tisdag 16 oktober 2012

europas oljehamnar…

under min resa ägnade jag mycket tid åt kusterna, trevligt med hav men även för att se hur olika länder hanterar detta med övergången från vatten till land. jag anser att detta är en kompetens.

och så återvänder jag till sverige, och ser trelleborg, karlshamn, oskarshamn, malmö, helsingborg, nynäshamn och göteborg. i dessa hamnar möts olika nationaliteter och här möts olika yrkesgrupper.

och så tänker jag, hur uppfattas detta av internationella gäster. hur ser man på svenska arbetare, som inte läser dagstidningenfärgglada tidningar, för det inte är värt pengarna. som i sina humörsvängningar i sitt arbete. som förlitar sig på en fackföreninga som det inte betalar fackavgiften till. europas dyraste arbetskraft per timma, om man inberäknar arbetsgivaravgifter, kläder och löneförmåner. hur uppfattar man deras arbetsprestation. som långtradarchaufför, som turist eller som besökare. amerikansk, tysk, fransk eller rysk journalist.

hur ser det ut i hamnen, städning, klotter, överförandet av god från fartyg till lastbil eller tåg. och i dessa städer, vad vet vanliga människor om hamnen, hur allmänbildade är de?

och så tittar man på svensk TV. hallåor som gör grimaser, använder sin presentation till att ge små antydningar om pikanta detaljer i privatpersoners liv. inredningsprogram som går säsong efter säsong, matlagning av amatörer och modeller och designers som låses in i hotellrum och föses till olika uppgifter säsong efter säsong. i dessa tävlingsprogram ingår en självvald isolering, av olika anledningar och man får inte använda olika hjälpmedel i till exempel design.

och hur ser man som amerikansk, rysk eller tysk journalist på detta. de har varit här, jag lovar.

och hur ser man på arbetsprestationen i hotellet, eller resturangen där man har egen vikarietillsättning. där personalen som anställd anställer sina egna vänner då man inte har tid att vistas på arbetsplatsen.

hur uppfattas detta utifrån ett internationellt perspektiv.

och hur uppfattar man vår invnadrarpolitik, där man inte ens behöver kunna läsa, skriva eller ens förstå arbetets art, dä man är sexig. man är blond och liten eller har tränad överkropp.

och detta skulle göra att man står över alla världsliga påpekande. man diskar inte porslinet, man gör inte rent kaffemaskinen, har sätter inte upp håret i livsmedelssammanhang och man vet inte vad produkterna man säljer heter.

och man tål inte en tillsägelse för man är blond. hur uppfattas detta i ett internationellt sammanhang.

tjejmaffian som följer efter folk, söker i hemmen, källaren eller hotellrummen efter små detaljer. hur uppfattar man denna lek av hemlig agent i ett internationellt perspektiv. eller snatterierna från hem och hotellrum. hur uppfattas det?

vilket rykte har nynäshamn, man skulle kanske luska lite grann, vad folk tycker. som har besökt staden, kanske arbetat i hamnen, och har arbetat i andra hamnar. vad tycker arabvärlden om nynäshamn? vad kan man om olja? eller oljor.

vad tycker världen om uppkomlingar. dessa individer som tjatat till sig en högre position och som de använder all tid att behålla i stället för att utveckla. de drar tillbaka samhällsutvecklingen, eller företagets utveckling eller individens utveckling, den de hänger sig fast på.

vad anser man om detta. den outbildade arbetskraft som befolkar de större arbetsplatserna, skolorm sjukhus och industrier, med total avsaknad av kompetens och anständighet.

vad anser man om detta?

jag vet, jag har pratat med folk från hela europa och de besökare som jag mött, och bilden är ganska komplex. man vet mycket om sverige, man läser dagstidningar och tidskrifter, och anser det vara värt pengarna.