torsdag 16 februari 2012

Vykort från det belgiska morgonkaffet och den belgiska våfflan och Le Soir

 

Jag dricker mitt kaffe i hotellrestaurangen och studerar den franskspråkiga tidningen Le oir som har en sida med Liege nyheter.

Tidningen har ett internationellt perspektiv, och man har ett europeiskt perspektiv, eller vinkel. Jag går ut genom dörren och svänger till vänster och där hittar jag en arkitektonisk skapelse som världen inte trodde var möjlig, jag är i Belgien.

Jag funderar på svenska lokaltidningar. Och jag funderar på hur ett reportage från Katrineholms-Kuriren skulle te sig från Lieges tågstation.

Och ärligt talat jag vill inte se.

Verkligheten är för fantastisk.

Och hur var det nu. Varför kämpade arbetarklassen så hårt för dessa lokaltidningar. Var det ör att stoppa informationen eller hur var det<+

Var edt inte så att man ansåg att sin lokala miljö var så viktig. Att regionen där man var född och uppvuxen var så viktig, att man ville i demokratins namn ha reda på alla regering och riksdagsbeslut och få dem formulerade på ett sådant sätt att man kunde ha åsikter. Och i motsatt riktning ens lokala bekymmer ansågs så viktiga för framtiden att man ville ha kanaler i en demokrati att föra sina åsikter till makten på ett korrekt och lagligt sätt.

Och varför sker inte detta. Södermanland har stad och land och fem lokaltidningar. Det kan man ha om man har en hög och intensiv politisk medvetenhet. Men man hade inte det.

Det finns en politisk elit i sörmalnd, och det finns en ekonomisk elit i sörmland och de bryr sig inte om vad de står i de fem lokaltidningarna.

I blekinge, grannlandskapet har man en tidning, som arbetar som det var tänkt. Redaktionen pratar inte med varenda individ i belkinge, men man känner sina läsare utifrån sin yrkeskompetens och beskriver verkligheten på ett sådant sätt att de kan tillgodogöra sig informationen.

Och detta är lokaltidningens syfte att presentera maktens ord på ett sådant sätt att folket kan förstå.

Och när man förstår något kan man ha åsikter, man kan optimera och man kan använda dessa belut i sina liv. Detta är demokrati.

Detta är inte samma sak som att skicka hälsningar eller pikar till enskilda individer i en tidning.

Svensk lokalpress ligger nu som ett internationellt medium. På internet. Och detta är ett globalt medium.

Varför har jag inte hört lokalpressen definition på lokalnyhet i detta nya medium. Man har diskuterat demokratibegrepp, men inte lokaltidningens roll i ett globalt medium. Orsak<. Det är så nytt.

Och vi vrider klockan tillbaka, vi backar bandet till hällristningens tid, så att journalisten utan utbildning i svensk lokaltidning känner sig trygg, på fast mark.

Och svenska folket drar sin metro ur det gröna tidningsstället och ser på textTV för att uppdatera sig inom sin kunskapsdomän. Nya viner på systemet, tips för balkongen och veckans sopprecept.

Unga människor har i alla tider revolterat emot det gamla. Man vill ha något nytt. Man diskuterar politik, kultur, litteratur, film och så vidare. Inte nu. Det kan vara känsligt. Vi har nya läsare från andra kuturer. Och det kan bildas en konflikt i deras liv av två kulturella möten så vi undviker detta och håller en neutral nivå.

Hej och hå.

Och vad stod det på hällristningen. Oftast att en ledare eller kung hade varit där och hälsat på. Och då¨gör jag så.