det är orgelfestival i Riga. och eftersom jag har Pärt som en av mina husgudar fann jag et intressant att i riga dome lyssna
på en orgelkonsert.
Kyrkorummet var fantastiskt. glasfönstren gnistrade.
men en trött orgeltrampare som vilken högmässa som helst.
fuga på fuga. mycket luft och mycket orgeltramp.
på en högmässa hade det fungerat men inte på en festival.
jag har lite svårt för det här med mästrandet. det fanns inget möte mellan publik och organist. han mästrade åhörarna och lät
oss förstå hur en orgal SKA låta.
jag uppfattar inte <rigaborna som okunniga. Denn lettländare Anti Pärt har nog visat alla register och lite till i sina verk.
i en konsert anser jag, att man skall för in orgeln i rummet, arbeta med efterklanger. varje ton skall skapas leva och ge ett
avtryck just i det ögonblicket som är unikt, då skapas en orgelkonsert.
annars kan man spela hammondorgel eller gå ut med pudeln eller nåt.
det var inte dåligt, men safe. inte tillräckligt för en festival.
det är min åsikt.
