Vi har i vårt demokratiserade land åsiktsfrihet, det anses vara en rättighet, grundlagsrelaterad.
Men vad innebär detta.
Att jag ska ha åsikter om spaniens tjurfäktning. Jag bor inte i spanien, har vistats i landet kanske fyra veckor, och i vilket syfte skall jag uttala mig.
Eller flamenco, jag säger det här är en dålig flamenco. Den är slarvig och oinspirerad. Den har ingen dynamik utan dansas slentrianmässigt. Kan jag säga detta. Kan jag framföra den åsikten. Och vad är syftet och vad är referensen.
Om jag gör detta uttalande bör jag veta vad en god flamenco är. En koordinerad, inspirerad och dynamisk flamenco som dansas med passion och känsla, och tillför dansen och dess utövare något. Om jag uttalar mig felaktigt, kanske för att raljera är risken den att jag faller, sjunker och mina uttalanden generaliseras till att gälla alla i min grupp. Språk, nation eller dansare.
Hon är en svensk jazzdansare, vad vet hon?
Och alla jazzdansare i sverige blir dragna över en kam. På grund av mig. Jag blir en representant för en åsikt som avser en hel grupp, om jag uttalar mig i främmande land.
Här har åsikten förändrats till att ett omdöme om en helt annan företeelse, nämligen jazzdansare i sverige.
En rikoschett. En återverkan.
Vi har grupper i samhället som uttalar sig om feminism, homosexualitet, politiskt aktiva utan att egentligen kunna speciellt mycket om hur de agerar, varför de agerar eller orsaken till deras ställningstagande.
Men man tycker saker om dessa människor. Och man radar upp exempel som man hört, man refererar till enskilda händelser och utifrån detta gör man en bedömning. Kanske positivt, kanske negativt. Man uppmärksammar.
Och är det inte så att en åsikt uttalad i vardagen innehåller en värdering. Som en spegel av tid och rum.
Att man i en föreläsningssal på universitetet är värderingsfri, objektiv förutsätter vi. Men hur är det i spårvagnen, på caféet.
En snackis, hört på stan
Skvaller är inte värderingsfritt. Skvaller innehåller en värdering. Och har ett visst syfte. Man har ett syfte när man uttalar en åsikt om ett fenomen. Och detta syfte är oftast att man vill ha uppmärksamhet. Man vill imponera. Man vill imponera.
Och för att få den uppmärksamheten använder man en grupp, en individ eller ett fenomen och beskriver det i en värdering. Är detta en definition på åsiktsfrihet. Och om, vilka konsekvenser får det.
Missförstånd. To much information, eller är detta information.
Information skall ha en källa, och skall granskas. Innan detta gjorts finns det inte. Innan källan fastställs, syfte och sanningshalt faställts så är det ingen åsikt.
Är åsikter klassrelaterade. Att olika grupper beroende på yrkesval, ekonomi och val av bostad har olika åsikter, och i så fall vem får säga vad.
Är känslor acceptabla i åsiktsfriheten. Jag var arg och jag sa..
Och i det privata samtalet och i det offentliga samtalet. I tjänsten är man ett offentligt samtal, och utanför arbetet en privatperson.
Måste en åsikt vara sann, eller grad av sanningshalt.
Måste man använda språkliga konventioner för att yttra en åsikt eller kan man förvanska begrepp som pronomen, säga jag och mena du osv.
Förvanska tempus. Säga jag har gjort och mena jag ska.
I min värld måste en åsikt vara sann, annars är den ett uttryck för uttalarens brist på uppfostran.
I min värld skall åsikten vara grammatisk korrekt annars är det ingen åsikt. Då är det ett försök till att lära sig språket och rubriceras som språklig lektion.
En åsikt är ingen instruktion.
En åsikt är en beskrivning.
Åsikter kan ha olika värderingar beroende på om det sägs i en demokrati eller en diktatur, samt ha olika värdering om den uttalas av en förespråkare för totalitära styren eller demokratiska styren.
Vi har tyvärr maktgalna despoter som sätter sig utanför de demokratiska spelreglerna och anser sig vara kunglig eller prinsessa. Och i den inre kamratkretsen kan detta verka lustigt, men för en yrekeskamrat som läst arbetsbeskrivningar målplaneringar policy kan det hela bli en pinsam uppvisning i mänsklig dumhet.
Är åsikters värde en spegel av utbildning, uppfostran och klasstillhörighet eller är åsikters värde ett mått på något annat?
