strukturomvandlingen i sverige är en nödvändighet.
omvandlingsfasen med privatiseringar, försäljningar, omorganiseringar är nu klar och rationaliseringsfasen igang.
skolor, sjukhus, bibliotek, parkförvaltning etc etc.
den offentliga sektorn i sverige är inte längre trovärdig.
jag ser fram emot att rensa bort mellankrigstidens krispaket. skolmat, fyraarskontroll, fri tandvard för skolbarn.
EU-anpassning.
den kommunala servicen har redan effektiviserats, nya förvaltningssystem. med den paföljd att manga informella kontaktnät brutits eller upphört.
denna strukturomvandling skall inte ses som en utrensning av oduglig arbetskraft, det är en ekonomisk nödvändighet.
2009 kom rationaliseringsfasen, effektivisering, lägre uttag av personal och lokalresurser. ett bibehallande av 60 % av tidigare niva.
för att lösa denna minskning lyssnar man naturligtvis pa de signaler som arbetskraften givit.
delegering
kortare arbetstid.
vilket innebär att tjänster upphör med 40% och arbetsomradena blir större, da man tidigare visat en flexibilitet. man hjälper varandra.
om man fokuserar storstadsregionen bli atgärder som
marknadsanpassade hyror, konkurrenskraftigare
minska hushallens bidragsberoende
skatter och räntor räknas inte in da de alltid används i inflationsdämpande syfte.
information storstaden har sin stadsdelsreform som möjliggör en dialog mellan medborgare och politiker som förklarar och fangar upp signaler och anpassar de politiska spelreglerna till detta.
den kommunala servicen bör inriktas paen anpassning till kollektivet. och familjen mat och kläder.
dett ger en bärkraftig, modern och trovärdig offentlig sektor.
det ställs nya krav pa arbetskraften.omvärldsorientering. kunskap om lagar och förordningar.
sverige maste se över folkhemmets trygghetspolitik ge familjer möjlighet att anpassa sig till de nya ekonomiska och politiska spelregler.
EU anpassning innebär en ökad rörlighet pa europeisk arbetsmarknad. svensk övertalig arbetskraft 40% har hela europa att konkurrera med. det standardiserade skolsystemet underlättar flytt för barnfamilj. man flyttar till där arbetena finns. oberoende av bidrag underlättar ocksa.
storstadens arbetslöshet kan lösas, ytteromradenas stigande arbetslöshetssiffror kan dämpas man konkurrerar om jobben i hela EU. flexibilitet och frihet fran att organisera sig inom fackföreningar ger en frihet att flytta.
sverige maste bli en modern kapitalistisk ekonomi som närmar sig det globsla mönstret.
folkhemmets trygghetspaket fran trettiotalet är föraldrat.
sedan kan man fundera pa konkurrenskraften om man försörjt sig pa socialbidrag i tio ar och lekt och hälsat pa hos försäkringskassan, eller andra kommunala arbetsplatser.
men ytteromradena har en mangkulurell erfarenhet som bör ge extra bonuspoäng.
kulturföreningar, dansföreningar med spraklig förtecken.
2010 var en kall sommar, en kall vinter med snö och is.
det man kan fundera pa är miljöpolitiken. hur sköts de uppställda malen inom ämnet miljö. jag är nu i Berlin en mönsterstad i arbetet med luft avgaser etc. tyskland är det enda österjöland som uppfyller kraven pa miljöanpassning.
varför?
konsekven i det lilla formatet.
jag har under denna omvandlingsfas studerat biblioteken.
information och rättvisa i information är viktiga fragor i min politiska verklighet.
för biblioteken blir dessa bevarande av verksamhet till en kostnad av 60% i tjänster och lokalresurser en utmaning.
högstatusomradet tar bort bokbussen och boken kommer. tjänsteminskning löses med deltidspension, studier pa universtitet och graviditetsledigheter. bokbestandet pa svenska är uppdaterat och fungera väl.
i lagstatusomradet med manga sprakgrupper är situationenen annan. man har prioriteret tvasprakig personal, de kan inte rsättas. informationsvolym per sprak minskar.
och detta ger en oror och ilska hos de grupper som kommer fran förhallanden där censur, proaganda och undanhallande av fakta är en verklighet.
bibliotekarien vet detta, besökaren vet detta, men för den lokala folklige politkern är detta en nyhet som inte är sa lätt att lösa.
hu definierar man information
hur definierar man rättvisa.
under alla ar i storstaden har jag fortfarande inte förstatt ytteromradenas politiska funktion.
de informella kontaktnäten,
dessa politiker totalt okunniga om geografisk förhallanden, relogion och kulutrella förhallanden.
och i sin folklighet med avlgda kläder fran snälla grannar, totalt utan folkets förtroende skall de fatta beslut.
det finns en ilska i förorten, en besvikelse och en misstro till svenska samhället.
man känner att historien kommer ikapp, gang pa gang.
vad jag ska göra. fastighetsspekulation samt göra som den normale svensken flytta till mindre lägenhet i en mindre ort.
köpa och sälja fastigheter utomlands i EU medlemsländer. en utmaning.
