turist på sin egen bakgård….

den nya feminismen ägnar tid åt sitt utseende. man har amerikanska lågbudgetkläder, ett slitet och sönderblonderat hår. man ska inte ha muskler och använder allehanda avmagrande medel och dieter.

och för detta ändamål anser man sig ha rätt att själv ändra om i hårfärgningsmedel och hudlotioner i affären där man är anställd.

och kallar sig feminism.

har man varit i USA, de flesta har inte besökt denna världsdel utan har en fragmenterad bild från tv.

det finns många effektiva sätt att begränsa en människa. man arbetar i strukturen. tar ifrån människan dess argument. tar ifrån människan dess identitetsbärande föremål och kultur.

man nivillerar samhället, skiktar samhället och på så sätt skapar man motsättningar.

man begränsar människan ekonomiskt, i klädedräkten eller förskjuter kultur i en ovan riktning. man kallar det utveckling. man förvränger informationen och ger reklam större fokus än den mer svårtolkade fördjupningen.

och för att stå emot denna attack måste man ha sina ideologier, sin kolning i politisk debatt. har man inte detta får man finna sig att i spegeln hitta en turist på besök i sitt eget land, sin egen världsdel europa.

och då gör vi så.

entre i ventpils 10.00

entre i oscarshamn 22.00

medlemskap i EU kan tillföra eller begränsa…

anledningen till min stora resa 2010, var min moders bortgång. jag visste om jag stannade i malmö skulle det bli svårt. i möllevången där jag bodd har närheten till Kristiania starkt påverkat familjens normer under flera decennier. och när kristiania stängde fanns det andra krafter som tog över försäljningen. denna verklighetsuppfattning, och denna normlöshet är ingen plats för en sörjande människa.

en människa i obalans, behöver normer, kontinuitet och utbildning. man behöver träffa friska människor. jag har i och för sig träffat krisitanias kunde förr, i göteborg. och det är ju så i denna världen, att man uttalar inte sin irritation, sin åsikt utan visar det i produkten. kvaliten på narkotikan har kraftigt försämrats, vilket avspeglar  sig i individens beteende och approach. vi kan kall det, malmö är inte på banan, och hur gick det till? det kan man fråga sig.

här i lettland, där jag befinner mig för att fräscha upp minnet. hur var det nu. man skickade efter kroater, för att följa efter mig, för att störa på hotellet, för att använda mitt hotellrum då jag inte var närvarande. gör man så? turistströmmen kom av sig i östeuropa. och som västerländsk turist stirrar man förbluttat.

hur hanterar man stadens avgaser. hur följer man de direktiv som ges för avgaser, sophantering, vägnät och renovering av bostäder i egenskap av sitt medlemskap i EU.

varför är inte jordbrukspolitiken uppdaterad, och de farliga bekämpningsmedel och tillsatser utbytta mot lagliga substanser. varför är inte tåg och städernas kommunikationer i bättre skick.

vi har individer i svenska samhället som av bristande respekt och kunskap leker i statsmakternas korridorer, och när man i östeuropa leker i diplomatins korridorer, då har man gjort sitt på arenan. det är inte accepterat.

och malmö har haft sina översvämningar, och zagreb har haft sina översvämningar. kanske man skall fokusera på grundvattnet istället för att hälla den i mjölken.

jag reser inte ensam

samtal på statoil fem på morgonen…..

denna tidiga morgon blev jag utelåst från hotellet i trelleborg. ett missförstånd. klockan fyra då jag vaknade, satte jag på mig skor och jacka för att gå ut för att röka, då hotellet är rökfritt.

tidigare har man haft två alternativ, kodlås eller nyckel och då jag hade nyckeln med mig ansåg jag att koden var onödig. men nyckeln gick inte.

i denna tidiga morgon fick jag besöka statoil som öppnar fem. de har nattöppet men luckförsäljning under de mörka timmarna.

och jag pratade. berättade om min resa i tyskland och det visade sig att denne unge man som sa sig bo i malmö, kronprinsen hade låga resvägar mellan trelleborg och malmö. med buss.

på frågan om han ansåg att solpaneler på taken i malmös innerstad var ett alternativ, svarade han nej. husen skall vara intakt om de är k-märkta. från tak till källare.

och här hittar jag min definition på malmös arbetarklass. man är noga med sin gamla hus. de skall bevaras som bostäder och de skall renoveras pietetsfullt. kanske man kämpade hårt under strukturomvandlingen på sextiotalet då många svenska stadskärnor revs och man byggde nytt och modernt. strukturomvandlingen av det privata näringslivet.

och för mig är malmö sin arbetarklass. väl insatt i stadens angelägenheter, sina livsvillkor och sina livsbetingelser.

man kanske kan tänka på detta när man i möllevången klottrar och ändrar fasader och statyer i allehanda lustifikationer. plank och portar. man klottrar på allt. och detta skall vägas mot de övriga malmöbor som anser att k-märkta hus skall hållas i befintligt skick. och man anser inte att solpaneler är ett uppvärmningsalternativ. detta var bara en hypotetisk diskussion. i tyskland är det vanligt att man monterar solpaneler på sina enfamiljshus för uppvärmning.

i göteborgs förort hade man ett experiment med solpaneler, men det saboterades och invånarna i denna förort hade aldrig sett solpaneler så man visste inte vad det var. bäst att förstöra. sedan kom man på att värmekostnaderna betalas via hyresavin och ångrade sig. denna förort med sin karneval.

om man återvänder till malmö, och deras stad. kanske man bör komma ihåg att malmö är för malmöborna mer än en stad. man bor där och lever där, man anser kanske att karaktären bör bevaras, från omstruktureringar och från klotter och sabotage. och det är malmöbornas stad, de är födda där och lever sina liv där.

tredje vågen feminism och så något annat….

svensk feminism. en riktning inom kvinnorörelsen som har till uppgift att definiera kvinnan och kvinnlighet.

och detta kan ske på olika sätt. i sverige har rörelsen mer och mer gått in i en åsikt om att kvinnlighet är sitt utseende. man har helt tappat åsikten om kvinnan som oberoende. kvinnan som politiskt, ekonomiskt och för sin åsikter oberoende.

utan mer betonat utseende och approach. och denna approach skall ha en djärv och sexig framtoning.  gärna lite och naggande god, gärna med skönhetsoperationer som förstärkning av kvinnligheten.

en snygg tjej, men när hon säger något, går rullgardinen ner och man går därifrån. man har tappat intresset.

man kan i alla påverkansammanhang använda alternativa metoder, rollspel, modellbeteende och frångå flygbladet och agitationen.

men man måste ha en ideologi, man måste ha en interaktion med omgivningen. man måste analysera samhället. det är bisarrt att tro att bara för man är liten, smal och har blonderat hår och tygskor gör detta kvinnan till en produkt för passion. det fungerar inte så. vad vill man uppnå.

vi antar att man vill bli sedd. man vill bli åtrådd och detta skulle vara definitionen på den nya kvinnligheten. dessa kvinnor har avskärmat sig från verkligheten. man klarar inte av att tyda signaler i samhället, man klarar inte av att hålla sig informerad om skeenden och fenomen i ett internationellt perspektiv, utan  lever i sin ytliga värld , spejar på grannen, har sitt kvinnliga nätverk och dejtar för att visa upp sin senaste erövring.

kanske denna erövring har åsikter om kvinnligheten, kanske har denne erövring inte lust att bli utställd som en hund i best in show, och tar avstånd. och spiralen snurrar runt och nedåt.

vad kan man då kalla kvinnlighet. laga mat är kvinnligt, eller?

att städa hemmet i lufsenoverall och håret uppsatt i en tofs, är detta kvinnligt?

verkligheten har passerat den feministiska rörelse utan ideologiskt ställningstagande. de tabun man anser sig överskrida för att göra ett humanare och jämställt samhälle får en motsatt effekt. ung kvinna gifter sig med äldre man, vem bryr sig.

ung kvinna gifter sig med man med utländsk bakgrund och får en ledande roll i hemmet, så han inte kan språket. vem bryr sig?

detta är små detaljer, som blåses upp till något helt fantastiskt, och detta gör att när blondinen säger något, vänder man ryggen till och går därifrån. likgiltig. hon tigger om att få uppmärksamhet, hon går med håven. och hon är en uppkomling. och vi alla har en inlärd attityd av avsmak emot just dessa beteenden. för det gynnar inte samhällsutvecklingen. en strykrädd schäfer som tigger och ber.

och om detta anses vara kvinnlighet, jamen då gör vi så. märkliga kläder, märkliga skor, reklam för tvättmedel i TV, och en instruktion hur man gör rent en diskmaskin, tar bort mossa från taket. små detaljer för dem som är hemma blinda, lite efter.

internationell journalistik under luppen…

internationellt sker en omvälvning av journalistiken. yrkesrollen analyseras och förändras. man skapar en relation mellan papperstidning, nättidning, betalt information och gratis information. man skapar en relation till facebook. twitter, privata amatörer som tolkar verkligheten utifrån dagsform, humör, eller tidigare händelser och delger sin analyser på facebook, för sina vänner.

de imperfekta av tim rice beskriver mediavärlden ur ett amerikanskt perspektiv, och journalisten från ryssland beskriver journalisten som en underjordisk varelse i en värld som är över. skarpa betraktelser i ett sken av rannsakan.

vem kan information. vem behöver information. vem ger information. och vem mottager information.

och i sverige masar man på. lokaltidningen, gratistidningen, kvällstidningen och tvnyheter, texttv nyheter och internet. små fragment. och tidskriftshyllorna i pressbyrån blir mer och mer nischade. motortidning, båttidning, motionstidning eller recepttidning.

ett tecken i tiden. specialinformation. specialist och expert på sitt område. sin lilla sfär i tillvaron. det är det här jag kan. det andra får andra ta hand om.

jag har nog inte läst en enda artikel, ett enda reportage i svensk dagspress som ifrågasätter journalistens roll i allt informationsflöde, en enda journalist som menar att professionell information är annorlunda beskaffad än amatören, grannens eller barnets.  och i detta kan svensk media enbart självdö. man är helt avvikande från övriga europas nyhetstrend. den franska eller tyska befolkningen skulle aldrig acceptera den information som ges dagligen i svensk lokalpress. det är skoltidning. och man försvarar sig med att man ger det som folk vill ha. man har en layout som är av gud instiftad för att folk skall känna igen sig lätt och hitta i tidningen på sex ark. detta var kanske en viktig synpunkt i informationens fyrtiotal, men inte nu. tiden har gått, utveckling, teknik och informationssökningar se helt annorlunda ut idag är då layoutdebatten fördes.  alla människor bearbetar information annorlunda idag än på fyrtiotalet, eftersom utvecklingen sker.  och de pressetiska reglerna är en mall för hur professionell information skall ske i sverige. detta är inte samma sak som man skickar pikar och påpekande till vänner och bekanta genom tidningsrubriker. är man inte med i den internationella debatten eller. är man inte språkkunnig. informationen är uppbyggd på olika sätt, olika språk och bilden kan se olika ut. man har nya fokus, nya tidslinjer. och intar ofta en kritisk attityd till det som sker. kanske detta är en ny objektivitet.

man ger i den utländska journalistiken bakgrundsfakta, som ger läsaren en chans att själv förstå det som sker. bakgrund, eller runtomkringfakta. utan denna fördjupning blir verkligheten fragmentarisk,  och den lilla världen, kvarteret, facebook blir referensen för hur världen är uppbyggd.

och när man kommer utomlands i tygskor och tajta jeans, kanske man anses som en kusinen från landet. och man ödslar inte särskilt mycket tid på att informera om platsen, miljön och framtidsplaner. utomlands kanske turisten från sverige, ses som en börda. någon som inte tillför något. man vet aldrig. okunnig, ställer fel frågor, kanske ointelligenta svar osv. den självutnämnda journalisten från sverige, i undersökande journalistik. på sitt eget lilla vis.

Turister i trädgården….

 

I det lilla samhället invaderas plötsligt området av utbölingar. Detta kallas turism.

Detta kan ske i svenska kustsamhällen eller spanska kustsamhällen, och i detta kn det skapas konflikter. Konflikten är komplex. Då man medgivit hotellbygget och var intresserad av pengarna, men hade kanske inte förutsett alla kulturella krockar som faktiskt blev. I spanien är det lätt att vara turism. Detta är min åsikt. Det är lyhörda människor, som älskar sällskap vilket gör att så gott som alla trivs i det lättillgängliga spanska samhället, och som i alla ”öppna och tillåtande” miljöer finns en baksida. Här förväntas att individen själv kan sätta sina gränser, och om lag och regler överträdes är spanska samhället inte lika tolerant. Detta kan alla intyga som utsatts för spanska polisen bakom lyckta dörrar. Ingen uppbygglig erfarenhet om man säger så.

Sverige är också ett öppet och tillåtande samhälle. Vi har allemansrätt men vi har också strandskydd. Vi har rätt att passera privata vägar, men inte besöka trädgårdar. Och ursprungsbefolkningen anser sig ha rätt till sina privilegier genom sin roll som ursprungsbefolkning.

På västkusten som jag känner bäst, anser göteborgaren att öborna är ogästvänliga och svåra att nå. Och jag som inte anser detta, eftersom de som jag frågar svara uppriktigt och konkret på mina frågor.

Kanske det handlar om finess, smidighet. Om man flyttar de bofastas nät för att man ville fram kanske detta resulterar i ett lite kyligare bemötande. Emedan om man i affären frågar om jordgubbarna är odlade i närmiljön, eller frågar om leveranserna kommer varje dag anser öbon att detta tyder på en förkunskap och en förståelse. Det är olika typer av beteende.

Här i nynäshamn finner man i augusti, i slutet av säsongen en arrogans. Och kanske är de bofasta trötta efter sommaren. Kanske man har haft fel turister. Och så kommer hösten, och vintern och man städar upp och rättar till. Och så rullar det på år efter år.

Eftersom jag , som grundläggande värdering anser att varje människa innebär en möjlighet, att under de första fyra sekunderna sätts relationen, kanske man som turist kan vara lite försiktig, lite tydligare.

En ny trend eller en ökande trend är att man reser runt på ”vanliga” platser. Kansek undviker turiststråken utan besöker levande samhällen. Man har ett udda intresse. Energipolitiska lösningar, vindkraft, tidvattenkraftverk eller kärnkraft. Europa har många små länder med egan specifika lösningar. Och detta kan vara intressant. Man kontrollerar kollektivtrafikens lösningar., centralstationer, kyrkor eller lokal bryggerier.

Och i denna tydlighet blir man bemött utifrån ett helt annorlunda sätt, än om man kommer, laddad och ska ha roligt. Vad det nu innebär.

Och invasionen i området ger en ökat slitage, vatten, sopor, kommunal service, bibliotek, parkeringsplatser, köerna i affären ökar och allt blir maxat.

Och är detta bra, egentligen. Vad tjänar det till?

Konferensen ger också en grupp nya besökare, som köper en glass, vistas på restaurangen etc. men är inte turister utan just besökare.

Och kanske man kan fundera på säsong. Kanske man kan besöka en plats på våren eller hösten och se en mer komplex sida av samhället och dess invånare eller fenomen.

Anpassning, vad är detta?

En anpassning måste utgå från en förståelse för olika livsvillkor. Och om man bryter ner fenomenet turism i minsta betydelsebärande enhet. Information och rekreation å ena sidan, å andra sidan ekonomisk vinning. Och nu är det bara att bygga.

performance, passion och reflexer….

Nu tycker jag att vi tar ett helhetsgrepp på bilen. En kartell. Med bilen som tema och framlampan som fokus. Detta får vi ta seriöst.

Vad skall lampan lysa på. Vad vill vi se i ljuskäglan, när vi kör bilen i natten.

Vi landar i reflexen. Men inte riktigt än. I ljuskäglan finns framtiden och bortom ljuskäglans upplysta sfär finns, beyond det vi kan ha åsikter om, men inte vet. Det fördolda.

Men hur skall framtiden gestalta sig. Jag ser ett barn, en symbol för kommande generationer, en kommande målgrupp för kommande generationers bilar och framlampor. Och detta barn bär reflexer, som en uppmaning om; se mig.

Dessa reflexer är inte fastlåsta i en bricka som dinglar ner i ett snöre. Dessa reflexer är inte påsydda band. Det är fladdrande band. Det är sömmar och det är runda knappar som fästes på kläderna där man vill. Som en del av klädseln. De fladdrande banden retar ögat för att fånga uppmärksamheten. Ett parallelllt fokus har bildats och vi får en relation till framtiden. Framlampan möter en fladdrande reflex, och bildar en länk mellan bilföraren och gångtrafikanten, barnet. Och man måste inta ett förhållningssätt till framtiden, till reflexen och till framlampan och bilen. En relation har uppstått. Bara så där.

Och här uppstår frågor. Vägens beskaffenhet, och barnets trottoar. Eller gångväg eller bara vägkant. En proportionerlig orättvisa i förhållande till yta. Och vi måste anta en moralisk aspekt. I natten, på väg. Där lampan upplyser oss bit för bit om framtiden och bitarna flyttar sig i samma takt som vi rör oss framåt i bilen. Och barnet körs förbi, och vi minns bara de fladdrande reflexbanden. Vi minns inte om barnet var flicka eller pojke. Vi minns inte om det var argt, sorgsen eller bara stressad eller rädd för mörkret. Vi var på väg. Och lampans förmåga att lysa upp vägen och ge oss framtiden var mer intressant, och vi minns bara de fladdrande reflexbanden.

Bilen hoppar till eftersom vägen var trasig. Asfalten hade grävts upp och inte hunnit lagats. Dett upprör oss mycket, vi känner oss störda och svär till.

Att vi själva störde barnet i sin väg genom mörkret är helt ointressant. Jag i min bil är min egen verklighet och i den verkligheten skall jag ha ordentliga vägar. Jag betalar för en funktionell bil och då skall framlamporna jävlar i mig lysa upp, så man ser.

Det är min filosofi.

Och kartellen utvidgas. Vägar, mörker, ljus och signaler. De fladdrande reflexerna för oss till trafikskylten. Ser vi den. Trafikljuset, ser vi den och vad säger den. Och trottoarkanten, avgränsningen mellan vägbanorna. Ser vi dem. Alltid. I mörkret, när snön faller eller regnet piskar mot rutan. Eller dimman som rullar in från havet. Ser vi trottoarkanten, eller vägmarkeringen, alltid. Jag har betalt för en funktion, en framlampa som skall lysa upp så man ser.

Och vi fortsätter. Jag kör på min sida av vägen och får möte av en framlampa som har till uppgift att lysa upp , och jag blir bländad för ett ögonblick blir allt vitt, i mörkret. Och det tar en stund innan jag ser det jag ska se. Jag håller ögonen på vägen, hela tiden men jag ser inte vägen för mötet, mötet som var så överallt, så bländande. Jag såg framlampan i full effekt. Jag hade ett överdrivet fokus i mötet med en likasinnad. En, som jag som betalt för en framlampa som verkligen lyser upp vägen, så man ser.

reflektion från en smoking area efter endagarsbesöket i wolfsburg

här står jag nu i gryningen i esmerwilde efter att ha tagit mig till berlin, missat tåget till stralsund samt fått en resa som innebär tre byten klockan halvett på natten från berlin den 21 september, en fredag efter en natt i wolfsburg med der autostadt.

för mig personligen känns staden lite uppkomling. sekunda kvalitet i kavajerna. onödigt vräkigt offentliga arkitektur. 120.000 invånare och vetenskapscenter. i betong. ritad av en arabisk kvinnlig arkitekt. ett hav av betong med orange kuber.

jag träffar en kvinna i det pittoreska korsvirkeshuset, en äldre kvinna som bor i samma hus som hotellet. hon är äldre har en trädgård med grönsaker, örter och blommor. hon klipper bort vissna löv och varje knopp är ett ögonblick av magi. har denna kvinna behov av att sitta i detta betong hav på en fyrkantig orange kub och sortera sina tankar. tveksamt.

och här vänder jag mig. design skall funka för alla.

det kändes lite uppkomling. sekunda kvalitet i kavajerna, man ser fram emot att köra en grej för att få provköra en Lamborghini.

det finns många fördelar med att hänga med en av Sveriges mest bilbyggare. man får se många olika bilar, man får provåka det mesta. men för de östeuropeiska kvinnor som i lågbudgetkläder, kanske eskortbrudar som anser att businessmän kräver uppkäftigt och slitet.

jag personligen har lite svårt för förorten i designhotell, men jag väljer inte kunderna. det kändes lite uppkomling, lite bordell faktiskt och är glad att det var bara en natt.

man röker inte inne bland starkstolar och. därför känns det extra billigt när varubudet anspelar på att jag har rökt i rummet. visserligen hade jag haft besök då jag gick ut klockan fem på morgonen för att röka. snatta cigaretter, sätta på TV:n och snatta chips- lite för uppkomling för min smak.

der autocenter andades inte uppkomling. en äkta vara autentisk och utan skyddsnät. och som sagt. jag har resan provåkt ferrari, Lamborghini och transam. bara för att jag är jag.

bilen framtid, en reflexion

jag gillar transam, pontiacs firebird. en stor och amerikansk muskelbil, muscle car. ver enda funktion är att tala om för omgivningen att här kommer person med mycket stor kapacitet. det är min definition av bil. ett understrykande av ägarens attityd, ägarens uttryck.

om jag befann mig i ledningsgruppen för porsche, vilket aldrig kommer att hända, därför kan jag ha åsikter.

jag skulle vidga vyerna, använda märket porsche och ha ett eget rödvin. som hårdrocksgruppen ACDC. ett porschevin och så skulle jag designa bord och stolar för uteserveringen, en porschemöbel, sen var framtiden räddad. reklam, ett ansvar för samhällsutvecklingen och porsche som en del i något mycket större.

ett audirödvin har inte samma effekt. audi gör praktiska bilar för transport av hemmets familjemedlemmar, matvaror och hund. här kan man hitta en annan vidgad vy. varutransporter i staden. specialstudera svängradier, vägar och trottoarers hållfasthet och mottagarens behov av leverans.

efter att granskat Hannovers hauptbahnhofs leveranser en tidig torsdagsmorgon lever jag i en atmosfär av skräckblandad gråt. en enda karusell av taxibilar, bussar, lastbilar och livsfarliga backningar. alla trafikregler, alla föresatser om respekt och omdöme sattes här ur spel. och när man ser sex eller sju taxibilar uppta leveransutrymmet, avsett för större forson samtidigt som harrys brödlastbil står på trottoaren och på den smala gatan får möte av en lika stor lastbil som måste upp på trottoaren blir jag förbannad. det är oförskämt, nonchalant, för att inte säga arrogant. och samtidigt vandrar två ordningsvakter och två poliser inne i stationen mellan klockan två och fyra. denna torsdagsmorgon går inga tåg dessa timmar, och det var ca femton personer i lokalen.

kliv ut ur dörren, kom ut ur skalet, think out of the box.

och det blir så. detta är stadens puls. man förs sakta in i vanor, man interagerar, folk, bilar, bussar, offentliga bussar och det utvecklas attityder. detta är stadens puls och det är många som älskar detta. en dynamisk verklighet. en verklighet, föränderlig, amoralisk, det bara blir. och detta måste man styra upp på olika sätt. ordningsmakt.

och här har vi statsmakternas roll. först, andra , tredje. oboy, oboy, oboy. aha.

wolfsburg mit der autostadt

besöket i wolfsburg är intressant ur flera aspekter. en liten tysk stad med bilen i fokus. och här ges utrymme för tankar om samhället. det finns parkeringsplatser, det finns vägar och trottoarer och cykelvägar, men var skall man ställa cykeln.

och om man med sitt barn går till torget, köper fyra äpplen som man går hem och skalar, kärnar ur och kokar äppelmos på och serverar till barnet med osötad yoghurt, och diskuterar äpplen, färg och form och smak, så ser inte lekplatsen ut så här

i staden måste barnets sinnen och motorik tränas i en artificiell miljö, detta accepterar alla barn. men det måste finnas trygghetsfaktorer. var är staketet, var är bänken där föräldern sitter och var är papperskorgen. små igenkännande och trygghetsskapande faktorer, som ger tillit till omgivningen och till sin egen förmåga. växandet kan konkretiseras med växter eller blommor. det är logiskt och talar till det undermedvetna.

vi vänder blicken mot huset mitt emot, ett vetenskapscenter. i spektakulär former och med nya linjer i arkitekturen. och arkitekten är en kvinna, med arabisktklingande namn. och visst kan vi häpna över att en kvinna kan rita hus. men vi får aldrig underskaltta en arabisk kvinna.

vi måste komma ihåg att i samhället finns människor med ryggrad och de behöver avlasta ryggen mot ett ryggstöd. i ett samhälle finns det människor som klarar av att hälla vatten på en levande växt innan den torkar ut och dör, och i samhället finns det människor som cyklar, ett medvetet val av transportmedel. det är så man förvaltar sin tid, i den mindre staden. man vet att det finns bil, buss och spårvagn men väljer sin cykel.

och på den öde platsen framför detta hus har dessa människor eller deras behov inte uppmärksammats, och dett kan man fundera på varför?

och min analys blir att man uppmärksammar ett sorterande samhälle. bilen har en självklar plats i stadens puls, men inte sinnena, ifrågasättandet eller egna valet. en lite hård analys, men här finns fortfarande ett vägval.

der autostadt med alla bilpaviljonger, parkanläggningar och vattenspeglar tilltalar mig. även om man anser att en bil är en bil och har olika färg så finns arkitektur, växtlighet som genom sin utformning ger inspiration och tankar. en medveten plats där alla får plats.

staden är intressant ur flera aspekter, slott och spektakulärt kulturhus.konstmuseum och sk vanliga funktionella bostäder. en tänkvärd miljö att växa upp i.

det har under min yrkestid som lärare på dagehm, kindergarten funnits kvinnor som slänger ner en chokladmjölk och en burk nutella , och serverar detta till barnet, för att sätta sig i telefonen och diskutera barnets dåliga aptit med en väninna, i barnets närvaro.

om man försöker få min sympati med barnets matvägran förstår man ganska snart att det är ingen idé.

en skarp kommentar, skarp som ett piskrapp gör att man väljer sina ord om sitt barn i min närhet. äppelmosföräldern kanske berättar om äppelmosäventyret men diskuterar inte barnets matvanor eller bordskick. det är ointresssant.

och här får man många investeringar i humankapital. från färg och form över konsistens till en diskussion om odling, vitaminer och smak.

och detta blir en människa med skarpsynthet som väljer sitt liv. en människa som  tar in flera aspekter i sina val.

och detta  blir en människa som inte betalar tusen euro för en brudklänning och lever med ett begagnat kylskåp. utan investerar i köksutrustning och överför sin äppelmosuppfostran på kommande generation. och detta är en god samhällsmedborgare.

och när man här i wolfsburg ser en pojke i funktionell träningsoverall, välklippt med ordentliga skor sittande blixtstilla i lekparkens snurrgunga, bör man tänka efter. varför sitter man stilla i en lekpark, som är gjord för aktivitet.

och man bör ta sig den tiden, som vuxen.

lookbook>germany>wolfsburg

hotellen är överetablerade, det finns för få hotell

vad tror man att ett hotell är. vilken information får man som arbetskraft när man anställs på ett hotell. är man sin egen arbetsgivare som själv kan bestämma sina arbetstider och sina uppgifter, eller är man anställd som person och har vissa tilldelade uppgifter som skall utföras per dag eller per timme. och för detta får man en lön som skall beskattas.

jag antar att dessa människor inte är professor i nationalekonomi, men man borde ändå har en viss inblick i internationella relationer.

man vet aldrig vem som kliver in genom dörren. vilka föräldrar perosnen har eller vilka kontakter och privata vänner personen har. att utsätta oskyldiga människor för sin egen olycka av dålig ekonomi, eller privat skuldbörda eller enbart av egoism och nyfikenhet är inte accepterat på europeisk arbetsmarknad. man skall inte sälja sin arbetskraft på denna marknad, om man inte kan hålla isär privatliv och yrkesliv.

visst man kan ha familjemedlemmar som besöker förälderns arbetsplats, säger hej och kollar hur föräldern trivs på sin arbetsplats. det är den sociala strukturen hotellen har. att visa upp betalda rum för vänner, eller andra besökare är inte acceptabelt beteende inom hotell, och detta skall man fatta, oavsett härkomst.

det finns en tendens att som utböling, från annat land ge sig rätten till en mängd övertramp. man skall kolla kulturen, lära känna olika nationaliteter. de flesta länder med skriftspråk har modetidningar, de flesta länder med skriftspråk och tidskrifter har dessa på nätet.

det finns tvål och schampo på alla hotell. och ändå skall man rota i privata tillhörigheter och urskuldrar detta med att man kommer från ett annat land.

man skall låna toaletten i privata rum. var kommer denna idé ifrån, och då har man en kompis via facebook som gjorde så en gång.

vad är självständighet? vad är anpassning. det finns en långvarig tradition av hotellkultur i europa, och det finns tydliga regler för integritet och ägande i europeisk lagstifning. de skiljer sig inte särskilt mycket från land till land.

att dra in sydamerikansk kultur eller afrikansk kultur i ett europeiskt hotell är vansinne.

jag får ofta kritik för jag inte lär ut. och som förklaring på detta ger jag. jag finner det fullständigt meningslöst att lära ut till folk utan språk. som inte förstår betydelsen i en muntlig information.

det finns formell information och det finns informell information. den informella informationen är det privata samtalet, där har man en gemensam historia och en undermening av  tidsangivelse och rumsangivelse. man är på samma våglängd. att överföra dessa privata regler i ett fraktaltänkande. då är man analfabet, då skal man ha fri mat och hämtar sina kläder ur soptunnor och har helt isolerat sig från alla marknader. arbetsmarknaden, lokala varumarknaden, och import och exportmarknaden, och lever i sin egen bubbla, med egan språkliga konventioner.

man kunde befinna sig på månen och vara ett UFO.

det finns i det moderna samhället JETSET,vars närvaro är så viktig att de kan ta betalt och det är kanske inte samma sak som en polska som städar på hotellet och har rätt att rota och stjäla ur resväskan, eller en svenska från malmö. vad är då den formella informationen.  för att göra det enkelt. TV, tidningar, tidskrifter, det som publiceras. det jag författar på min dator är inte formell information och läser man detta gör man datorintrång, och då släcks den formella informationen ner och man hamnar i katrineholmskuruírens värld. där intresse är en gift invandrarman som flugfiskar. detta är dålig journalistik som har ett mycket begränsat läsarvärde. heja sverige.

vad är då bra journalistik.

vad är bra informell information ur intressesfären?

jag hade en granne som odlade orkidéer i sitt växthus. han anpassade klimat och ljusförhållanden efter den naturliga miljön på andra sidan jordklotet.

jag har andra vänner som bygger autentiska miljöer för sina älsklingar, ormar, ödlor, spindlar i terrarium. här ser vi en connection mellan formell och informell information. kunskapen om klimatzoner ger synergieffekt på ett extremt intresse, som ger en kunskap som är användbar i ett produktionssammanhang. ett givande och tagande av information som gynnar utvecklingen.

detta innebär inte att vi i sverige skall odla giftormar, eller ödlor utan vi skall ha rätt fokus och se att värme och ljus, energi kan användas i sådana sammanhang att en miljö kan skapas i ett begränsat rum för odling av andra klimatzoners nyttoväxter. vi kan i framtiden frigöra oss från import av kolonialvaror, och detta får effekter för export, import och transport.och i förlängningen konsekvenser för nationalekonomin.

från frankfurt och söderut….

resan frankfurt – munchen tar fyra timmar ungefär och det är två helt olika karaktärer på städer.

detta var fem dagar innan den sk oktoberfesten skall ske. 139 euro för ett singelrum i hotell winter. där möts amn av skitiga handdukar och en heltäckningsmatta somöverlevt blitzen, och jag är inte nöjd.

över huvud taget är hotellstandarden i tyska städer milt sagt differentierad. och den östeuropeiska arbetskraften med tvivelaktig uppehållstillstånd och arbetstillstånd borde kanske ha en lättare kurs i städteknik, samt det har hänt en revolution inom städmaterial. nya färger, former och funktioner.att vispa runt med gummihandskar, mopp och skurhink. det tillhör det förgångna i en företagskultur som ändå hotellet är.

och det finns dem som anser att hotellbranschen är överetablerad och man behöver bostäder.  och här pratar vi om två helt olika marknader, med helt olika spelregler. och fattar man inte detta skall man kanske läsa grundläggande marknadsekonomi, eller nationalekonomi.

munchen, bayern. södra tyskland. med reggiotåget från munchen till nurnberg åker vi genom välmående byar, ofta med solpaneler på taket. prydliga trädgårdar och välskötta hus, utanför stora staden. den lilla byn, trygghet för barnen, inte så högt tempo och själen har en plats.

bayern är ett vackert bondelandskap. med inslag av hästar,kor och kanske en traktor.

här i nurnberg, med en medeltida stadskärna, valv, och slottet placerat i högläge finner vi i morgontimmarna transporten. och transportfordonet i staden ser ut som den gjort sedan femtiotalet. föraren fram och lasten bak, som från oxens tid och två dörrar bak som skall öppnas och stängas i stadstrafik i staden. man skall genom medeltida valv och över trottoarkanter.

och i alla smatl framkommer följande åsikt:

den är för hög och smal vilket ger en sämre stabilitet och påverkar lastens placering.

i staden kör man ofta en last som skall fördelas och det blir många parkeringar och det blir många stopp. kommer detta fordon ut på öppen väg blir det ett vindfång som i stark vind försämrar stabiliteten.

och var ligger fokus i fordonstrafiken.

bilen blir mindre och man fixar med lampor, och säten, och fjärrkontroller. detta är töntigt. det är en återvändsgränd som man vägrar att backa ur.

personbilen har sin plats. den är definierad. men transporter i den europeiska staden är inte definierad.

och varför alltid lasten bak. trucken som är byggd för last och förflyttning av last ser helt annorlunda ut. och har alltid haft en hydraulik för lyft. men nej kärror skall baxas in och ut ur denna lastbil. och det skall släpas och lyftas och packas om under dagen. det är töntigt.

och jag ser dessa öltunnor och drickabackar som lyftes ur bilen. varför.

när flera brancher skall samverka, eller domäner kan det bli eftersläpningar i teknik. iösteuropa på tågstationen är det första man ser, godståg, persontåg av äldre modell. och om jag inte är fel underrättad så låste man hjulen i stoppen av dessa tunga lok vilket innebär gnistbildning, det bildas gnistor i friktionen. och samtidigt kräver arbetskläderna nya material. att sätta på en banarbetare i neonfärgad säkerhetsväst i nylon i denna miljö kan vara fatalt. detta innebär att banarbetaren måste använda sin gamla kläder, och detta innebär att ingenting behöver göras.

gamla kläder och gamla tåg, och tiden står still. är detta ekonomiskt och arbetsmiljömässigt försvarbart.

och så kommer vi till västeuropa där bilindustrin fixar med framlampornas design. sned lampor med ledljus inbyggt. och långfärdsbussen är för hög och smal, transporterna har samma utseende sedan femtiotalet. hur ser detta ut utifrån?

branschen har en approach som en vimsig hemmafru. rosa rosetter till rosa jacka, och blå rosetter till blå klänning. bara yta. och ingen funktion ingen anpassning till miljön, till omvärlden. detta lilla barnet, eller den nya bilen, något att visa upp. eller som i östeuropa, bara det är billigt.

och ur denna designade bil av senaste modell kliver den tyska arbetaren i importerade kläder, som ser ut som något som man borde placera i soptunnan eller klippa mattrasor av.

fullständigt övertygad om: att nu har vi löst välfärdsproblematiken, och nu är det oktoberfest en tradition från artonhundratalet. och även om man klädde sig i folkdräkt och dansade och sjöng och åt lokal maträtter, samt blev lite rund under fötterna så har verkligheten utvecklats i en helt annan riktning. vem betalar ölpartyt för den arbetslöse invandraren. vilka berusningsmedel finns tillgängliga i alla större festivalsammanhang. och hur ser våldet ut idag och för hundra år sedan. det kanske man inte tänker på om man är en stabil tysk eller europeisk familj med släkt och vänner, när man med barnen besöker karusellen och köper en glass, eller något att äta och sedan går hem. för det var ju så det var tänkt, en fest för alla åldrar. den tyska familjen.

under min resa i tyskland har jag fått egen prissättning på hotell och tågbiljetter och vi antar att detta är snälla kvinnor som skall hjälpa sina fattiga älskare, men marknadens spelregler är lite tuffare än välgörenhetens. och vi anar nu att ett detta beteende får konsekvenser för terms of trades. inget bilmärke kan överleva i hemmamarknaden. och finns det inga köpare så finns det inga. som SAAB i sverige.

jag ser fram emot fd SAABarbetare som berättar med egna ord om hur det var att arbeta på SAAB i trollhättan, bankkontakter, läsa ritningar,kamratskap. språklig miljö och arbetskläder i skåpet. man har ju hört en del. om hur det var att arbeta på banan, på golvet i sverige.

den globala ekonomin..

jag finner det intressant att lek med tanken i den globala ekonomin.

bomull, olivolja, socker. är detta funktioner i den globala ekonomin, producerade i vissa klimatzoner. kommer det alltid att vara så att dessa livsmedel enbart kan produceras i dessa zoner, eller kan växthus och ny teknik omfördela odlingsvillkoren. och hur ser man på ersättningsprodukter

svensk läroplan på nätet…

en elev skall enligt svensk läroplan i femte klass kunna läsa enklare texter med flyt, högt eller tyst för sig själv för att få godkänt i svenska. som är det officiella språket i sverige.

och för detta ändamål bör barnet från tidig ålder umgås med högläsning och skriftlig information.

sagoläsningen på daghemmet bör vara av den karaktären att den ger en intressant och godtagbar standard för det svenska språket. detta tränas på utbildningen på högskolan.

de daghem som har en utbildad personal med god svenska ger dessa barn ett intellektuellt försprång gentemot de daghem som har outbildad personal som känner barnen, men inte har fullgod svenska. detta har inget med invandring att göra. det beror på språkmiljön i hemmet, i kamratgruppen och val av samtalsämnen.

i åttonde klass skall barnet kunna författa enklare texter med motiv från närmiljön på grammatisk korrekt svenska. innehåll, författarton och språk skall ge en bild av det som presenteras.

för att kunna göra detta bör eleven få ta del av litteratur. därför har vi i sverige biliotek, då den köpta boken inte står på inköpslistan i alla svenska hem. och visst, det finns fler böcker än de som finns i hemmets bokhylla,

när jag var tre, fyra år läste man godnattsagor för mig. katinka och dockvagnen  eller bollen som kom bort. det var texter från tjeckoslovakien eller ryssland med illustrationer. och man kunde inte hoppa över en sida eller ett ord, utan protester. varenda ord skulle lässa högt och tydligt.

svenskt skolsystem har idag enligt många kritiker havererat. detta beror på flera orsaker. mindre pengar, generösare anställning av outbildad personal och en inte helt oviktig aspekt. kritik och ifrågasättande av utbildningsfrågor har tystnat i media. de flesta vet vad en omstrukturering av tjänster beror på.

men vad är information. och vad är kunskap. dagens unga, ständigt uppkopplade på internet, lever sitt liv med telefonen. de söker information, de läser information och de ser information.

kanske skolan mer bör inrikta sig på sökandet, och mer ordinär informationsbehandling, vad är fakta vem har skrivit detta och i vilket syfte. den fragmentariska informationsbehandling som slumpmässigt sökande ger, har inget fokus, inget syfte och ger en märklig bild av verkligheten. det som står i svenska läromedel är behandlat utifrån dessa kriterier. matematik, SOämnen och de förmedlas med en språklig nivå som eleven skall kunna. en förväntning. man förväntar sig att eleven i svensk skola skall kunna följa denna språknivå.

vilket ansvar har man som förälder, svensk förälder eller invandrad förälder för sitt minderåriga barn. det är väl självklart att om man flyttar till främmande land ser till att barnet klarar av att följa skolundervisningen.

det är också självklart att man studerar de teorier, metoder som man lär ut i regionen, och anpassar sig till detta. i sverige använder vi skriftlig information och bilder för att lära ut samt en lärare som länk mellan elev och ämnet.

detta är traditionell svensk utbildning.  att införa andra länders undervisning för att testa eller kulturella aspekter på svensk undervisning bör inte ske i klassrummet av obehöriga. man är oförskämd. man ser inte de signaler som sker i samhället. det moderna samhället kräver förkunskaper, anpassning, effektivitet.

om trakasserier av intellektuella, samhällsdebattörer, lärare, journalister  eller ursprungsbefolkning inträder internationella sanktioner. detta gäller över hela världen. inresebojkott, ekonomiska sanktioner av kommunala och statliga tjänster.

och jag klarar att redigera mina egna texter i egenskap av författare med fullgod svenska, och behöver inte ha datorintrång för att kolla. de flesta förstår inte tonen, och har dålig pejl på den ordinarie samhällsdebatten och mina inlägg följer den ordinarie samhällsdebatten och är lite högre nivå än förorten presterar.

porsche visar trenden

i detta fantastiska magasin christophorus 357finner jag en artiklar och reportage om porsche.

om bilmodeller, inredningar och motorer, det är välskrivna artiklar och med ett förtydliganden fotografi. det är en fräsch layout och man får förtroende för tysk journalistik.

i detta nummer kan vi läsa om porsches lansering i reklambilden från femtiotalet och framåt. artikelförfattaren har två aspekter i sin artikel. dels reklambilden som en spegel av samhället och dels utvecklingen av reklambilden för märket porsche.

porscshe är en designprodukt, och självklart avspeglar sig detta i reklambilden, som kanske var lite mer exklusiv än den ordinarie reklambilden i sin tid. ny teknik och lager på lager effekt var säkert banbrytande och bilderna är så kvalitativa att de fungerar än i dag.

denna tidskrift har även en app som kan laddas ner i telefonen kosteloos för den som vill följa god journalistik i modern tid.

artikeln var omfattande och beskrev  ingående reklamens betydelse genom flera decennier. och jag tvivlar på att svenska journalister skulle klara att skriva denna artikel. dagstidningens lokalreporter som i den sexsidiga produkten ger läsekretsen en bild av det globala samhällets påverkan på det lilla lokala samhället, för det är väl ändå så att lokaltidningen skall fungera som länk mellan världen och lokalsamhället.

svenska bilar har aldrig tidigare gett sken av att vara sportiga. de skulle vara familjebilar med säkerhet som fokus. och SAAB finns inte mer och volvo, ja jag vet inte, jag följer inte deras produktlinjer eller lanseringar, reklam. lite töntigt kan man tycka.

mandelolja, jordnötsolja och valnötsolja

i frankfurt har man ett varuhus, med hälsokost, ekologiska livsmedel samt litteratur om yoga, meditation och annat för välbefinnande. frankfurtbon är en aktiv och modern människa med många järn i elden, och kanske inte alltid sätter sin egen tillfredställelse i första rummet. då kan det vara bra att ha ett hälsokostvaruhus.

och där kan man köpa olja. jag köpte valnötsolja, men valde mellan sesamolja, mandelolja och andra oljor.

valnötsoljan var fransk och jag väljer nog bort olivoljan i fortsättningen och använder oljor baserade på nötter. de passar mig bättre. fungerar i matlagning, skönhetsvård och hårinpackningar.

och se. på det fyrstjärniga skärgårdshotellet i nynäshamn hade man samma åsikt. halva flaskan försvann under en av mina promenader. den tillfälliga personalen, troligen från malmö, skäms inte för sig. man har en egen definition på arbete, en fräckare variant. malmö hade tagit över, och i samtal med nynäshamnsbon så framkommer det att turismen uteblir. man kör igenom och tar färjan till gotland.

så arbetslösa malmöbor från förorten får leka på hotellen. vad säger sandhamn om detta? jag accepterar det inte.

semester-t-shirten

jag finner ämnet tshirt mer och mer aktuellt. den vanliga tshirten som man köper för att använda, och dessa evanemangstshirts. funktionär-t-shirten,festivalt-shirten, konsert-t-tshirten.

behöver världen mer t-shirts med tryck. och i så fall, vad händer om man hittar ett ersättningsmaterial för bomullen. eller recyclar fibern, bomullsfibern.

hur mycket mark och hur mycket vatten behövs i den tropiska klimatzonen för att producera 1000 semestertshirt med tryck. och vad händer om man frigör denna mark och detta vatten, genom att hitta ersättningsmaterial till semestert-shirten.

kan man bygga hus på marken eller skolor eller hitta andra grödor. jag har lite svårt att använda bomullstyger i min sömnad. tvivelaktiga produktionsvillkor och bekämpningsmedel gör att jag väljer nyare material, helst. det är inget fel på bomullen som produkt, men den tas för givet, och jag vill inte riktigt acceptera detta faktum.

eller vitt socker. hur mycket mark och hur mycket vatten behövs för att tillverka socker till det spunna sockret som vi köper på tivolit, finns det ersättningsprodukter om man vill äta något annorlunda på sitt tivolibesök.

ska världen bli tråkig. svar ja.  nu skall semestert-shirten tillverkas i ett miljövänligt material med ett miljövänligt tryck och det skall ske en produktutveckling. en tygservett, eller en bandera, eller varför inte ett tyg på metervara. så individen kan vara kreativ och knåpa ihop sina semesterkostymer. vara lite aktiv på semestern. kanske backpackern kan köpa sin ryggsäck, sina bekväma skor med en loga I LOVE BERLIN på.

grundfrågan blir. behöver världen fler tshirts i ren bomull med tryck på? eller kan man tänka sig ett annat material.

och ger det ett solidariskt och medvetet intryck att komma i denna t-shirt, när man reser runt i världen och upplevelsekonsumerar. ska köpa lokala souvenirer, autentiskt hantverk eller bara uppleva atmosfären. jag får helt enkelt inte ihop ekvationen. fotbollströjan med tryck är inte i bomull. supporterklubben har tänkt. så märkligt.

en dag som alla andra på frankfurts tågstation….

att använda hemlösa män som semesterleksak är inget jag rekommenderar.

vi har förstått att unga kvinnor söker spänning och adopterar en hemlös. att leva på gatan är ingen lek. våld, trakasserier ingår i vardagen, och det är inte polis eller vakter som utför dessa handlingar. det är de sk vanliga skattebetalare.

att hamn i den situationen är en konsekvens av frivilliga och ofrivilliga val, och den ekonomiska och psykiska skuldbördan är privat. det är en fråga om integritet.

de hemlösa unga männen har oftast för att inte säga alltid åtaganden. ty, det fungerar så att även kvinnor. äldre och förvirrade människor lever i samma situation och i denna miljö är den fysiska närvaron av största vikt. dessa unga män har åtaganden, att ta hand om… och när en lekfull ung medelklasskvinna vill ha lite spänning så stör man ordningen. kvinnor lämnas ensamma, och utsätts för våld och trakasserier av sk vanliga skattebetalande människor.

vad en hemlös ung man behöver är information. han har spänning. vistas man på gatan möter man människor, och man blir kräsen. man lär sig känna igen viktiga personer. prata gärna, ge dem cigaretter men tro inte att du är en världsförbättrare. bara för att dessa unga kvinnor lever i ett vakum, så betyder inte detta att de fördomar de har om en hemlös alltid är verkligheten. de vet allt, innan det sker, det kallas intuition. man utvecklar vissa egenskaper. att förutse väder är en egenskap. man är väderberoende.

hur vet jag det. jag tvingades leva ett år på malmös gator eftersom jag inte kunde gå in i bostäder. efter två års daglig misshandel av en illegal invandrare i göteborg. sparkad i huvudet, slagen och kallad allt mellan himmel och jord bar dessa hemlösa i malmö mig över psykiska smärttrösklar som ingen skall behöva leva med i ett fredligt land, i en demokrati. jag behövde aldrig vara rädd, aldrig vara ensam och jag frös aldrig.

jag var alltid ren och välklädd, samt hade ett vårdat språk och en normal attityd. dessa människor samlade på metall som de sålde, och de hemlösa i malmö, vet allt om ekologi, den senaste forskningen, och allt om metall i framtiden. när jag kan något, kan jag lära ut så att alla förstår.

jag vill inte påstå att vi är vänner, men självklart förstår jag problematiker i denna grupps vardag, och de är inga semesterleksaker.

jag såg denna dag en turist komma med en stulen barnvagn. detta är helt oacceptabelt. det innebär att man begränsar en barnfamiljs rörelsefrihet, och då gör vi så. och jag skulle rekommendera frankfurts poliskår att rensa ut alla smålangare, det ser inte bra ut. de stör de stora grabbarna, och det ger konsekvenser. det finns ett stövelpar och det finns tusen stövelpar. det är bara att välja. streetlife.

lookbook>germany>frankfurt

www.inspiration-design.eu

jag har fått en ny idol nu. pelle pettersson och bryan ferry flenkeras av titus berhard.

huset 9 gånger nio meter. i återvunnen sten.

jag ser mig själv vandra i spanska öknen runt mojacar, med en påse och samla sten till en ståltrådsbox. sten för sten,box efter box fylles och fogas samman till ett hus. och i en meditativ lunk bygger jag ett stenhus, kanske tre gånger tre meter. och rensar upp jorden runt huset så man kan odla kaktusar, fikonkaktusen frukter, jag släpper ut hunden tar ett par steg och plockar ett par fikonkaktusfrukter som jag pillrar ner i morgonyoughurten och säger till mig själv. det blir sol idag. det blir en varm dag.

i öknen.

den tyska affärsmannen…

här i frankfurt tror jag, om jag inte har tytt signalerna fel, tror jag att min jacka från Pelle P/ pelle pettersons kollektion/har gjort succé bland den stressade affärsmannen.

tyskland, det vet alla, har en underbar småbåtsindustri. allt från segelbåten till yachten, och det är möjligt att det finns kollektioner av tyska seglarkläder. men jag har förstått att Pelle P. det är grejer det. rena linjer, diskret men med detaljer utöver det vanliga andas detta en representativ kvalite, och det är underbara kläder. kanske inte rosa är min favoritfärg, men det finns andra färger.

jag tror nog att i frankfurt finnes en efterfrågan av kläder i ren, teknologisk design som fungerar i arbete och fritid. och kvalitetsprodukt, det är tyskens ideal. låg livslängd så man känner sig klädd och kan stressa vidare i alla sina åtaganden.

och nu har de förtått detta…

svenska skolan….

jag kan inte riktigt acceptera att svenska skolan inte är i topp. jag kan inte riktigt acceptera at sverige inte är bäst på miljöteknik. och jag funderar på information. vad är information.

ord och bild. och hur presenteras denna information, och när skall man avstå från att ta del av informationen och när skall man söka vidare.

och jag tror att svenska skolan bör titta på presentation av information och ägna en stor dela av undervisningen till att lära ut tekniker för hantering av information.

jag ser unga människor, de ser allt, hör allt, de är lyhörda, sensibla och

“qvick to use the axe” det är inte mycket som duger. man har en negativ attityd till omvärlden. och detta påverkar naturligtvis hur man hanterar information.

var ligger fokus i informationen, vilken ideologi speglar informationen, och i vilket syfte presenteras informationen.

en stående kritik av svensk undervisning är jordreformerna som sverige har haft genom historien. tre gånger. och man anser att dessa jordskiftesreformer presenteras tre gånger under nio år. i tredje, sjätte respektive åttonde klass och menar att detta är slöseri med tid.

och detta skall jämföras med det lilla barnet som i sin godnattsaga skall höra samma saga kväll efter kväll. det finns många historier om min favorit. katinka och dockvagnen en rysk saga. och inte ett ord fick hoppas över, inte en sida fick hoppas över. detta ledde oundvikligen till protester. katinka och dockvagnen, och så hade jag en annan reservfavorit. bollen som kom bort. det var min information och ur dessa skrifter hämtade jag all livsvisdom jag behövde i min vardag tre, fyra år var jag väl.

vad är information?

att läsa tidningen på tyska….

detta besök i tyskland, berlin och frankfurt. läser jag magasin.

arkitektmagasin, designmagasin och bilmagasin. då dessa speglar samhällsutvecklingen i en punkt.

alla genomsyras av ett miljötänkande, och en resurssnålhet. man har en högteknologisk syn på material, produkt och tillverkning.

i tidskriften christophorus 357 fanns en intressant artikel om hur man lanserat porsche i reklambilden från femtiotalet och framåt. i denna tid då reklam på tv var annorlunda beskaffad. i sverige fanns den inte alls. artikelförfattaren hade ett jämförande perspektiv på porsches formspråk i lansering av bilen genom flera decennier och en tillbakablick på hur reklamens plats i media förändrats. vad är reklam och vad är fakta. vad är reklambaserad fakta.

porsches formspråk i bil men även reklamkampanjer andas framtid. man förstår att porscheskonstruktionsteam lever i en framtid. och gjorde så även på femtiotalet.

performance, passion, porsche. tidningen fanns som app för telefonen också så man kan ha sin porschedesignande mobil tillgänglig 24 timmar om dygnet. följa varje nyhet i frågan porsche. känna sig med i gänget.

läskunnighet

i svensk läroplan för grundskolan står att eleven i femte klass skall kunna läsa enklare texter  högt och med flyt. vilket innebär att orden uttalas korrekt och texten inte avstannar vid flerstaviga ord.

detta förväntas en elvaåring i svensk skola klara av.

och hur lär man sig att läsa en enklare text högt och med flyt. man bör ha vuxna omkring sig som klarar det. på daghemmet kanske man kan kräva att personalen klarar av att ha högläsning ur en sagobok istället för att servera kaffe till sina påhälsande vänner . och i skolan kanske man kan ha lärare som klarar att prata ordentligt.

detta leder till att de daghem som följer läroplanen för daghem där högläsning ingår i omvärldsorienteringen ger barnen en bättre plattform än de som outbildade passar barnen och kollar i deras extrakläder och ställer frågor om hemförhållanden.

och om man betänker att en tvåveckors språkkurs för ungdomar ger ett språk, som just ger den kunskapen, eleven kan läsa högt enklare texter med flyt och korrekt uttal som är ett av kriterierna för kursen så faller alla försvar för att ha outbildad personal. det är ointressant.

sätter vi därefter fotbollen i krysset på tvrutan, så finner vi svenska blondiner som läser tvnyheter, stakande eller dialekt eller genom näsan. man säger fel, man hittar inte ordet och man har inget flyt i texten som man läser innantill. man har inte själv tagit reda på nyheten utan fått en lapp som man skall läsa, och detta klarar man inte av.

vädret, man har inte själv satt ihop vädret utan ger ett referat. och det klarar man inte. använder man dessutom cocktailklänningar i nyhetssammanhang eller presentation av vädret undrar man har de inga ideologier. har man inget begrepp om verkligheten. är man tio år i huvudet och klär ut sig eller vad håller man på med. och förväntar man sig att svenska tittare skall reagera. det finns andra länder med nyhetskanaler. man byter kanal bara. liksom man säger upp prenumerationen på tidningen. det är inte värt pengarna.

man har vissa förväntningar som läsare, man har vissa ideologier om vad som är nyhet,skvaller, lögn och förtal. man har studerat pressetiska regler i skolan och anser att tioåringar inte är mogna att sköta nyhetshanteringen i sverige. mental ålder. att se fräsch ut.

att vara fräck är ingen ideologi. det är att koppla bort hjärnan och använda sitt kvinnlig nedre uttryck. och ingen är intresserad.

svenska hotell

de svenska hotellen är inte billiga. och när man finner att maten är utbytt mot varor från soptunnor och hotellets mat finns i personalens kylskåp undrar man, har dessa människor inga ideologier. ingen har sagt att man inte får göra så.

på svenska hotell kan man få använda handdukar och använda lakan. det finns ofta en policy om att en gäst kan använda samma handduk flera dagar. detta för att spara energi, vatten alltså en miljöåtgärd. har personalen inga ideologier, eller  minsta kunskap om personlig hygien. jag försöker visa genom att hänga upp handtvättade klädespersedlar hur man håller tyger rena, och får dessa nedsmutsade med vattnet ur skurhinken. dessa människor är inte normala, det är tvångsbeteende.

och vältrande i sin egen förträfflighet, får man inte säga till. det finns inga gäster på svenska hotell, och de som genom företaget sover i hotellet har sina grejer i bilen.

man har egen prissättning på rummen, och personalen anser sig kunna ta ledigt och sätt in en kompis.

detta gäller trestjärniga hotell och neråt. även fyrstjärniga.

och personligen är för mig en dum blondin ingen ursäkt för att inte kunna läsa och skriva.

vi förutsätter i sverige att individen har en ideologi, är påläst på svensk historia, har lokalkännedom och kunskap om hygien, miljö och anständig klädsel. är man anställd som städerska är man inte där för att prova kläder, eller slita sönder kläderna i gästernas betalda rum. detta förutsätts att personalen skall förstå.

invandrare i sverige känner sig diskriminerade i tjänstetillsättning. de har x och y i namnet. de söker upp journalister som skall föra deras talan.

jag skulle aldrig anställa en invandrare om jag hade ett hotell. avsaknad av ideologier, historia och lojalitet till kamrater gör att individen inte klarar av det som krävs på svensk arbetsmarknad.

man platsar inte helt enkelt.

skolans roll…

Skolans roll

En satsning i humankapitalet skall ses som en investering. Och den ska ge utdelning, gör den inte det så minskar budgeten.

Skolan omorganiseras. Mer elever och mindre pengar. Det är logiskt.

Och detta leder till protester, organiserade och oorganiserade. Disciplinära svårigheter. Och så har vi hjälten hela veckan. Den outbildade manlige kompisen. Barnens vän. Han känner barnen och går in och leker lärare.

Och här sätts hela arbetarrörelsens värderingar, solidaritet ur spel. Språket är det redskap man använder i skolan för förmedling av information. Man kan spela upp små tablåer i mimteaterns form, men det blir sällan bra.

Kan det vara så att det finns en korrelation mellan outbildad och språk. Mycket möjligt. Och hur bedriver man undervisningen om språket inte är tillräckligt. Kanske man berättar roliga historier, kanske man hittar på, för troligen kan man inte tillgodogöra sig den information som finns i läromedlen, eller lärarhandledningar eller läroplaner. Och om man har områden i sverige som enbart har en femtioprocentig godkändnivå kan man anta att nästa generation i en omstrukturering möter en vuxen kompis, som känner barnen i katedern. Det är logiskt.

Dagens informationsflöde är komplext. Dagstidningar är digitala. Tvprogram går i repris, och internet har sajter utan begränsningar, eller faktagranskningar.

Biblioteken har böcker, filmer, musik och spel. Och det händer saker i närmiljön som refereras från människa till människa, via telefon eller facebook.

Och allt detta är information. Men allt är inte sant.

Dagens unga har inga problem med tekniken. Man hittar i sökmotorer och hanterar google och andra sökmotorer utan problem.

Men hur bearbetas informationen. Hur hanterar man personskvaller. Svensk pressetik har integritetslagar. Och den utbildade läraren har en självklar försiktighet i det dom inte är vetenskapligt bevisad fakta. Detta kallas ideologi.

Om man har tur har grannen en ideologi, en politisk skolning eller en uppfostran som inte tillåter lögner, förtal eller skvaller.

Man vill ha en analys. Och hur ställer sig nu den outbildade vuxne kompisen, som känner barnen till detta. För var det inte så att kompisskapet bottnade i personskvaller. Att man hade snaskiga grejer att berätta om lärare, om personer i närmiljön. Kanske var de sanna, kanske var de överdrivna, kanske var de lögner. Detta rubriceras som förtal. Nämner man dessutom namn, eller på annat sätt påtalar utpekande drag, så begår man lagbrott.

I dagens skola, avviker elever från lektionerna, man har viktigare saker för sig. Man spejar. Kanske åt en vuxen kamrat som vill veta vad en granne har för sig på dagarna. Man anser detta viktigare än att sitta i skolbänken. Man är kompisar.

Denne vuxne kamrat har ingen moral. Han fråntar unga människor rätten till adekvat information, samt åldern. Vem leker med barn. Och varför leker man med barn, om man inte vill ha information.

Man snokar helt enkelt. Och den vuxne outbildade kamraten som känner barnen går in i skolan och undervisar, och tar med sig lekbeteendet. Detta är inte normalt.

Den utbildade läraren får många förtroenden, men har efter tre års högskoleutbildning både språk och folkvett att hantera dessa förtroenden. Man kanske tar kontakt med motparten och frågar om det är sant som eleven säger, eller vill höra motpartens historia. Det är ideologi.

Ingen elev lär sig i ovan nämnda undervisning att söka upp den omtalade personen och fråga hur det ligger till. Det ingår inte i kompisskapet. Man går på sin outbildade lärares historia och detta tar tid från den ordinarie undervisningen.

Fokus och koncentration på ämnet förskjuts till att skvallra om och reta oskyldiga människor. Till vilken nytta.

Den vuxne kamraten känner barnen, och ser som sin plikt att lära dem områdets jargong. En endimensionell struktur.

Vad händer om barnen flyttar med sin familj? För troligen förstår föräldrarna att det som sker inom skolans väggar är trams, och troligen anser föräldrarna att deras barn förtjänar en bättre skolgång än den som erbjuds av en som känner barnen.

Och barnen flyttar, och nu blir det oro i lägret. Vad kommer de att säga? Vad kommer de att berätta, för någonstans känns det olustigt. Och eleven blir bevakad. Kanske av de elever som avviker från lektionerna för att speja åt en vuxen kamrat.

Och nya omstruktureringar leder till än mindre budget, och inga klockor ringer.

-jag har ordning i klassen, säger den outbildade kamraten, och skickar elever ur andra klasser. Det är ohållbart. En lärare binder upp barnen genom att ge dem lögnaktiga förtroenden om personer i närområdet, och detta ska kallas undervisning.

Betygnivån sjunker. Informationen blir föråldrad i svenska skolor. Och man inför lokala läroplaner för att kunna sänka nivån ytterligare, utan att det märks.

Och vad händer om en elev blir understimulerad. När en elev inte får information på den nivå han kräver, som den utbildade läraren klarar av att tillgodose. Han eller hon tröttnar, och busar eller spelar dataspel på telefonen.

Och skolans uppgift var att fostra goda medborgare, det står i läroplanen. Kanske man behöver en god medborgare i katedern, påläst i ämnet inte i personskvaller. Kanske behöver eleverna en lärare som kan sitt ämne, som kan förklara så att eleven förstår, inte mumla, inte hitta på och inte säga

Bra fråga, fler bra frågor.

Sverige lever i ett informationsvakum. Det är för låg nivå. Och om dagens journalister är produkter av den skolmiljön, förstår man varför svensk dagspress ser ut som den gör. Någonting som man slår in tallrikarna i när man flyttar, det är allt.

BBC redogjorde i detalj för egyptens situation vid förra konflikten. Höjda matpriser, korruption och missnöje med presidenten. Vi ser idag här på tysk TV att kravallerna blossat upp igen. Hur redogjorde svenska tidningar kravallen uppkomst. Ser man inte på de stora nyhetskanalerna i sverige. Och varför? Har man inte tid, ägnar man sig åt personskvaller eller rotar man i skåp och lådor? Eller springer och filmar med mobilen. Allt trycks och allt granskas och alla i sverige kanske inte anser sig behöva läsa tyska, franska och amerikanska dagstidningar för att få information, då vi har pressetik och presstöd i sverige. Och ingenting varar för evigt. Världen krymper i svenska nyhetsflödet. Dagstidningar får en mer lokal prägel. Är världen för komplex, eller är de faxade nyheterna obegripliga. See you! Informationsbolagen säljer nyheter och kräver en korrekt behandling och tolkning. Är detta uppfattat.

Och hur presenterades den konflikt som pågår i egypten i tidningar. Matpriser och suezkanalen, och hur konflikten spred sig och i dagarna ser vi att konflikten tagit ny fart.

Jag är i berlin där man har uppdaterat jordbrukspolitiken allt från maskiner, grödor, transporter, ekologisk hänsyn, ekonomisk hållbarhet samt ett etiskt ställningstagande. Kanske är det upprinnelsen till de höga matpriserna i egypten. Ett föråldrat jordbruk, eller för många mellanhänder i transportelden. Man vet aldrig.

En av de svenska Tvkanalerna har en ny serie intresseklubben. Vi har alla intressen. Någon flugfiskar, någon broderar tavlor, någon tävlingscyklar och någon bygger om bilar. För att ett intresse skall bli intressant att läsa om i en lokaltidning bör det sättas i ett större sammanhang. I en komplexitet. Hur fördelas intresse mellan könen, över ålder och kanske bostadsområdet spelar in i valet av intresse. Bor man nära en simbassäng, kanske man simmar och har man ett eget garage, kanske man bygger om bilar. Att presentera en artikel om en väns intresse, verkar lite felsignalerat. Det blir mer som en bekräftelse av att nu är det vi två, mot världen. Och jag är inte intresserad, inte ens om dessa intresseförenade dyker upp i Vimmerby.

I vimmerby söker jag förstå hur astrid lindgrens författarskap påverkat staden Om hennes hand ligger över befolkningen, vilket gör att de pratar tydligt, är välformulerade och använder flerstaviga ord, insljutna bisatser och ordvändningar som kanske är konstruerade. Man använder språket som redskap i kommunikationen med omvärlden och skaffar sig på sätt kunskap, en större kunskap om fenomen i närmiljön för att förstå hur detta påverkar och påverkas globalt.

Från berlin går resan till Munchen och så vidare in i Italien.

bevakning i privat regi…

När man bor i förorten upptäcker man att här är man bevakad. Någon har varit inne i lägenheten, kontrollerat i pärmarna och tittat i lådor och skåp. Man har varit i källaren och man har varit i kylskåpet och skafferiet.

Och man upptäcker att man utsätts för konstruerade händelser, som ett slags tablåer av märkliga individer som kontrollerar. För att se vad man gör.

Ja men då gör vi så, ser vad ni gör. Och så studerar vi det. de får uppmärksamhet. En ny erfarenhet. Och vi tar dit utomstående, internationella observatörer, journalister, och vi studerar dessa konstruerade tablåer.

Och vi ser att det är trakasserier. Har man invandrarbakgrund och politisk flyktingstatus kallas det trakasserier av ursprungsbefolkningen.

Och uppmärksamheten ger mersmak. Man blir stöddig.

Men hur fungerar det i ett internationellt sammanhang. Trakasserier av ursprungsbefolkning, indianer eller koptiskt kristna eller kristna i muslimländer. Leder inte detta till sanktioner?

Och barnomsorgen omstruktureras, skolor omstruktureras, man spar pengar. Och inga klockor ringer. I förorten startar man föreningar med tvivelaktig målsättning, och man tigger pengar till verksamhet. man dansar. man leker i skogen, förutom de etablerade föreningarna scouter och fotboll, balettskolor eller dansskolor. Och det finns inga jobb.

Och renovering av hyresbostäderna uteblir, och inga klockor ringer. Ideologier. Man måste ha ideologier. Man måste känna tillsamhällets konstruktion i det moderna samhället.

Vill man ha kontroll, så får man kontroll, enkelt. Och logiskt.

Minnesfragment

Om man startar klockan åtta på morgonen från ystad kan man ta bussen till trellborg, rärjan till Sassnits, lokalbuss från färjan till tågstationen och ett tåg till berlin med byte i straalsund. Man är framme innan midnatt.

Det första man kan fundera på är transporter av gods. De flesta färjor gåt till polen, några till travemunde eller Sassnitz och därifrån skall långtradaren vidare. Kanske det går en färja till amsterdamm.

Och det finns inga jobb i sverige.

Under min månad i brålanda sitter jag en förmiddag. På tallriken finns upptinade jordgubbar, arla youghurt, jordnötter och kokos. Och i koppen brevid pulverkaffe, inhandlat i den lokala butiken.

Och jag tittar ut genom fönstret och ser den nedlagda frysfabriken, och jag ser inga växthus.

Det finns inga jobb i sverige.

Och vid min frånvaro passar de socialfall från chile som längtar hem att använda duschen eller deras besökare. Och man anser att man måste snatta något. The, kaffe eller mat, frysta jordgubbar kanske, gott.

Och så kommer malmös representanter. De ska ta över stället. Och de hjälper till i affären och de säger hej till brålandaborna, och de är så trevliga. Kanske de söker en raggare som omväxling.

Jag går till biblioteket i brålanda. Det har öppet tisdagar och torsdagar och läser designtidning och arkitekttidning. Det formligen exploderar i betong. Beting i utemöbler, betong i köksinredning, badkar, arbetsbänkar, husfasader och murar. Betong i nya former. Det är trendigt. Och jag går ut på altanen, där står vita plastmöbler, gräset är oklippt och ogräset är inte rensat i rabatterna. Det är vår.

Men i malmö står betongfabriken stilla, och i brålanda står frysfabriken stilla.

Och det finns inga jobb.

Och så kommer en spansktalande vän till socialfallen i lånad volvo, från malmö. Han anser sig vilja kolla upp. Kanske söker han en trevlig semesterplats för sina spansktalande vänner. Kanske han försöker få stadsdelsnämnden att betala vistelsen. Planering. Vi har fått ett världssamvete på besök. Han var allergisk mot rök, och krävde att jag skulle stänga altandörren i hans närvaro, men skämdes inte för att gå in i minbetalda lägenhet och kolla upp ett och annat, bland annat duschen under min frånvaro. Och spreja en illaluktande vätska, som man använder för katter.

Och i hans hjärna fanns inte att detta var trakasserier av ursprungsbefolkningen. Han hade sin kultur, macholultur. I brålanda, arbetslös och halvspråkig. Skulle kontrollera miljön.

Det finns inga jobb i sverige.

SAAB ett par mil längre bort, i samma region hade nyligen lagt ner.

Och det försvann pengar från mitt nordeakonto efter att jag besökt ett bankkontor i regionen.

Det finns inga jobb i sverige. Det är för långa transporter. Man kan inte ta färjan till polen och sedan in i västeuropa, det blir för dyrt. Sverige ligger för långt från europas centrum. Man får ägna sig åt föreningsverksamhet, och umgås på tiggda pengar från stadsdelsförvaltningen och kalla det kultur.

Brålanda har genom sin höga arbetslöshet satsat på turism. Man kan vandra, paddla besöka ett antal slussar i dalslands kanal eller mellerud. Man kanköpa garn i mellerud.

Och få detta snattat i brålanda, för att socialfallen längtar hem , eller få en virkad mössa stueln. Man är arg.

Det finns inga jobb i sverige.

Frysta jordgubbar, frysta hallon och frysta blåbär. Det kunde man köpa i den lokala affären av representanten från malmö med betongförorterna. Och man provade mina kläder. De passade inte. De är svårburna, det finns en poäng i det.

Det finns inga jobb i sverige.

författaren M. Ende inspirerar..

jag befinner mig i berlin, tyskland. jag hade en del att skriva och fann väl inte den arbetsro jag behövde i vare sig ystad eller köpenhamn. de tillfälliga städerskorna med invandrarbakgrund drog med sina skitiga skurhinkar, snattade olja och rotade i väskan som vanligt. man byter ut frukostosten och det kallskurna mot sekunda varor, och häller vatten i den flytande tvålen. detta oavsett om det är fyrstjärnigt, trestjärnigt eller mindre.

tillfällig arbetskraft. om jag i egenskap av dum svensk blondin satt och flinade i receptionen skulle detta inte vara accepterat.

som sextonåring var jag på besök i rom, och tydligen hade jag en speciell look. man ville att jag skulle bli fotomodell. jag tackade nej.

men med den bakgrunden finner man det märkligt att den polska caféägarinnan kan yttra

du är ful, du är oförskämd mot in personal, gå.

vad hade jag sagt. matpriserna kommer att gå upp. det är inflationen.

vad kan man begära av polska invandrare med eget företag. tydligen måste man ha ett sött utseende och får inte yttra mer intellektuella åsikter är väder och vind. vi kan klara oss utan den typen av företagare i sverige. det är min åsikt.

nu är jag i berlin, tyskland. michael endes hemland. och vi minns väl alla hur förtrollade vi blev över de barnböcker han skrev. de böcker där han på ett lekfullt sätt i sina gestalter beskrev djupa filosofiska spörsmål. och även om de barn vi läste böckerna för förstod i detalj vad dessa filosofiska frågor innebar, så planterades de i barnens medvetande. som en början. och det är väl så sagan ska fungera.

dessa filosofiska resonemang varpå västvärlden bygger sina värderingar, lagar och strukturer.

jag läste dessa böcker för svenska barn och för barn med bakgrund från andra delar än just väst, för att detta var viktigt och ingår i mitt arbete. men när man får in en kollega som inte klarar av att läsa högt för barn och definitivt inte kan förklara eller ens förstå de filosofiska resonemang som beskrivs i sagoton så undrar man, vem ska ge dem den kunskapen?  föräldrarna, och vem ska ge dem upplysningen om att just en boken finns. det är alltså så att människor som vistats i sverige i över tjugo år inte klarar av att läsa högt ur en sagobok, skrämmande.

den svenska skolan har under en tioårsperiod raserats. kanske det beror på den outbildade personalens bristande kompetens eller nonchalans. och den utbytta arbetskraften jag möter i receptionen på hotellen, blonderade vet inte heller någonting om de filosofiska resonemang som västvärldens värderingar, lagar och strukturer bygger utifrån. för ingen har sagt något.

den tillfälliga arbetskraften från malmö, med ett ordförråd som en fyraåring, och en allmänbildning som är i ett existentiellt  futurumtillstånd. kan de prata grammatiskt korrekt. att doppa gästernas kläder i skurhinkens skitiga vatten ingår inte i arbetsuppgifterna, däremot ingår det att kunna läsa den arbetsbeskrivning som hotellen i landet har. lagar och regler. och det är lite skillnad mot att släppa in kamrater i betalande gästers rum för att de ska få se på något skoj.

sverige är pinsamt.

när man så reser i östeuropa, finner man att trots medlemskapet i EUhar man inget begrepp om just dessa filosofiska resonemang. man har sin kyrka, katolsk eller ortodox, i södra balkan finns muslimska grupper, men noll koll på de strömningar som råder i debatten och definitivt inte var dessa debatter härstammar ur. man lever i en intellektuell gråzon. och hur detta uppstått kan inte jag svara på. den ryska litteraturen, den ryska filmen är mer än väl införstådd och hänvisar hela tiden till de filosofiska resonemang  som våra ideologier kommer ur.

när dessa östeuropeer kommer som stipendiat till västeuropas universitet, hur uppfattar de undervisningen.

för det är ju dock så, att de svenska professorerna förväntar sig att de elever som kommer skall känna till, och ha en bred och gedigen allmänbildning eller om man så vill en global kunskap om kultur, tradition, religion, information och socialstruktur. men den finns inte självklart hos vissa invandrargrupper eller just gäststudenter. vad konstigt. kanske är det så att svenska universitet halkar efter den övriga västvärlden, frankrike, tyskland, belgien på grund av att denna plattform för västerländskt tänkande saknas hos större delen av studenterna, och är det då intressant att bedriva undervisning.

att beskriva femton kaktusar, över jord. och ta kort på dem är lite väl låg nivå. även om de kommer från mexico.

berlin är fantastiskt. mycket modern arkitektur, och ett fungerande kommunikationssystem. uppdaterad jordbrukspolitik. och när tysken gör något görs det ordentligt. från det lilla fröet som sätts i jorden till förpackningsplasten runt mövenpickglassen som läggs i den sorteringsindelade papperskorgen på hauptbahnhof innan man stiger på ICE-tåget till Munchen.

det finns kanske dem som tycker att tyskland är tråkigt, präktigt.

tja, men det är effektivt. man spar tid. och boken hett MOMO och kampen om tiden. av Michael Ende. och den tyska unga generationen har fått de filosofiska resonemangen presenterade för sig sedan barnsben, och det märks, i livsstilen. på gatan, på caféet, i s-bahn eller u-bahn.

jag ser på arkitektur, jag läser om arkitektur, jag är i berlin

berlin är kommunikation, information och arkitektur.

så eftersom jag är i berlin passade jag på att köpa lite arkitekttidskrifter som inte finns i sverige.

inspiration design

future och detta var nummer 32

det var kranar, fönster och möbler. vi har sett et förut.

och det var cyklar, inget revolutionerande, men de smala ramen och det smala styret var med, så man kan parkera i cykelstället i staden. och detta tackar jag för. de överfulla cykelställena kräver en slimmad line utan utskjutande kablar och ringklockor och pinnar och grejer. en tajt design, och lätt för man ska bära den uppför trapporna. och nu var det så.

men jag undrar om det inte finns en liten hype på serbien. serbien är ett vackert land, och särskilt i bergen. den traditionella fyrkantiga bostaden med toppigt tak finner man i modifierad form i en av tidningarna. 9 gånger 9 meter. detta hus var byggd av sten i boxar av stål. och huset var så fantastiskt. ljuset, planlösning, modernt och korrekt.

källa www.titusbernhardarchitekten.com

ett hus hette 11 gånger 11 meter och hade stående genombruten panel vilket gav huset en höjdkänsla. intressanta lösningar och fräscht och modernt.

dock kan man påpeka.

man bär inte i dessa moderna designhus. trappan är smal och utan räcke. om man bär en tvättkorg, eller ett barn kan det kännas tryggt att ha ett räcke.

köket var i rostfritt och natursten, bra ljus men jag saknar arbetsbänkar med industriglaset. det finn i framförallt sextiotalets industrilokaler glasväggar av fyrkantiga fyrkantiga glasburkar som man använde som vägg och ljusinsläpp. dessa har jag tänkt använda i arbetsbänken i köket med ljussättning underifrån, fräckt eller. men jag såg inte det någonstans. men jag vet att det går.

annars bra layout. kul att se belgrads nya projekt vid floden. beton hala waterfront center, vid strandkanten.

och här har jag en liten fundering. skulle man inte kunna ha en turistsatsning med de sk glass bottom boat. turisterna packas ner i glasbottenbåten och en strålkastare på 500 watt, så får de se en flodbotten i serbien. lite fisk och lite vattenväxter i en sötvattens reservoar i form av flod. de är säkert uppskattat.

och vi önskar belgrad lycka till med sitt vattencenter.