jag har en tanke.
jag vill åka till syrien. man frågar mig varför.
jag vill se muslimer på hemmaplan. och så har jag en idé. jag köper en kamel och så går jag till beduinerna.
grabbar, jag har en tältidé. nu ska vi ta beduintältet till en ny nivå.
kriterier
det ska vara lätt att sätta upp och ta ner> sandstorm
det ska vara lätt att frakta> man måste tänka på kamelen.
jag vädjar till intellektet och det tror jag de tycker om. vi forskar i material> hållfasthet kontra vikt, extremt klimat kontra hållfasthet> vikt kontra extremt klimat.
västerlandets tänkande möter den intuitiva erfarenheten i ett tält.
och då kommer det fram att arabiskan är ett fantastiskt språk, och vi kan undersöka beduinernas diktning, legender och fabler, och ta dem till en ny nivå. molekyler möter sanden, möter vinden, och stenen möter de tre elementen/tre?, det finns inget vatten i öknen/
och klippöknen transformeras till sand. och nu möter vi den kalla öknen. tältet prövas i den kalla öknen och här har vi sanningen.
var sak på rätt plats.
men, nu kommer moralens väktare och säger. hon ska inte vara i öknen med beduiner
och så får jag sitta på hotellrummet och läsa arabiska modemagasin, och det tycker inte jag är kul.
och så en illustration:
mamman säger. jag har fyra barn och varje barn är sig själv i upphöjt till två, och på detta svarar barnet
om man kör kvadreringsregeln på mig och min bror, då händer det grejer.
