Konsten att öppna och stänga dörrar utan att störa.
Det finna stunder I livet då man undrar hur det står till, hur man mår.
Nar tidningsbudet I Malmö morgon efter morgon slängde upp dörren och gick därifrån och dörren smällde när den gick tillbaks.
Dörr efter dörr. Alla vaknade.
Var det roligt?
Eller nar lördagskvallen forstördes av att en utomstående slog sönder entredörren av glas. Hundar och småbarn hade stora problem att ta sig in och ut i glassplitter, pga av detta omotiverade vredesutbrott.
Var det roligt?
Gårdagen gick I de tidigas tecken. Jag vaknade tidigt och gick ut tidigt, vilket innebär att jag gick och la mig tidigt.
Jag är sa pass klar I hjärnan att jag vet att världen inte är till för mig. Det visas Inga blixtar pa väderkartan nar jag har tänkt en tanke, jag är van.
Jag vet att andra manniskor har andra vanor än jag och har fått lära mig hänsyn hemifran. Respekt kallas det.
Jag somnade och vaknade åtta ganger då mina rumskamrater skulle hämta och lämna handdukar, tända, släcka lampan , åtta gånger under en period av nittio minuter.
Tidningsbudet hur skall man få honom att forsta. Kanske promenera pedagogiskt då man visar olika dörrar och öoppnar och stänger dem. Med hjälp av knappar, nycklar och handtag.
Eller mina rumskamarater. Hur skall de första. Kanske skall man visa pa att alla manniskors sömn ar viktig for den personen. Alla kan inte sova samtidigt.
Eller ar det hela en underlig form av kvinnoförakt.
En machopryl.
Hur macho ar det att smälla I dorrar?
Eller prata med dem?
Det kan tolkas som kritik, och är man känslig så….
