under en tredagarstur till rijeka i vintermörkret, det är vinter i Kroatien, fick jag en del uträttat.
efter en vacker höst kom då vintern, snö och minusgrader, och livet gick in i en ny fas.
Det hade varit en del lek och kontroll i den lägenhet jag hyr, så jag passade på att sova, äta vitaminer och söka adresser för språkskola.
jag kunde visa min balkaninspirerade garderob för folk i branschen och jag kunde få inspiration i köket.
jag har under min sju månader långa resa studerat balkans folk costumes, och det har varit på de etnografiska museerna här i balkan. arbetet har enbart varit nöjsamt, inspirerande och ett kalas i färg och form.
resandet i de baltiska städerna gav mig en inblick i linodlingen. ryssland och kina är de stora producenterna men lettland och Litauen har egna fabriker och stolt visade expediten upp dessa produkter.
de är vackra. och visst finns det en potential i det grova naturligt färgade linet. jag hade även möjlighet att få stoltsera med min valkningsteknik av ulltråd.
ja, projektet är avslutat och jag hoppas att linet kan få en plats bredvid denimen som är tråkig, jag tycker det.
det jag har framför mig i kläder är art deco. västeuropa har sitt uttryck och östeuropa har sitt uttryck, så det kan nog bli en spännande utmaning.
Rijeka är en hamnstad med gammal bebyggelse och yngre bebyggelse, en charmig stad med ett uppdaterat promenadstråk.
hamnen för sig och staden för sig. man vistas inte naturligt i hamnen om man inte arbetar där, detta kanske man kunde fundera på.
också var det naturligtvis gatuarbetare som grävde av vattenkabeln. någon kabel grävdes av. illa.
