fredag 9 juli 2010

festivaler i riga

efter orgelfadäsen var jag tämligen ljum inför denna gregorian chant. men st peters church var verkligen praktfull. högt i tak.

och så kom dessa åtta herrar i purpur och fyllde kyrkorummet med klanger, efterklanger till en sparsmakad ljussättning.

hela kyrkan var fylld med folk. jag kanske hade kunnat tänka mig någon moderna tolkning, men rigas manskör är mer traditionell.

det tyckte mycket om det de gjorde oc medan dagen försvann och mörkret inträdde satt vi hänförda i kyrkan. kvinnorna var uppklädda och lyckliga, det fanns en harmoni.

ja, se det var en sällsam upplevelse i riga.

manskören var en modig manlig markering, vi blev förälskade.

väl tillbaka till baren. jag har bott i en bar i tio dagar.

mer eller mindre, och nu hamnade jag i en ännu mer sällsam upplevelse.

i baren stod en finsk orkester som deltog i en festival, musik och filmfestival  och denna afton skulle man dricka två öl i baren. men det blev inte så.

jag kan inte säga vad som hände hur det hände men helt plötsligt befann sig alla i ett spontangig, som var mer ett känsloexperiment än musikaliskt uppträdande. en total urladdning av allt.

det var en självutlämnande övning med dans.en av råddarna utförde en dans på ett av borden.

denna upplevelse kunde ha ägt rum i göteborg, där man har den engelska, irländska traditionen, men kunde inte ha ägt rum i malmö.

det var en finsk-irländsk kombo. a perfect combo.

alla drack mängder av allt, alla klappade händerna till allt.

och så kommer de fyra. som av en händelse tittar de förbi och förväntar sig att världen skall stanna. de pratade spanska och hade med sig egen cocacola.billigt.

de var förfärade över den på stolen stående basisten med bar överkropp i det att han  körar…

leendet var stelt.

hade de förväntat sig att bli behandlade med respekt. en artig kavaljer som bjuder på dricka och konverserar.

de hade kommit fel. och det låg i luften att de gärna ville uppfostra och föra in sina maner i denna  församling.

för deras barkultur är mycket bättre än den finsk-irländska.

de sa inget men det låg där.

och dessa unga damer såg inte eller ens förstod att detta uppfattas som en provokation och kan resultera i ett slagsmål. de förstod inte det, för de har aldrig behövt konfronteras med en irländska eller finska.

det finns utrymme för deras barkultur men inte i detta rummet där och då.

dagen därpå var det vilnius. det blev mest så. i morgon skall vi sätta Litauen under luppen.

i time baltic läser man om en omröstning av pensionsålder. 60 för kvinnor, 62 för män. man läser vidare att diskrimineringen i lönesättning kvinnor, män ökar. skillnaden i lön ökar.

men vi vet ju att kvinnan i baltikum är underlägsen mannen, så har det alltid varit, och så skall det vara. man vill ha en egen tradition, trots att man är med i EU såskall kvinnan ha en särställning, lite speciell.och bensinpriset har gått upp, och pensionsåldern sänkts, åk taxi……..