att döma av nedskräpningen utanför hotellets entrè här i odense får vi förmoda att fler än jag reagerar på snyltgäster, och här handlar det om latinamerikaner.
jag har redan talat om min åsikt beträffande den folkgruppen. trakasserier av ursprungsbefolkningen är inte acceptabelt. jag har fått min lägenhet demolerad. jag har blivit sparkad i huvudet, och jag har övergett min lägenhet.
detta talar sitt tydliga språk. jag dansar inte salsa, och kan inte sänka mig till deras låga kunskapsnivå. Vi har absolut inget gemensamt, och jag anser att dessa invandrares beteende är helt ointressant. jag har inget som helst ansvar för invandringen till europa, och är väl ingen vän av gitarrspelande trubadurer. att denna grupp frivilligt skulle böja sig för för logiska argument är knappast troligt, så det får väl bli tuffare tag.
den trinda tillfälliga receptionisten är kanske rädd. att vara rädd på sin arbetsplats är ingen bra lösning, att var rädd i sitt eget hem är ingen bra lösning, och ändå finns det kvinnor i sverige, i danmark som måste vara det för deras invandrande pojkvän har problem, med ekonomin bland annat. att ge sig på enskilda individer och använda våld, kan diskuteras.
och invandrare avvisas, och invandrare hänvisar till mänskliga rättigheter. skall vi tyck synd om denna invandrare, som kastats ut från ett antal hem i sverige på grund av sitt hårdhänta beteende. jag har visat göteborgarna hur denna grupp tolkar mänsklig rättigheter, och den tolkningen är helt egen från övriga världen. skall världen anpassa sig till latinamerikas exilmedborgare, eller skall de anpassa sig till världen.
och än en gång. skall jag tycka synd om hotell cabinn, skall jag tycka synd om illegala invandrare. respekterar man inte mig i mitt eget hem, eller på min arbetsplats, så blir det konsekvenser i hemlandet. mexico har vart i blåsväder förr. eller? har danmark råd med detta?
