sörmland har fem dagstidningar av lokal karaktär. dalsland har två. vid besök i respektive landskap läser jag, och fler med mig den lokala tidningen. dessa finns också representerade på internet. men den lokala karaktären beskriver inte den lokala miljön. frågan blir då varför?
ortsborna säger
nej, jag läser inte tidningen, det är inte värt pengarna. båda dessa landskap är jordbruksorienterade. genom eu.s ganska strama jorbrukslinje kan det bli svårt att följa direktiven, på lokal nivå. och inte en rad om detta i tidningen. kanske man skulle anställa någon som är skrivkunnig och som har den lokala befolkningens förtroende. kanske man skulle skaffa sig en informationsutbildning för att möta de kriterier som man inom eu ställer på information. och kanske man skulle börja arbeta. det är hel oacceptabelt att presstöd skall utgå till lokalt skvaller presenterad på enkel svenska av människor som lever i sin egen verklighet.
i jämförelse med danmark beträffande journalistik, beträffande jordbrukspolitik och jorbruket har vi två helt olika linjer. debatten i sverige har vridits till att handla om staden och integrationsproblem.
och det finns individer som anser att deras åsikt bör skådas av världen, men en tidning har ett ansvar att tillvarata hela läsekretsens intressen, och inte specifika grupper eller individers egotripp. det inger inte förtroende. de stökiga områdena i storstaden har en acceptans, arbetslösheten har en acceptans, och barnfamiljers behov har en överdriven acceptans. om msan inte klarar av att anpassa sig till sitt boende finns det alternativ, i hemlandet eller utomlands. eller?
