Svensk glesbygd hur skall man definiera den. Med rötter i bondekulturen och livsmedelsproduktion som huvudnäring, eller bilberoende och stora hus. Hur ska man definiera glesbygd 2012 i sverige.
Man uttrycker att man vill att ungdomarna skall stanna kvar i den byn. Och visst kan det vara trevligt att den sociala strukturen bevaras. Och det finns bostäder, men hur är de beskaffade?
Jo vi vill att ungdomar skall bo kvar, bilda familj och bosätta sig i byn. Det kan vara mellan sex och tio mil till närmsta förlossningsvadelning, prmärsjukvården, barnavård, mödravård och tandvård sker på annan ort.
Jo vi vill att ungdomarna skall stanna kvar i byn, skaffa jobb och försörja sig själv.
Det är få företag i dagens ekonomi som har råd att utbilda arbetskraften inom företaget. Än mindre lära dem att prata. Kanske man kan tänka sig Itbaserade företag, men här krävs en utbildning som oftast finns i tätorten och den kompetensen finns redan. Och man har av tradition en misstänksamhet till främlingar. Dem man inte känner. Att satsa på turism i en sådan attityd är fatalt, och sverige får ett rykte efter det bemötande som glesbygden gett. Eller de människor som befolkar glesbygden.
Jag ser inte på bussen rosenkindade svenska ungdomar full av liv utifrån en trygghet i den sociala strukturen, efter att dagligen se mormor. Jag ser ungdomar som spenderar mycket tid på bussen och har tråkigt. Resvägen till skolan är lång och enformig, eller alternativt skall de skjutsas till kamrater och aktiviteter. De kanske längtar till london eller paris. De kanske vill studera utomlands.
Detta betyder inte att de skall studera utomlands, men jag finner åsikten att man vill ha kvar ungdomar i byn som en klichée. Den betyder ingenting, man bara tycker så för man har alltid tyckt så.
Har jordbruket en framtid i sverige. Skall sverige som tyskland odla honung i plastboxar på taken och parkeringen för att undvika vitt socker från latinamerika. Skall höns och grisar få tillträde till tätorten för att vi har främmande kulturer med den traditionen, eller skall vi se jordbruket som ett lantligt fenomen, och köpa gårdsodlade morötter ur en trälåda på höstmarknaden.
Och de ungdomar som skall bo kvar i byn, hur är deras tankar om bondekulturens utveckling. Extensivt eller intensivt jordbruk. Privata maskiner eller leasing. Eu.s kvotindelning.
På tåget ICE genom tyskland fick man en klar bild av hur den tyska kvinnan hanterar jordbruksfrågan. Hon ser inte ut. hon ser inte den bild som visar att detta är en tyst kupé, utan diskuterar utan betänkligheter sina medpassagerare, utan hämningar och utan gränser. Och är man så ointelligent att man inte ens ser skylten i kupén bör man inte uttala sig offentligt om tysk jordbrukspolitik, det är min åsikt. Fortsätta att köpa billigt kaffe i invandraraffärer och använda vitt socker. Dricka kaffe med sin latinska granne och på så sätt förenkla sitt tyska idiom. Enligt västerländsk forskning har vi erkänt grammatiken som gräns för tanken.
Detta betyder inte att tysk jordbrukspolitik är ointressant. Långt ifrån. Man har uppdaterat i alla led. produktion, distribution, lager, grossist och daglighandel.
Detta pågår i detta nu även i sverige i ett sk euanpassning. Och har pågått i många år. Import av grönsaker, olja och sötningsmedel, blev det bättre.
Var tog debatten om närproducerat vägen?
Och var är svenska ungdomar som skall stanna kvar i gelesbygden i det här. Hur ser deras roll ut i den närproducerade grönsaks och blomsterhandeln, i grossistled, i försäljningsled.
De som skulle stanna kvar i glesbygden, för att den sociala strukturen var en trygghetsfaktor.
