vi läser i GP att regnet orsakat stopp i kollektivtrafiken och översvämningar. och det är bara att rekommendera göteborgaren att formulera om ordet markservice.
kanske man skall återgå till övriga världens språkliga konventioner, och inte enbart ägna sig åt lustifikationer.
och detta är inte första gången och detta är inte sista gången det är stopp i göteborgs lokaltrafik och det är inte första gången eller sista gången vatten orsakar kaos.
det verkar lite passivt i denna stad. och man bör inte ägna sig åt turism, eller ens tänka tanken att arbeta i andra städer eller länder. det är för svårt.
hur kan jag säga så.
vi resonerar kring begreppet, igenkännbarhet,
när man arbetar inom barnomsorgen i göteborgs förort är språket av yttersta vikt. och hur man säger vissa saker. skriker man och drar i barnen, så händer det sig att personalen markerar med likadant beteende. man konkretiserar ett beteende. detta gör personalen i förorten. skriker du på barnen skriker jag på dig.
och detta kan kännas obehagligt för den vuxne människan som aldrig behövt reflektera över sitt eget beteende, eftersom ingen tidigare använt den metoden. att därefter påpeka om igenkännbarhet kan få ödesdigra effekter. det finns inget socker i mitt skafferi längre.
om det regnar ute kan man stanna inne och läsa en sagobok kanske läsa högt för ett barn, eller som övning. ett nyhetstips.
och man sparkar inte ursprungsbefolkningen med stålhättor i deras eget hem. det är inte acceptabelt.
