Jag fick ett visum, men middag, nejtack. Otvättade händer och dålig tuggteknik. Kroater skall äta med de sina.
Nu fokuserar vi på turistsäsongen som varit. Unga kvinnliga travellers. Alla amatöranalyser på facebook. Alla oönskade graviditeter. Alla märkliga lojalitetskrav.
All östeuropeisk personal med en amatöristisk,oseriös approach.
En trevlig resa med nya intryck. Att få en upplevelse som man kan bygga vidare på ehmma i sina mångkulturella miljöer.
Man kanske ville vara artig och se var sina klasskamrater kommer från. Man kanske ville öka sin omvärldsorientering, allmänbildning. Geografikunskap.
Och se hur bemöttes de. Fick de rätt information i turistbyrån. Fick de betala rätt pris för tåg- och bussbiljetten? Av damen som inte kunde engelska, som inte förstod, som hörde fel eller inte kände till.
Hur var servicen i detta östeuropeiska block. Och hur var det i storstäderna, dessa miljonstäder , där gamla gubbar stod och stirrade med öppen mun. Där skaror av unga flickor med mobilen i hand refererade besökarnas avsikter. Och alla detektivarbeten packningarna.
Hur kan man bara bära sig åt så.
Vem har uppfostrat detta lans. Mormor. Eller farmor. I generation efter generation.
Och vilken uppfattning har nu formats av det forna Jugoslavien?
Tja, vi åker väl till england och frankrike nästa år, som vi brukar. Vi kan språket, och de snorkiga fransoserna låter åtminstone vi och vår packning vara ifred. Och engelsmännen markerar hela tiden att de vill vara med de sina. Det är mer normalt.
