jag finner den nza generationen tyska män intressant.
efter östuropas mansideal, med ständiga maktdemonstrationer, lzdnadsövningar och översitteri finner jag atmosfären mer avslappnad i den tyska staden.
man kontrollerar inte. man har en självklar auktoritet som inte behöver bevisas i varje sekund.
ha sist ordet osv.
den äldre generationen tyska män är väl mer inne pa att de är jordens medelpunkt och skall ha respekt, företräde och skapar friktion för detta ändamal.
pafrestande.
hur skapas denna unga genration med självklar analys, uppmärksamhet, självförtroende och utan att störa.
min tolkning är ett avstandtagande fran det sa kallade ansvartagande uppfostran. där käcka personer i din omgivning visa med övertzdlighet, överdrivet pa sma finesser i livet. hur man knäpper jackan ända upp, hur man drar handsken över mudden och tuggar kosten 20 ganger.
sadan sm trix ger ofta en motsatt effekt, hos den normalbegavade individen. man blir föraktfull.
dess personer som tar sin vuxenroll pa strot allvar och sig själva ocksa. de är känsliga för kritik.
har mzcket choser och jargonger för sig.
avvikande, men själva tzcker de att de är sa uppfostrande.
övertydlighet.
strostaden kräver inte friktion. man behöver inte trampa framför den bokpasserande. man behöver inte stanna mitt pa trottoaren.
visst är det bra om nagon visar en som nz, om man väger grönsaker själv eller kassörskan.
visst är edt bra om nagon visar om man köper biljetter i en automat eller pa bussen, eller sparvagnen. detta för att undvika friktion. men att ta sig själv pa sa stort allvar är inte normalt. det blir reaktioner.
vi är fria människor här i europa och behöver inte se andra kulturer, andra livsmönster hela tiden. och uppmärksamma pa ett övertydligt sätt,
det blir löjligt och man tappar rspekten.
stalkningendebatten far vänta. spejare som söker information. ga till biblioteket.
