Så här berättade kvinnorna från forna jugoslavien för mig i sverige. På dålig svenska och med barnens hjälp.
I den östeuropeiska familjen är inte kvinnor och barn fullvärdiga människor. De uppfostras och styrs enligt metoder från det forna Jugoslavien. De utsätts för ett maktspråk som härstammar från en kommunistdiktatur.
En toppstyrd organisation.
Sverige är ingen diktatur.
Det finns inga kommunisktstyrda länder i östeuropa längre.
Men så fort den östeuropeiska mannen hamnar i affekt så åker hårdhandskarna på.
Detta berättar de för mig, för jag skapar förutsättningar för detta samtal. Vi har tid, vi är trygga och vi broderar.
De skulle aldrig berätta detta för en polis, en diplomat eller ens för sin man.
De är rädda. De hatar.
Det är fel på SFI säger dem. Och jag tror på det.
Nu är jag här och det som kunde berättas på en timme har tagit två månader.
Mannen har inte full kontroll över mig och tar till maktspråk, han påtalar omgivningens uppmärksamhet och så lugnar det sig. Och man påtalar lite till ett nytt utbrott. Ett par skor går sönder. En tvättmaskin läcker. En vattenkokare går sönder. Och så lugnar det sig. Och vi tar en liten bit till.
Det som skulle ta en timme att berätta tar två månader. Det mina vänner är löjligt.
Och nu hade man planerat en ny maktdemonstration, men det gick om intet.
Jag hade polisbeskydd från väst.
Jag har arbetat med fascistiska maktspråk också. Det är samma sak faktiskt.
Kvinnor och barn hålls nere med metoder som härstammar från en diktatur i en toppstyrd organisation.
Jag vet att kroatiska ambassaden anser att jag har stundom ett ovårdat språk, och jag säger bara, tänk dig för ambassadör. Kanske jag är en spegel. Kanske är det ett manligt språk jag använder.
Och detta har västeuropa sett för länge sedan men inte den östeuropeiska manliga delen av befolkningen.
Man måste använda ett maktspråk för att få människor att förstå. Människor med makt måste få smaka sin egen medicin.
Skall jag nu lägga ut den korrepondens jag fått på nätet, eller,
Stalkning är ett växande problem. Det finns en SOU från 2008 med nummer 81.
Och vilket språk användes i telefonen nattetid då det busringdes. Exakt samma känsla som ni fick, fick jag. Och jag var nyskild, arbetade heltid och hade två små barn.
Man blir arg. Man måste kunna kontrollera sina känslor och ta reda på varför.
Man kan fråga varför säger du så till mig. Och då kan jag berätta.
Precis som de östeuropeiska kvinnorna berättade för mig.
Nu har jag ett visum, nu skall jag skaffa mig en språklärare i kroatiska, och sp skall vi diskutera hur det blev så här och detta skall göras inom landets gränser.
Jag kan bara två knutar.
Slipsknut och svansknut.
