vad skall man göra ?
i den svenska förorten finns olika tekniker att stärka barn och ungdomars självförtroende, självkänsla. detta för att de
skall stå emot droger.alkohol, narkotika och tobak.
en höjdare på pedagoghimlen är boxningen.
i boxni ngsklubben f¨år man kamrater, man hittar sin självkänsla och axlar ingen annans mantel.
jag har tränat boxning på proffsnivå och är en tungviktare i självförtroende.
tro mig.
det finns föräldrar i området som inte vill att deras barn skall boxas. det finns barn i området som inte vill boxas.
kanske tycker man att det räcker att vara med familjen, gå på pianolektioner i kommunala musikskolan eller så, vad vet jag.
det finns oliak sorteringsinstrument hur man blir boxare. språket kan ha betydelse om man förstår språket.
ålder kan vara av betydelse.
förmågan till attack. man måste vara fräck, orädd och snabb.
jag är snab, fräck och orädd. jag är en tungviktare i självförtroende, absolut.
hur yttrar sig då detta självförtroende.
tja. man saboterar på lektionerna, går på stan, kanske utklädd eller pratar ett påhittat språk, ryska eller så.
man spottar på gatan eller på folk.
man följer efter folk, systematiskt.
men man använder inte droger, alkohol eller tobak.
efter gårdagens konditions- och snabbhetsträning till musik fick rigaborna uppleva denn självförtroendehöjande verksamhet.
en upplevelse som några taxichaufförer, en polis och några hemvändande lettisk medborgare.
nu måste man komma ihåg att den lettisk unga generationen äer fruktansvärt diplomatisk och korrekt i kontakt med främlingar.
jag spottade på gatan, attackerade, gick dnabbt och ingav respekt.
alla var rädda för mig.
och detta mina vänner betalar malmö stad föreningsbidrag för.
om den vanlige svensken känner vanmakt och tycker att det blir övermäktigt med tonåringars frigörelse är detta ingenting emot
förortens självförtroendehöjande verksamheter.
kulturer, skolan, familjen någon kvällsaktivitet allt i en enda sörja. alla tycker olika om de tycker något alls.
det finns familjer som har en tanke med sitt liv, sin familjs liv och hur man vill att vardagen skall gestalta sig.
men.. det finns villkor och det finns viljor det finns krafter som motverkar varandra.
vad skall man göra? sa min granne i det mångkulturella samhället.
ett land bestårär mer komplext än folkdans och traditionell mat. politiskt klimat, traditioner och streetlife, stadens puls,
stadens själ.
när man går här i riga och ser alla barn som pratar lettiska och resonerar med sin förälder på detta obegripliga språk.
eller fröken som tågar med rettio barn i trafiken, bussar, bilar trolleybuss och spårvagn på sin färd till museet, blir man
matt.
har de inget självförtroende?
snart är det dags för en träningsrunda i boxning till musik...
sverige måste pmdefefiniera kulturbegreppet. boxning är en sport.
alla stora städer har ett mångkulturellt klimat.
