Jag skriver en bok. En bok som kritiserar den kristna etiken i modern tid. Syftet är att upprätta den hemlösa kvinnan, i europa. Detta är ett mänskligt och inhumant tillstånd av liv och existens, och vi lägger detta på samhället. Härbärgen och kyrkan.
I frankrike finns enligt en reklam på TV 8 miljoner hemlösa människor, och vi får anta att siffran inte räknar med illegal invandring, tillfälligt boende hos släktingar, institutionsboende som sjukhus, fängelser, studentkorridorer och liknande
Boken innebär inte ett fokus på ett offer, det vore alldeles för enkelt, jag använder fragmentet och ser konsekvenser utifrån detta. Ett exempel på detta är följande betraktelse. jag beskriver inte denna kvinna för att jag har en längtan av att leva hennes liv, jag behöver inte det, jag kan tänka mig in i situationen, jag är författare, analytiker och använder logiken som verktyg. och varför visar jag det här.
det finns ett program på tv 3 som heter adam live, en av programledarna gick ut i det offentliga rummet och grimaserade, syftet var att se hur folk reagerar, och detta ansågs vara roligt.
är programledaren oförskämd? eller leker hon bara att hon är oförskämd, och vad händer om alla nyhetsbolag testar sverige genom att ge en avvikande information från övriga världen, bara för att se hur svenska journalister och allmänhet reagerar. hur de agerar.
vi kan kalla det gränsen för mänsklig dumhet, i ett kulturellt perspektiv.
Vad är en atom?
Anta att fyraåringen vid frukostbordet frågar sin mamma
Vad är en atom?
Modern,en ung kvinna med en fyraåring och ett spädbarn, skall denna måndagmorgon svara på denna fråga.
Det är få människor som har periodiska systemet latent i huvudet, och även om denna unga kvinna har ett vagt begrepp om atomer, hur förklarar hon det för sin fyraåring på ett begripligt sätt.
Vi natar att hon faktiskt vill förklara för sitt barn vad en atom är, för att det hör till allmänbildningen och nu när hon är hemmafru, eftersom hon har ett spädbarn, anser att detta är en skyldighet som mamma, att förklara saker för sitt barn.
Vi antar att hon slår upp ordet atom i wikipedia och får en förklaring om kärna och elektroner osv. kanske det finns en illustration, och kanske hon visar detta för sitt barn.
Det här är en atom.
Och anta att barnet inte godtar den förklaringen, eftersom den inte är korrekt, och anta att hon bestämmer sig för att besöka biblioteket denna dag.
Det lilla barnet frågar vad är en atom och vill ha en förklaring som barnet kan förstå. Är detta möjligt. I informationssamhället.
Och i så fall, hur?
Vi antar att denna lilla familj bor i stadens förort och för att ta sig till biblioteket måste man åka buss.
Modern packar ner spädbarnet i vagnen och klär sonen och han vill ha sin lilla cykel med sig. Det kan hända.
Nu är det så i europa att samtidigt som samhället kräver ett snabbt flöde av information, så stänger man ner biblioteken i ytterområdena av besparingsskäl. Alla förväntas ha tillgång till datorer.
Att ta sig på bussen med barnvagn och ett fristående barn med cykel kan vara lite problematiskt. Är kvoten av barnvagnar redan fyllt, det kan hända. Får den lilla familjen vänta till nästa buss.
Att få på en barnvagn och ett fritt barn på bussen kan vara en enkel match, men det kan också vara trappsteg, och man skall lyfta på barnvagn, den lilla cykeln och barnet. Och betala.
Vi antar att staden och stor, och det kan hända att man får byta buss eller till annat fordon inom kollektivtrafiken.
Och detta tar tid. Lillasyster kanske vaknar eller barnet blir törstigt, osv.
Till sist kommer man fram till biblioteket, och ställer frågan
Vad är en atom?
Är det då en utbildad bibliotekarie kan hon eller han snabbt plocka fram litteratur, lämplig för åldern i ämnet.
Och barnet kan förstå vad en atom är, och kanske man kan dricka vatten, lillasyster kan pysslas om, och man kan låna lite barnböcker eller lyssna på musik på biblioteket.
Om det av besparingsskäl inte är utbildad personal i information, blir resultatet ett annat. Det blir förvirring.
Först plockar man fram fel litteratur, för svårt kanske, eller också hittar man inte boken, eller så är den utlånad.
Kan bibliotekarien förklara för fyraåringen vad en atom är. Kan den outbildade personalen förklara för fyraåringen vad en atom är.
Min lösning på problemet är att modern säger.
Barnet frågar : vad är en atom?
Modern svarar, det är en ny glassort, och hoppas att ungen går på det, så kan man fråga pappa när han kommer hem om han dagen därpå kan ta reda på vad en atom är. Det kan vara bra att kunna.
Fragment.
Att vara ung och ha två små barn, är normalt
Att vara ung och ha två barn och bo i stadens ytterområde är normalt. Hyrorna i centrum gör att man inte har råd. Detta är den sociala strukturen i staden.
Att ha ett barn som frågar om saker, är normalt och att man inte är ett levande lexikon är normalt.
Vem har rätt till information. Det lilla barnet har rätt att veta vad en atom är, det hör till allmänbildningen. Men hur lång tid skall det få ta innan man kan få ett svar, i informationssamhället?
Kommunikationer sätter gränser för den normala familjen genom att man sorterat liknande människor i ett område. Det är normalt att unga familjer med små barn bor i ytterområdena, och av kostnadsskäl eller nonchalans anpassas inte kommunikationen efter behovet. Det är samma typ av bussar som kör i områden med äldre som i områden med yngre befolkning, trots att de har helt olika behov.
Den unga människan prioriterar barnvagnen emedan den äldre delen av befolkningen prioriterar sittplats och ett lugnare tempo. I en stor stad.
Och stadens ekonomi gör att informationen koncentreras till centrum och att servicen försämras genom personaltimmar försvinner eller kvaliteten.
Man kan bygga upp ett transparant försvar, att hon har tid. Hon är ju ändå hemmafru. Eller också kan hon genom ombud, mannen få sin information som hon kan förmedla till sitt barn.
Den sociala strukturen och kommunikationer begränsar informationen för en ung människa med två små barn.
Nu gällde det barnets fråga om vad en atom var, men det kan ses i ett större perspektiv.
Vi antar att familjen prioriterat bort dagstidningen. Antingen för man inte accepterar informationen som förmedlas, eller av ekonomi.
Men detta är en fullvärdig medborgare som har rösträtt och lever i en demokrati. I staden, i informationssamhället, där informationen skall vara snabb.
Eller skall man sortera informationen utifrån centrum. Att i centrum av staden har man tillgång till information, relativt snabbt och ju mer perifer man är ju mindre information skall man ha.
Här bildas naturligtvis ett vakuum. Här bildas ett informationsvakuum. Det bildas kunskapsluckor, vilket försvårar samhällsdebatten.
Proffstyckare och recensenter för debatten om hu staden ser ut. Och dessa åsikter ifrågasätts inte eftersom man inte vet vad de pratar om.
I atomen finns en kärna och runt kärnan rör sig elektroner, och beroende på elektronernas antal har man systematiserat dem i ett system av grundämnen.
Dessa grundatomer kan sammanfogas i olika kedjor och bilda nya ämnen. Detta är en kemins grundantagande, men i samhället är centrum och periferi ingen enhet. De är skilda från varandra, genom den fysiska kommunikationens stryktur. Och här funderar jag på om det inte är så att samhällets grundantagande är att i periferin, i förorten vet man inget, och vill inget veta. Och här bildas en förväntanskultur.
Man förväntar sig att i förorten vet man inget och så blir det så.
Det är självklart att denna unga kvinna i skolan läste om atomer, men det är inte samma sak som att förklara för sitt fyraåriga barn vad en atom är. Det är två olika informationer. Olika syften och olika målgrupp.
Har en fyraåring i dagens europa rätt att få veta vad en atom är? Eller är detta en farlig information.
Astrologen Galileo hävdade att jorden snurrade runt solen, och avrättades, för att man sedan kom på att det var så. Och i dag kan ett barn i stadens centrum få reda på vad en atom är inom en timme, emedan ytterområdenas barn får veta att det är en glassort eller använda en hel dag eller vänta på faderns förklaring. Då har man tagit självständighet, jämställdhet till en helt ny nivå. En ny dimension skulle man kunna säga. Och vi accepterar detta som en sanning. Vi förväntar oss ingenting annat.
Eller vidare om modern använder telefonen. Hon har en vän som vistas i stadens centrum. Hon ringer sin vän och ber denne gå in på biblioteket och se hur man förklarar vad en atom är för en fyra åring.
Och vi antar att vännen respekterar fyraåringen och hämtar en korrekt version av vad en atom är.
Här vandrar modern på nattgammal is. Hon delegerar frågan till en vän. Hon går in i ett beroende. Hon överlämnar sig åt vännens välvilja. Hon köper ingen tjänst.
Vännen skall utifrån sin moral utföra hämtning av en korrekt version av vad atom är.
Därefter skall hon när hon får svaret göra en bedömning av sanningshalt och sannolikhet.
Detta är i det privata rummet. Detta är staden där man köper en tjänst och utlämnas till arbetskraftens moral och humör om de vill utföra arbetsuppgiften eller inte.
De kallar det makt. Man tar betalt för att utföra ett arbete utifrån den arbetsbeskrivning osm finns och klarar inte av att skilja sitt privatliv från arbetslivet. Har man dessutom en tradition av en annan kultur, blandas den in i yrkesrollen.
Världen är mycket komplex för en fyraåring. Barnet har med sig sin cykel överallt. Barnet vet inte varför, men det handlar om rörelse. Liksom elektronerna rör sig runt kärnan för att hålla ihop atomen, kärna och skal bildar en enhet, så har barnet med sig sin cykel för att illustrera en enhet, eller samurajen som alltid har sitt svärd vid sin sida, av kulturell tradition.
