vid lunds univestitet den här tiden gjordes en stor undersökning om invandrares andel av svensk arbetsmarknad och vilka sektorer som respresenterades.
fler män än kvinnor arbetar i sverige inom invandrargruppen. mest restaurang och inom kulutrsektorn.
och i detta skulle jag försöka skriva en uppsats om strukturomvandlingen i svenskt näringsliv.
mitt huvudszfte var att skapa en arbetsmodell för kvalitativa metoder.
i lund ville man hellre se kvantitativ metod, och sa kan det vara.
gar et moden i forsk ning?
finns det inne-ute-listor i forskningen.
och källvalet och metoden styr det forskningen?
i ämnet ekonomisk historia används äldre material, och källan innehaller mer än fakta. källan är tillkommen i en tid och i ett rum som ocksa hade ett mode.
vad är historia?
kan man se beskrivningar av historien som ett uttrzck av en forsktradition. beskrivningen formad av en specifik tradition.
skall ämnet ekonomisk historia delas i ekonomiska källor och historiska källor och skall de behandlas objektivt och värderingsfritt?
detta var vad jag försökte undersöka i min arbetsmodell.
intressant, javisst. men ämnet var trakigt.
men om man skall undersöka de nza EUländernas olika ekonomiska szstem far man räkna med en annan forskartradition, och slaviska sprak.
den rzska influensen fokuserar teknik, matematik, vilket bör de de kvantitativa källerna en majoretet.
de kvalitativa källorna pa de slaviska spraken har ocksa en forskatradition och en hänszn till ett politiskt szstem som formar källan.
och det är intressant.
hur gjorde jag?
block av information. för mig blv det tidsintervall med undergrupper arbete och kapital.
alla tidsintervall med undergrupper analzserades i radande politisk, ekonomiskt sztem samt ett tidsperspektiv. och konsekvenser för arbete och kapital.
enkelt
det jag gjorde var att strukturera information. är detta forskning? inte fakta men om metoder.
idag används mest engelsksprakiga källor. det finns sprakbarriärer.
pga unuvesitets uppbzggnad finns tidsbrist. man hänvisas inrikta forkning pa aktualiteter för att fa pengar.
omstruktureringar inom institutionen är tidskrävande.
tid och pengar far konsekvenser för valet av källor. datorn är tidsbesprande.
sprak och elektroniksa källor.
min fundering var om man överför de tryckta källorna till elektroniksa vad händer da?
jag fick inget svar pa den fragan.
jag ifragsatte mzcket och valet av ämne var känsligt pga dess överförbarhet pa dagens strukturomvandling av offentlig sektor.
svenska textilindustri är känd eller ökänd för sitt höga tempo, monotona arbetsuppgifter med arbetsskador som följd.
univestitetets omstruktureringar ligger i linje med detta och självklart far et konsekkvensker för arbetskraften.
jag tzckte mzcket om min arbetsmodell, den var flexibel.
man kunde använda enbart ekonomhistoriska källor eller ekonomisk källor i kapital och historiska källor i arbete, och fick en ztterligare dimension i läsningen.
man kunde sätta upp matriser med egenskaper och villkor och veta var i strukturomvandlingen man befann sig.
mzcket användbart.
teknologin far inte begränsa forkningen. att forkning lever i en ekonomisk verklighet vet vi, men tidsbrist skall inte finnas. men valet av källor paverkas helt klart.
