onsdag 22 augusti 2012

kaoslyrisk metod

jag är så nöjd med min metod. kaoslyriken. de är så fantastisk.jag hittar nya språkliga möjligheter hela tiden.

disposition

innehåll, tolkningar

allt blir fragment som kan fogas samman eller dras isär- dikt och verklighet har samma värde. och ords värde kan förskjutas, förringas eller uppblåsas till jetset.

kaos blir till kosmisk ordning. inspiration från fragment av dataspel, drömmar blandas med verklighet och vardag. bilder och liknelser får olika innebörd i sammanhanget eller i dispositionen. en frigörande och spännande övning. levandegör språk, information och kommunikation.

som ett slags språkligt graffitti.

jag har mina tre domäner

bibliotekarien

vägvisaren

maskens väktare

hämtade från den nya ryska samhällskritiska sci fi litteraturen.

exempel vägvisaren

Denna natt kom vägvisaren på besök. Jag hade sovit mycket, kanske för mycket, och ätit dåligt, kanske för dåligt. Det blir så ibland.

Vägvisaren visade en spegel och spegeln visade mig och en kyrka. En rysk ortodox kyrka med lökkupoler i blått och med guldkors högst upp. Och så hade jag en lökkupol som en mössa på mitt huvud, och i spegeln kom en blixt och slog ned i mitt huvud, men jag dog inte men korset uppe på mössan flög iväg, bröts av och på kyrkan fanns korsen kvar men inte på min lökkupolsmössa.

Vad innebär detta ?

REM sjunger

loosing my religion.

Är det så, har jag förlorat min religion eller var korset enbart en onödig symbol. Det var taket som var det viktiga. Tak över huvudet, värme och beskydd.

Jag vill inte riktigt acceptera att religionen skall vara praktisk. Jag vill ha religionens symboler, mystik och dunkla svar.

Det dunkla sagda, det dunkla tänkt, såsom i en spegel.

Hur som helst, för att minnas kyrkan och drömmen tillverkade jag en lökkupolmössa, en blå med guld och satte inte dit ett kors. Jag funderar i olika banor på det jag sett. Jag äter nu.