I stadens kollektivtrafik finns sju linjer.
Linje tå passerar universitetet, och då måste jag fundera lite på detta. Från universitetets håll menar man att man är så global med utbytesstudenter och interagerar internationellt, men jag vet inte. Samtidigt läser jag Maria bäckmans bok ” miljonsvennar” som knivskarptbeskriver miljonpragrammets bakvatten med stark samhällskritik.
Blonderade bimbos.
Dessa förortskvinnor sm blonderar sitt hår och får barn tidigt. Relationen tar slut och nästa ch nästa, med barn i alla. Efter den obligatoriska grundskolan var det inte tal om att studera vidare. Hon var skoltrött och ville ägna sig åt sin pojkvän. Bli hembiträde på heltid.
Dåligt med pengar och barn som inskränker frihet och möjlighet till rörelse. hon går i förorten med barnvagnen, helt isolerad från övrig samhällsdebatt, kulturdebatt och politisk debatt. Hon underkastar sig hans intressen, hans tyckande osv.
Tills det tar slut, också nästa.
Den blonderade bimbon.
Man har skapat en intellektuell underklass.
I detta land med lagstiftad jämställdhet mellan könen, föses dessa blonderade bimbos in i ett könsrollsmönster som är en förvrängd syn av det mångkulturella samhällets könsdebatt.de invandrande männen har sin ide om kvinnans roll. Den svenska outbildade arbetaren , produkt av förortsskolans grundkoleprogram har sin ide om kvinnans roll, och den är tämlige annorlunda än övriga världens, tro mig.
Vilken normalbegåvad skulle uppfostra fem barn i en trerummare med det argumentet att få vara hemma med barnen.
Hemmafru.
Utan dagstidning, och TV:n ockuperas av barnprogram. Den blonderade bimbon, somkämpar för kärleken.
I denna begränsade miljö skapas en bitterhet, en jargong som jag hittar hos parkbänksalkoholisten. Grov, hänsynslös, klumpig och onyanserad.
Dessa parkbänksblondiner från förorten så blonda, så utanför.
Kommunikation, oavsett om den är fysisk eller psykisk sker genom kunskap, lyhördhet och en ,just kommunikation medmotparten och interaktion medomgivningen. Om detta inte fungerar blir det konfrontation, skilsmässa eller kulturkrock.
Vem kan begära att dessa kvinnor som aldrig varit å fjällsemester eller språkresa, som hela sitt vuxna liv anpassat sig till en kvinnoroll skapad av och för just förorten.
De är inte på universitetet.
Inga antidepressiva medel i världen kan få dessa kvinnor att sitta still i två timmar som en föreläsning kräver.
Bäckman beskriver vidare i ”miljonsvennar” den laglöshet som härskar i detta det mångkulturella samhälle där regler skapas utifrån dagsformen. Olika pappor har olika regler och där omognenhet leder till förvirring.
Ofta slutar det hela i kravall, hemma eller ute.
Och det är som är det är. Det som man funderar på varför har vi lagstadgad jämlikhet i Sverige, när socialkontor, barnavårcentraler, skolor och daghem , legitimerar det som sker, med argment som
Det är så speciellt i förorten
Politiker hämtas ur de egna leden, medargument att
De känner området, de känner människorna.
Och på universitetet har man interaktion av internationell art.
och detta är sjukt roligt.eller?
