tisdag 30 oktober 2012

från moskva till lund

vad gör man om man är doktorand i främmande land. man kommer från ett ryskt skolsystem och är van att diskutera samhället. man har en turbulent historia, Sibirien. intellektuella, Uralbergen, och ett begränsat språk. alla pratar inte ryska i främmande land. men man måste hålla sin hjärna igång. man kommer ju hem till ryssland igen.

jag tror att man skriver en bok. inte så avancerat. man behöver inga källor och man kan vandra fritt i historien. det ger en frihet. man kan även göra egna tolkningar, utan att det blir fel eller uppfattas som slarv. en liten bit varje dag. kanske man finner ursprungsbefolkningen lite ytlig, enkel. kanske man tröttnar på öldrickandet i nationens uppiffade lokal. man är väluppfostrad och pratar inte om pengar eller smak.

man är diskret, men måste hålla hjärnan i trim, eftersom man skall hem till Ryssland.

och boken blir bra. man har tid. inte så långa resvägar som i moskva. man använder tiden väl.  och på föreläsningarna gör man dispositioner. håller språket levande. det är så det fungerar, i en tvåspråkig miljö. hur det fungerar i en halvspråkig miljö? ja det blir inga böcker skrivna. man har svårigheter att läsa lappar. trots vodkan har man en intellektuell tradition i ryssland. man kan sina ryska mästare. använder dem som vägvisare i livet. det går fortare att hitta rätt. rätt väg.

och så tittar man på TV. föredrar de engelskspråkiga programmen och ser reklamen mest som ett uttryck. för sexism, men man är så väluppfostrad att man avstår att kommentera. det spar man tills man kommer hem. till ryssland.