vill ha utländsk arbetskraft, de är bättre, har ett högre tempo och avviker inte från arbetsplatsen.

Det gör man inte. Och om det är en vana på arbetsplatser i en annan världsdel, så är detta europa. Vi har en helt annan industrialiseringsgrad, ekonomiskt och politiskt system än i andra världsdelar och kan inte anpassa våra arbetstillfällen till dem. Då får man åka dit och utföra arbetet som den världsdelen kräver, inte här.

svensk skola i ett globalt perspektiv

Man säger att skolornas undervisning inte är tillfredställande. Kunskapsnivån sjunker.

Hur är detta möjligt. Är detta sant eller är det något som endast existerar i journalisten huvud.

Jag ger följande bild av en undervisningssituation i en svensk skola.

Ja. Sa den nya fröken, varför är tavlan täckt med symboler. Vem har gjort det.

Inte jag

Inte jag

inte jag, sa alla barnen.

Nej det måste vara någon som vill säga något till oss. Plus, minus, är lika med, multiplikation och division. Fröken suddade ut alla symboler och pratade konstigt. Med en annan röst.

Term plus term ger summa, Term minus term ger differens.

Hela tavlan suddades ut och kvar blev bara dagens datum.

Vad är det för dag idag?

Jo alla barnen visste att det var måndag. En ny arbetsvecka. Så skrev fröken på tavlan.

7 – 1 = 4. Är detta sant, frågade fröken.

Nej sa alla barnen. Det är fel.

Aha, sa fröken ni är i matematikrummet.

Det blev tyst. Är hon inte klok. Vi är i vårt klassrum.

Så här är det sa fröken. Rent matematiskt när vi räknar är detta fel. Men om vi skulle ha teckning och konst skulle detta vara en helt korrekt grafisk bild.

Det är raka linjer och inga rundade hörn. Det är en grafiskt korrekt bild. Men siffrorna är inte sanna.

Men det är snyggt.

Av detta lär vi att samma sak kan tolkas på olika sätt, beroende på vilket rum man är i. och detta kan vara bra att komma ihåg om vi är i ryssland. Där har vi ett kyrilliskt alfabet och det som står på gatuskyltarna är vackra bilder för oss, men har en betydelse för invånarna. Vi är i samma rum men har olika erfarenheter. Vi har olika strategier att tolka en skylt.

Aha, sa barnen. Nu förstod de nästan alltihop. Inte riktigt men det var lite spännande.

Är det matematik eller är det konst på schemat, klockan är kvart över åtta. Det var matematik.

Nu har jag en till sak jag vill fråga. Om det är ishockey på schemat på tisdag och basket på schemat på onsdag och jag står på skridskobanan i basketkläder. Är jag fel.

Ja sa alla barn. Var ligger felet?

Du är i fel rum, sa barnen.

Är det bara så. Jag är rätt klädd men i fel rum.

Du är fel dag. Jag har fel kläder men rätt rum och jag har läst fel på schemat. Då är man dum. Nu räknar vi.

Vi använder samma siffror men ni använder de symboler jag suddade ut från tavlan och jag räknar med andra symboler, men vi använder samma siffror. Det är det som är trixet, beroende på ålder och erfarenhet. Jag har en högre nivå, en högre svårighetsgrad.

Nu knackar vi på matematikdörren och säger

Hallå, får jag komma in

Och så gjorde alla barnen det.

Fragment> tid och rum

Vad gör denna fröken, egentligen?

Hon inför begreppet symbol, tolkning och begreppen tid och rum i barnens ordförråd och hon ger dem en kognitiv förståelse för detta.

Och detta är svåra, abstrakta begrepp, men barnen får en kontext, en referens som de kan förstå, och då förstår de.

De lär sig att rummet är avgörande för tolkningen. Att det finns rätt tolkning och fel tolkning, och att detta är en strategi för hur man agerar. Att bearbeta information.

De lär sig att tiden är avgörande för tolkningen. Att ha gammal information är inte gulligt eller nostalgiskt, det är dumt.

Hon förbereder barnen för livet, hon förbereder barnen för en högre nivå. Och det är detta som är skolans grundidé.

Varför finns det områden som har sämre resultat än andra. Kan det bero på inställning till kunskap? Kan det vara att strategierna för agerandet är från ett annat rum, en annan tid. Kan det vara så?

Och istället för att titta i almanackan och slå upp kartboken, så talar man om för barnen att skolan är tråkig och fröken är dum. Hon kan inget om livet.

Samhället kräver att medborgaren skall kunna läsa, att individen skall kunna bearbeta information och agera utifrån den information man får. Detta krävs av samhället.

Denna dag var det symboler som skulle tolkas i tid och rum. Finns det andra sätt att lära sig symboler?

Fraktal

Tecken i tiden. Det oskrivna språket. De outtalade livsmönstren. De som vi inte kan läsa oss till. De normer som styr gruppen. Informationen har många uttryck, bilder, rubriker, beteende, gester, mimik.

Det blir ett virrvarr av information och det gäller att hitta en linje. Har vi sett det här förut, finns det någon annanstans. Kanske bibeln kan utpekas som exempel. Den skall tolkas. Och tolkningen skall sättas i tid och rum. Kan det vara så. Eller är bibeln korrekt, som skall levas efter strof för strof, sida för sida.

Och skall individen utan styrning själv tolka symboler. Det blir kaos. Kaos bor granne med gud.

Varför säger man så. Kaos bor granne med gud.

Motsatserna söker varandra, eller skall det tolkas i tid. Skall uttrycket tolkas i tid eller i rummet. Kaos bor granne med gud.

Kaos bor inte granne med gud. Så gör man i logiken. Man gör en negation och bevisar den. Då frågar man sig. Men vem bor granne med gud? Och nu börjar man gå vilse. Nu är man på fel spår. Och så gör vi varje gång.

Kaos bor granne med gud

Kaos bor inte granne med gud.

Det är påståendet. Det finns inga spekulationer om någon tredje granne i dessa två meningar. Men i din hjärna finns det en fråga, vem bor granne med gud. Och nu blir det en hel historia om änglar, djävlar och grejer. Men det finns bara i din hjärna inte i påståendet.

Vi ska ha fantasi. Det är bra. Det är mänskligt.

Men vi måste lära oss att kontrollera fakta och fantasi. Att korrekt behandla information. Och utifrån detta bestämma vilket perspektiv vi ska ha, vilken inställning vi ska förmedla till kommande generationer.

Fröken säger inte att basketspelare är dumma, fröken säger inte att ishockeyspelare är dumma, hon säger att den som inte kan läsa schemat är dum. Och detta grundar sig på att vi har obligatorisk läskunnighet i landets och den förmedlas genom obligatorisk skolgång. Och det är hennes yrkeskompetens.

Varför är skolorna inte bra i sverige. Ges lärarna inte möjlighet att utföra sitt arbete. De utbildade lärare som vi har idag.

Har vi andra lärare. Om jag kom till sahara och skulle undervisa berber, ett ökenfolk, jag skulle undervisa barnen till berber på knagglig arabiska och prata om vårtecken, blåsippor och flyttfåglar från mitt hemlands skolundervisning, skulle jag troligen inte bli långvarig i landets skolsystem. Jag skulle uppfattas som oförskämd och inte visa deras barn och deras framtid respekt.

Kan detta vara en orsak. Eller är det inget fel på svenska skolan. Alla barn lär sig det de ska och alla har toppbetyg enligt den dialogpedagogik som används.

Konsten skall leva i vardagen i ett yrkesperspektiv

 

Det finns universella sanningar, som gäller alla människor i alla tider, men dessa sanningar fungerar inte i yrkeslivet.

Alla yrken indelas idag i kulturer. Med specifika kutymer, speciell terminologi och utbildning. Att som outbildad delta i dessa yrkeskulturer kräver tid.

Om man skall introducera en lek på daghemmet, skall man tänka på utbildning, språk, grupptillhörighet och härkomst.

Om man kommer från ett invandrarland med lägre BNP, en statusskillnad i genustänkande måste man komma ihåg att all lek legitimerar landets kutymer. Att applicera denna lek i ett land med högre BNP och en jämställdhet i genustänkandet, får omvänd effekt. Leken blir missanpassad och ger ett ointelligent intryck av dem som leker denna malplacerade lek.

Omvärlden får en negativ bild av dels leken, av gruppen som leker, och härkomsten. Man har tagit sig vatten över huvudet.

Om jag som utbildad pedagog introducerar en lek på ett daghem ser jag till klasstillhörighet, gruppstorlek och intelligensnivå.

Jag anpassar aktiviteten till sin kontext, det är så vi gör i sverige.

Outbildad arbetskraft från främmande länder som introducerar sina hemländers lekar faller i status. De anses märkliga, tröga och missanpassade.

Att leka rollekar och byta roller är en pinsam verksamhet som har föga utvecklingspotential, det är en återvändsgränd.

Om jag skulle vandra runt i oxelösund och föreställa beduin, varför. Det som skulle hända var att jag skulle skämma ut beduinkulturen och skämma ut sverige som jag är född i. jag skulle anses som märklig, och min lojalitet med beduiner skulle ifrågasättas.

Vad lär jag mig om beduiner. Inget. Vad lär jag mig om samhället. Att om man är oförskämd blir man tillsagd, detta är inte rasism. Det är den sociala konstruktion vi lever i. om man ljuger får man lägre status och ingen information. Man kan inte hantera den. Alltså ingen information och man lever i ett vakuum.

Lögn är ett beteende vi inte accepterar i denna sociala konstruktion som svenska samhället utgör. Och det är oväsentligt om lögnen presenteras av en outbildad vikarie, en svart kvinna eller en journalist. Lögn är ett oacceptabelt beteende.

Det kan finnas tankekonstruktioner om varför man ljuger. Man hittar på. Man visste inte och det var det enda man kom på. Man leker. Man har en lojalitet. Men det är oacceptabelt i detta samhälle.

En lögnare betraktas som en mindre vetande, och informationen uteblir och alla blir mindre vetande.

Yrkeskompetens kan inte delegeras. Uppgifterna kan utföras mer eller mindre väl men yrkeskompetens kan aldrig delegeras. Och yrket lärs inte ut via utbildad lär upp outbildad. Vi har inget lärlingssystem i Sverige, därför lär utbildad arbetskraft inte upp outbildade, det är kutymen inom svenskt arbetsliv. I sverige utbildas man i yrket. Det kan vara svårt för invandrare att förstå detta, eftersom de har sina kulturella mönster med sig och inte kan ta in de kutymer som råder i främmande land. Konstigt anser jag, märkligt.

Men det är jag det.

Vi har individer i svagare positioner som måste bevisa sin lojalitet genom att utföra olagligt agerande. Varför skall detta fortgå, och varför överhuvudtaget ägna tid och kraft att utröna en gräns för lojalitet. Det är mindre vetande människor som måste testa den gränsen. Sätt dessa människor i S &M hörnan på reperbahn så får man se hur långt man kommer. Hur mycket stryk man tål och hur mycket förnedring man vill ha för att sluta. Det är väl därför man ljuger. Det är väl därför man testar lojalitet för man vill ha stryk. Man kan inte tänka själv, man kan inte ta en tillsägelse, alltså får man söka sig till de platser där fysisk aga är tillåten. Hos den prostituerade med sadism som spetskompetens. Och hon är proffs. Du får leka, du får ljuga och du får skoja tills gränsen är satt. Och hon kan alla förtryckarsystem och dess metoder utantill. Där kan du testa lojaliteten inte i yrkeslivet. Ambassader, datoraffären, banker.

Har du ingen moral? Har du inget folkvett?

Och om jag under min vistelse i kroatien inte hade betalat hyra för den lägenhet jag hyrde, under förevändning att jag skulle ha tjänstebostad då jag arbetade med att studera stadens gatuliv hade jag fått stryk. Hade jag inte betalat maten eller uttryckt negativa åsikter om grannarnas intelligens, tvingat dem att prata svenska hade jag fått stryk och därefter spärrats in på stadens häkte. I den kontext jag befann mig betalar man sin mat, sin hyra och är inte oförskämd. Och detta behöver inte testas. Det finns en gräns och passerar man den gränsen får man stryk. Om jag tycker att min närvaro i landet är så fullkomlig att jag skall ha betalt för min insats får jag nog driva den frågan politiskt, ingen hade krävt eller ens frågat om jag ville komma, eller skulle komma. Det var mitt val.

Jag var invandrare och det förväntas att jag kan landets kutymer, om jag inte talar landets språk kan jag inte få information. Logiskt.

Här i Sverige finns exakt samma situation. Man betalar sin hyra, sin mat och är inte oförskämd och påtalar grannars bristande intelligens. Och om polisen i sverige diskriminerar kontraktsinnehavaren av lägenheten till förmån för utomstående handlar det om korruption och det är fnaskigt.

Och ändå finns det idag lägenhetsinnehavare som skall testas i lojalitet och försörja individer från främmande land mot sin vilja, utan åtgärd. De säger att de vill det är motivationen.

Och jag kunde serverat vilka lögner som helst om hur det är i sverige om hyror och mathållning det hade inte hjälpt. Och den kroatiska polisen hade inte hjälpt mig, det ska vi ha klart för oss. Och det hade inte hjälpt om jag sagt att jag inte kan prata. Det var fel på kroatiska språkutbildningen, eller att i Sverige gör vi så. Jag hade betraktats som missanpassad, socialt störd. Och det hade jag fått leva med.

Sjukt.