milano
tåg från underbara trieste till Milano. en resa på fyra timmar. milano är annorlunda och jag vet inte om jag tycker om det.
jag förälskade mig i Trieste. det ligger så vackert vid havet och vacker arkitektur och lätt att hitta. jag har varit i italien förut och känner mig mer hemma här än i östeuropa. östeuropa var inte min grej, helt klart. ologiskt, gammaldags och utan charm.
vidare har jag svårt med informationen. vi är i informationssamhället och varför skall jag ta ett steg tillbaka. det var en svår tid. här har folk distans till gäster. man kan skilja på yrke och fritid, gäst och bän. vi är i informationssamhället och jag finner östeuropeen lite efterbliven. allmänbildningen och omvärldsorienteringen är väl inte vad den borde vara. och detta kan enbart läggas på individens lathet eller dumhet. det finns internet, tidningar gör ett utmärkt arbete, Tv och radio har en tydlig nyhetsbevakning men nej. man frågar en granne eller hittar på.
trieste ger ett helt annat, modernare intryck.. den italienska charmen är närvarande, men bussar är ekologiska, det finns möjlighet till källsortering. det finns en modernare, medvetnare ansats. tidningar på olika språk är närvarande, kvalitetslitteratur finns i kiosker och den politiska debatten är närvarande. man analyserar i det privata samtalet och skvallret får karaktären av en utvecklande samhällsdebatt. man är medveten om den allmänna samhällsdebatten och har en åsikt. både kvinnor och män. man har en politisk åsikt och slipper dessa dramaqueens med sina "spel" och irrationella utbrott. ologiska påhopp och när östeuropeen känner sig hotat, och det är inte mycket som behövs kommer kommunistdiktaturens maktstruktur upp i dagen. Men det finns säkert kvinnor med invandrarbakgrund som känner sig omhändertagna i det östeuropeiska systemet. skvallrar och ber mannen om lov.
självklart känner sig italienaren sig osäkra i det offentliga samtalet, det fungerar så, men det är ett annat utryck, man har helt andra referenser, drar paralleller till historien, till andra politiska system osv. debatten känns mer rumsren.
i italien är det helt annorlunda. min vistelse blir självklart att frossa i italienska design. linjer, färger och former.
efter ett par dagar i milano har jag nu bestämt mig. så här var det. när jag kom till trieste och gick in genom entren till detta underbara hus i nyklassicism från 1880., gick fram till hissen från 1920, som enligt värden fungerat helt perfekt, så visste jag att detta är italien, detta är den moderna världen. med en känsla för historien, värdet av arkitektur och genusordningen är funktionell.
när jag åkte snabbtaget från trieste till milano, visserligen med de tre trappstegen, men ändå kommunikationen har utvecklats.
när jag kommer till inkvarteringen, piero rotta, med ca hundra rum, möts av planer på ombyggnad i den senaste miljötekniken kunde jag andas ut. jag blev så trött.
här fanns inte dessa skojerier, man säger vad som kommer upp i huvudet, inga orationella utbrott från dramaqueen, ingen raseras infrastruktur. det bara var. de unga italienarna av båda könen är uppdaterade i senste snitt, artiga men med attityd. charmiga och roliga.
nyårsafton blev för mig inte mycket. milano fyller 150 år så fyrverkerierna var säkert spektakulära.
jag nöjer mig med de underbara christmasdecoration runt katedralen. och där runtokring.
alla stora modehusen är representerade och på nyårsdagen var milano ute på promenad. i denna stressade stad kunde man promenera i vintersolen, barnen var glada och polisen hade inget att göra.
den första dagen på året var bara så bra, en dag när milanoborna kunda malla sig över sin vackra dag. den är bara så fantastisk.
eftersom jag inte gjorde något särskilt på nyårsafton så tänkte jag att denna söndag kunde jag flanera runt katedralen och kanske dricka något gott.
tydligen hade byborna letat sig in till milano. det är en annorlunda stil. man stirrar, man stannar mitt i gatan, man gr framför fötterna på folk. i stora, stora städer fungerar inte den mentliteten. det blir irritation. paysanos kanske kan ta seden dit de kommer.
på den bar jag besökte hade tydligen ordinarie personal ledigt och den outbildade gruppen skulle sköta stället. jag kan inte förstå denna dyrkan av outbildad personal. här var det disk högt och lågt, folk fick vänta och martinin var svag, kanske utspädd.
jag är för mycket krogräv för att acceptera detta så jag gick. maccedonien och split där var det service.
