eftersom jag inte kunde resa i Arabvärlden, reste jag i balkan och baltikum. under min resa växte ett beslut fram att inspireras av de folkcostumes man visat mig på de olika ländernas museum. för den oinvigde kanske det är samma sak, men inte för mig. i sitt broderi, skärningar och val av modell, tyg osv finns ett språk, ett uttryck och detta finner jag intressant.
vi kan kalla det etic tailoring.
för att komma så nära ursprunget jag kund i modern tid valde jag att arbeta enbart i dagsljus. med naturliga material och utan måttband, mönster, knappnålar etc.
detta kan tyckas extremt men det ger också en frihet.
jag har i min utövning tre mål
ekologiskt korrekt
etniskt korrekt
etiskt korrekt.
estetiken får sekundär prioritet.
de linnetyger jag valt inköpt i de tre baltiska länderna och producerade där. de kvinnor som sålde dem var stolta över produkten och det var underbara tyger att arbeta med.
nu har jag ingen intention att vandra runt som en historisk gestalt utan var tvungen att anpassa modellerna till den moderna tiden.
men arbetet, tekniken kan ju avspeglas på många sätt.
vad lär man sig här.
det är välorganiserade kvinnor. jag antar att det var kvinnor som gjorde dräkterna. broderierna är strategiskt placerade så de ger en naturlig förstärkning och ger ett prydligt intryck.
organiserade människor med prydlighetsideal. återhållsamhet och detaljrikedom.
man kan tänka sig att arbetet i bondesamhället innehöll ett flertal sysslor. mata höns, passa barn, textila moment, till markanden osv.
detta avspeglas inte i arbetet. rent och svåre broderier. detta tyder på, enligt mitt förmenande att dessa människor var flexibla. och just organiserade.
det ligger många timmar bakom varje dräkt och detta är signifikant för östeuropa. många timmar, krångliga lösningar anses som fint och värdefullt.
detta är ett sätt att se på arbete, arbetskraft och köp och sälj av arbete.
så jag arbetade i en återhållsam form, dova färger och handbroderier. och anser väl att jag har en viss förståelse för det östeuropeiska bondesamhället. och det var mitt syfte och det är uppfyllt.
nästa projekt är art deco hur en tolkades i östeuropa.
