Jag har förstått att den utomeuropeiska turismen svikit sverige. Och detta kan var en tillfällighet, och vad beror i så fall denna tillfällighet på.
I samtal med amerikanare utomlands säger man
Sverige är en farlig plats. Och självklart undviker man farliga miljöer. Och om man läser svenska tidningar på nätet, fragmenterad nyhetsbevakning, så fokuseras våldet. Dagligen får vi läsa om mord och överfall i svarta rubriker. Gängens framfart och polisens knappa resurser. Och det är klart att det påverkar den officiella bilden av sverige.
Kanske hotellpersonalens kompetens påverkar. Det är första intrycket. Kollegialt. Backar upp varandra. Har egen vikariepool och vägrar liksom förstå vad hotellkulturen innebär. Man använder mycket tid till att visa upp rum, prova duschar och sängar. Man har ”special treatment ”och städningen blir sekundär. Kanske detta påverkar besöksfrekvensen.
Social kompetens eller yrkeskompetens. Vem avgör vad som är korrekt beteende i en internationell miljö? Vad är felaktigt beteende. Vad är konstigt? Och vem avgör detta.
Ett uttalande som jag dricker inte öl, jag tycker inte om smaken kan få oanade konsekvenser. I sverige. Man kan anses som avvikande.
I tyskland, belgien eller holland som har tagit öldrickande och öltillverkningen till en helt ny nivå, är detta en kommentar man uppskattar. En möjlighet. I tyskland har varje ort med självaktning ett eget bryggeri. Det finns dunkles bier det finns swarz pils. Det finns nyanser som man trodde inte var möjligt. Och självklart att jag hittar en öl som faller mig i smaken i detta. I tyskland. Inte för söt, bärnstensfärgad, skum och med dragning åt mer malt än humle. Kanske.
Kanske dessa fördomsfulla och inskränkta attityder i svensk mentalitet påverkar turismströmmen.
Eller tanken om vårat gäng. Vårat plejs, där inte alla platsar. Man har ett hotell men vill gärna ha iväg turisten. Och engagerar folk utanför i kampen.
Hr massmedia krympt världen för att anpassa sig. Finns dubai, ett ekonomiskt centrum. Vet man vad som händer i new york, hur går debatten i australienska sidney eller canberra. Är detta intressant i ett internationellt perspektiv, eller är det grannens kommentarer om verkligheten som är världsbilden.
Turismströmmen har uteblivit i sverige. Och då är sverige ändå ettland som är öppet och internationellt orienterat. Man har latinamerikanska daghem i förorten. Man hälsar på en granne fast man inte kan prata med varandra. Så familjärt på något sätt.
Man vandrar okritiskt i malmös innerstad med metrotidningarnar flaxande runt benen, strövar upp mot stora torg där macdonaldsförpackningar flyger i vinden, man är okritisk. Man tolererar klottret på husfasaderna, man konstaterar och vill gärna vis upp sig på uteserveringarna på lilla torg. Man kollar upp olika personer.
Ser vad de handlar, vad som läggs i korgen. Man har liksom tagit sin bristande sociala kompetens till en ny nivå, och funderar inte ens på varför nyheterna från de ekonomiska centren uteblir. Man lever i sin närmiljö, och kollar upp.
Hur man uppfattas av en representant från den internatioenlla miljön, är helt plötsligt inte intressant.
Man kanske vill ha ett drama. Leka drama queen, på hotellet. Man är sur. Och man är arbetskraft. Och det är inte samma sak. Det kommer inga turister till sverige. Är det så? Och i så fall varför?
Ingen turist från australien, USA eller dubai kommer till sverige för att trakassera ursprungsbefolkningen. Eller ens ha åsikter om ursprungsbefolkningens kulturella seder och bruk. Och man är inte där för att införa sin hemlands kultur. Den har man lämnat hemma.
Det är egentligen mycket bekväma och intressanta människor, man kan prata med dem, om man inte tror att et i arbetsuppgiften ingår att få iväg dem.
Uddevalla, trollhättan, göteborg, malmö. Internationellt orienterade miljöer. Bilden av sverige är lite skamfilad.
