Jurmala
Nu har jag fått tillbaks min svenska dator, så nu kan man använda translationsmaskinerna igen.
Jurmala, station Mayori.
En kritvit strand och byn bestod av stora träpalats med tinnar och torn.
En station hette Tornkalas och det var det verkligen. Den hette nästan Tornkalas.
Dessa enorma trähus med glasverandor, så märkligt. Vissa var pedantskötta medans andra förföll.
Och så hade det brunnit också. Jag såg tre nedbrunna hus.
Hade solen skinit från klarblå himmel hade allt varit perfekt, men över havet klarblå himmel och precis vid stranden moln.
Jag kom till Mayor klockan tolv och fem var jag så trött pa moln och vind att jag åkte tåget hem.
Jo det var fint.
Me jag fastnade i Balkan, jag har rest i tre månader nu och börjar bli kräsen.
Alkan öppnade sa många dörrar, etnisk design och ekologiskt byggande i och med de typiska regionernas byggnadsstilar.
Husen i bergen är ju naturligtvis resurssnåla pga läget och vackra. Sloveniens trätak är ekologiskt.
Allmogens byggnadstekniker var anpassade till miljö och livsstil.
Dagens trähus är inte illiga att värma upp vintertid.
På tåget analyserade jag. Rörelsen ger tanken bärkraft.
Professor Jan Jörnmark ekonomisk-historiska institutionen i Göteborg forskar i övergivna platser. Så kom jag på varför jag fotograferar ruiner, ödehus och förfall i stad och land.
Urban Explorer, tror jag det kallas.
Det finns många sätt att lära känna en kultur. Jag tittar alltid på kläderna, folk costumes.
Andra tittar på husen, byggnadsstilen, en del tittar inte alls.
för mig skulle det kännas ovärdigt att sitta och sy svenska danskläder för kroatiska kulturpengar.
så har det varit karneval i kin gamla stadsdel i Göteborg. i dagarna tre skall svenska folket lära känna en annan kultur.
