Fransk tv liknar mycket svensk tv, och det är väl en logisk konsekvens av EU.
Inredningsprogram, matlagningsprogram och dubbade amerikanska serier. Och franska serier.
Inredningsprogrammen är det vanliga. Den slarvige familjefadern som påbörjar diverse renoveringsprojekt och orkar inte slutföra dem. Han klarar helt enkelt inte av att ge sin familj ett värdigt hem. Sladdar hänger och tvätt och hygienutrymmen är ofräscha.
Och så finns det en snäll bekant som hjälper familjen och skriver till TV,
Och inredaren gör hemmet trevligt, säkert och trivsamt.
En innovativ vinkel är programmet som visar upp frankrikes mest orginella hus. Tre programledare som verkligen gör programmet livfullt besöker familjer med ovanliga hus. Och de är så annorlunda. Något nytt.
Tvkockarna hanterar varsamt de exklusiva ingredienser som frankrike har, och man anar att det är något extra, men i livsmedelsaffärerna fylls hyllorna med pulversåser och söta kex. Frukt och grönt kommer inte självklart från omgivande odlare. Men viner finns i alla kvaliteter och alla prisklasser.
Serier är serier. Monk är min favorit.
Även här har man top model, och serien är dubbad.
Och så en steven seagull-rulle emellanåt. Tapper hjälte som bekämpar ondskan.
De musikkanaler som finns visar det gångbara, franskt och amerikanskt. Just nu är rhianna och britneyspears de kvinnliga hitsen. Och blackeyed pears.
Man sneglar inte utanför dessa gränser, och det globala musikutbudet förblir i skuggzonen.
Jag har sett bättre och jag har sett sämre.
En kanal har danstävling. Mycket hiphop och mycket contemporary.
Dock hade man ett amerikanskt dansprogram, parallellt, där ett tioårigt charmtroll vid namn akai ”dansade häcken” av oss alla.
Men en självklar teknik och en förståelse för vad han gjorde på scen, intog han allas hjärta.
Men i finalen fanns även femtonårig metthew koon, som fick bli min favorit. Contemporary är svårt. Man säker upphäva tid och rum och arbetar med för skjutningar för att gestalta olika känslor.
Denne femtonårige tornado, intog scenen genom att undersöka rummet, att gestalta tidsrummet. Och vandra ut och in i rummet och tiden.
Detta har jag inte sett tidigare och tyckte nog att han har hittat en ny form i detta. Han ver ren energi, som en tornado, med bländande teknik.
Det är inte vilken amatör som helst som studsar uyr sängen och gör en baklängesvolt med sträckta vrister. Det är vacksert och dansarna är ambitiösa. Men det visste man väl.
