jag träffade henne på bussen till sverige. vi hade båda varit utomlands.
bussen for fram i det tysta svarta landskapet, den talande natten.
hon tyckte om att prata.
en fetlagd kvinna i fyrtioårsåldern, tajta kläder och färgat hår.
jag har varit gift i lettland sa hon liksom triumferande.
jag är skild nu.
vi hade fem barn men jag lämnade alla barnen i lettland, så deras far har något att göra. jag hinner inte.
vi pratde alltid svenska, jag är ju svensk och lettländerna är vana att vara förtryckta, prata ryska eller svenska
vad spelar det för roll. ska ryssarna förtrycka så skall jag förtrycka. jag har min kultur.
så lätt kommer de inte undan.
var är jag, tänkte jag. har jag hamnat i ett reservat för åsiktsbevarande. var är jag.
att titta ut genom fönstret gav ingen ledtråd. det svarta mörkret sa
-klara dig själv. du har din kultur.
jag ville att vi skulle prata svenska hemma, barnen blev lite isolerade för det var inte många barn som pratade svenska. men
jag anser att modersmålet är viktigast för kontakten med barnen.
en känsla av att vara speciell. så de kan prata med farmor och så.
jag brukade skoja med min man och lära barnen koder, så att bara vi förstod men inte han.
det tyckte vi var roligt att säga fel.
och på fredagarna gick jag ut och dansade. jag måste träffa svenska turister. det blevlite mycket sprit men jag hade i alla
fall barnvakt.
jag kunde inte prata med min man. jag förstod inte vad han sa.så jag använde fredagarna till att fråga de svenska turisterna,
vi hhade liksom en anlys av min man. jag berättade episoder och de fick ge sina synpunkter. ju fullare vi blev ju rolaigare
var det.
ibland ringde jag polisen om jag fick panik, eller taxi. sa att han var instabil och att de skulle kolla upp honom. jag fick
alltid panik. tänk om han träffade någon. de kanske började prata.
de flesta ville hjälpa till,alla ville hjälpa mig, de förstod vilket helvete jag hade med en psykiskt instabil man. det blev
kanske lite intimt men jag bvisste ju inte var gränsen gick. lilla jag som kommer från ett annat land. invndrare.
ed svenska turisterna följde efter honom när han gick atill lekparken med barnen, till affären med barnen.
de ville ju gärna se hur en idiot ser ut.
nu är jag ingen doktor men alla kan ju se att det var mnågot fel, så menlös. tyst och var bara med sina barn hela tiden.
man måste ju prata med andra.
det glimtade till utanför fbussfönstret, det var en reklamskylt för laxermedel. en kvinna var bunden med rep. jag minns att
jag tänkte
-så passande.
var är jag? frågan snurrade runt i huvudet på mig.
jag har min kultur.
jag vet, att jag var otrogen flera gånger, men han var så menlös.
mina nyfunna vänner såg direkt att han inte mådde bra. han var ledsen.
ok, de hade druckit för mycket och det var en kort tid vi umgicks. men de tyckte jag gjorde rätt som skiljde mig.
jag kunde inte prata med min man, så jag skickade folk jag träffade att skicka hälsningar till honom.
men han var mycket med barnen.
ja,efter det misslyckandet skall jag hem till sverige. jag skall ha en invandrare den här gången, lära mig ett annat språk.
jag behöver en riktig karl, som kan slå näven i bordet. och inte dra sig för att slå en kvinna. jag behöver gränser.
och i göteborg skall de tydligen vara värst. en större utmaning.
har du varit i göteborg.
javisst, jag kände mig åldrad, naiv och efterbliven.
denna kaskad som forsade ur munnen på min granne var helt obegriplig. hur man kan bete sig så.
och inblandadet av fulla turister som skulle bedöma hennes man i lekparken. totalt omedveten om att hon lämnade ut sin
familj.
och otrogen, han var barnvakt, betalade hon honom också då eller? 1500:-i månaden.
att detta var en outbildad kvinna som levt i sin egen dagdröm alldeles för länge.
och hur hon isolerat mannen och barnen med språket.
jag har sett dem för ofta i förorten.
kommer du från göteborg
staden där man inte har pridefestivaler
- du borde skaffa dig en latinamerikan, sa jag. de är bäst.
en liter rom i kylskåpet och en bunt gummisnoddar, så de kan sätta upp båret då de slafsar i sig muslin.
lägg i lite frukt i romen så de får vitaminer och inte tappar håret.
stadens ljus uppenbarade sig och vi var framme i staden där invandrarna var den största utmaningen och man inte hade
pridefestivaler.
skaffa dig en latinamerikan, själv skall jag köpa en hund, för skogspromenader. vi är olika
du har din kultur och jag har min.
