att resa tre månader i de baltiska länderna är en upplevelse utöver det vanliga. jag började lifta i sverige när jag var tretton år och har under åren hunnit med en del reseäventyr.
kom ihåg nu att dessa länder har tjugo procentig arbetslöshet, stora ränteskulder till privata investerare. en ekonomi som inte tillåter en infrastrukturell utveckling osv.
den turism som finns är inte alltid välkommen. den språkliga bristen i engelska skulle väl annars lättavhjälpas med ett lexikon och en språkkurs, eller?
och hur skall den som köper biljett i ett annat land veta detta. man tror ju att researrangören har ett respektabelt rykte och samarbete med landet.
de privata inkvarteringar som erbjuds pratar ägaren inte engelska. de billigare alternativen pratar receptionisten inte engelska. det är mycket fingrar i luften.
en normal person använde papper och penna för att kommunicera, men inte i balkan.
ofta vid en längre vistelse anmodas man byta rum, då det kommer en grupp.
förmodligen kan de inte datasystemet.
inte engelska och inte datasystemet. och fingrar i luften. lite imbecillt kanske.
de flesta svenskar är mycket resvana. utbildning och planering av bl a bostad har gett en ansenlig summa pengar att spendera på resor. oftast längre bort kanske thailand, och man reser för en upplevelse, mat, natur och bemötande.
ett fat med dumplings bacon och smält smör är väl kanske inte den optimala resupplevelsen.
när man kommer av färjan känner man direkt, och så går man till IKI rimi eller likande och lastar kundvagnen med öl, vin och sprit. det är inget kul.
de infrastrukturella bristerna gör sig gällande i bristande sjukvård. du ser kvinnor med felaktig medicinering, du ser ohälsosamt leverne, i detta kapitalistiska fria land.
i frankrike, särskilt i norra frankrike är det en naturupplevelse, ett spännande möte med maten. att beställa fruit de mer och få goffa i ostron, musslor, hummer krabba havskräftor och räkor, är en upplevelse.
en tallrik dumplings är det inte.
i frankrike betalar man inte för en dålig produkt. det gäller mat, det gäller hyrda cyklar. det känns mer tryggt som västeuropa att spela efter de moderna kapitalistiska spelregler, där kvalitet och service är egenskaper man värderar och
"TRUST"är en oskriven regel. i östeuropa har man andra värderingsnormer. mycket kontroll, mycket spela dum, taxichaufförer hittar inte i sin egen stad.
nu är väl inte jag den som skall uppfostra vuxna människor, men det är löjeväckande i baltikum.
men de har ju sina monument.
stockholm räknas som en av världens vackraste huvudstäder, så turisten behöver inte den behandlingen.
och skvallrar. här flödar informationsflödet, men när det gäller service och västeuropeisk standard, inte.
som resvan, fri svensk är det inte roligt att förpassas till gamla stan och dess uteserveringar. och som en highlight sexklub.
det är kanske ett fåtal procent som anser att detta är semester men de flesta tycker det är pinsamt.
det är lite ulandsbetonat, lite mexiko, chile över nattlivet. billigt.
som att titta på svensk tv.
