lördag 5 januari 2013

nyår i tv eller i poesins värld. eller migrän….

återvändandet till sverige gör att man jämför svensk TV med andra länders TV, och nyårsafton på fyran var bingolotto, en svensk variant på the spinning wheel.

det startade i slutet av åttiotalet och har en slags moral genom att det hjälper idrotten.

och programmets intellektuella nivå, består i att de tävlande svarar på frågor som vad heter du, och var bor du?

därefter skall programledaren läsa upp bingonummer, öppna lådor och snurra ett hjul. och detta sker vecka efter vecka. det är ju inte fråga lund precis, eller tiotusenkronorsfrågan.

det är tveksamt om svenskar med tillgång till dagens internet, appar och smartphone skulle klara att hålla ett ämne i fokus på den nivån som krävdes av dåtidens programledare.

och vi ser en vinkonnässör öppna champagne med en skridsko, och den kvinnliga programledaren hade denna dag en vamplook. en tajt svart urringad klänning med lurex, och nådde väl inte ända fram.

det är svårt att bära femtiotalets vamplook i dagens sverige. vampen kräver, attityd, snärtig dialog och framför allt en hållning. de långa slanka benen skall bära upp looken och det är svårt.

kanske en klädsam kavaj eller klubbjacka och cityshorts och rejäla sneekers av tyg i en klatchig kulör hade varit mer lämpligt. vattenkammat hår och en robust, munter attityd. kanske en lapp med ett litterärt citat av sin favoritpoet.

så här låter mitt

CXVIII

STENSPERMIER

I MUREN RUNT FÅNGVÅRDSANSTALTEN

DET VÄLDIGA KEJSARSNITTET

SKA KOMMA.

och här far associationerna fritt. ett svärd, en sabel eller liknande som med ett snitt öppnar buken på väktaren och väktaren lutar sig blekt fram tar sig för magen och händerna färgas röda och allt faller ut och landar med ett plask på stengolvet.

och väktaren faller liksom i ultrarapid och landar i sin egen avkomma på stengolvet. tyrannen, väktaren har landat, och kanske är jag kvinna. kanske är jag våldtagen, kanske är jag misshandlad och här i cellen med sabeln i hand förlöser jag den manlige fångvaktaren, den enda och sista förlossningen han får delta i.

och sedan kan man fortsätta. om psykiska murar, om fysiska murar.

och graviditeter, plötslig spädbarnsdöd, dödfödda barn och tv.s proffstyckare som inte förstår hur man insamlar, bearbetar och förmedlar   information. i denna dikt finns en logik, en kärna. bokstäverna formas till en perception, inte en bild utan just en perception som ger oss associationer och detta, mina läsare. är första steget till hjärnaktivitet, en formulerad tanke. detta är grunden för allt intellektuellt arbete.