Sveriges kulturpolitik i en spegel av svensk arbetsmarknad är och förblir ett fiasko.
Det senaste jag hörde var att man skall lära sig speåket på arbetsplatsen.
Men hur långt skall man pressa svensk arbetskraft. Vi lever i en trid av rationaliseringar. Skall dessutom den ordinarie, svenskspråkige arbetskraften ha ett språkbärande ansvar. Det är löjligt. Kan man inte läsa och förstå den arbetsbeskrivning som tillhör arbetsplatsen har man inget där att göra. Sverige kan inte ha människor som hittar på egna regler bara för de har en kultur. Sverige är ett löjligt, skenheligt och mesigt land.
beskjutna i sitt eget hem i brunnsbo göteborg. Folk skjuter skarpladdat emot oskyldiga människor, födda i sverige av svenska föräldrar.
Och då går arbetsmarknadsministern ut och säger
Vi måste ta hand om invandrarnas resurser. Jag natar att hon menar kompetens. Vi får lära oss att i sverige klarar man inte längre av att prata rent.
Patetisk och löjeväckande står svensk arbetsminister och säger fel. Sätt henne på en soptipp i mexico, där kan hon tillvarata mänskliga resurser. Kan slås för en domän och samla papper.
Det är dags att vakna.
När jag reste i serbien fanns i belgrad kvarlämnade bombade hus. Jag reagerade av fasa, och till min förvåning visade det sig att det finns en slags krigsromantisk turism. Den jag mötte var en andragenerationens brasilianare som hade stora förväntningar på belgrad och de krigsrester han skulle se där.
Man tycker det är intressant och spännande att se bombade hus. Se de avspärrade osanerade hus där outlösta minor och granater fortfarande finns kvar.
En resurs. Ta vara på den arbetsminister.
Här i frankrike har den östeuropeiska turiemen kommit. Man ska se sigom. Vill gärna arbeta en dag i olika yrken. Och det går trögt.
Fransmännen är chica och spirituella. Man vandrar snabbt i tanken som man är lärd, och briljerar med franska citat. Det finns en hög grad av litterärt och filosofiskt intresse vilket påverkar sättet att sköta sitt yrke. Nu är det som en seg gröt. Och den ordiunareie personalen suckar och tycker det är tråkigt på jobbet.
Hur långt skall man pressa lojalitet. Det är min fråga.
Och de pratar väldigt dålig franska. Som turist vill man inte uppleva östeuropa när man är i frankrike. Fransk kultur är annorlunda än östeuropeisk.
Och som turist kanske man inte är så road av att hör afrikanska trummor och colombiansk salsa. Man är i sverige. Och vill uppleva sverige.
Arbetsministern har svårt att sätta sin roll i ett sammanhang. Det gäller att veta vilken världsdel man befinner sig i.
Det gäller att veta hur den allmäneuropeiska debatten går. Och då måste man kunna läsa.
Här i frankrike är man upprörd då två unga franska människor brutalt rånmördades i argentina. Det tycker man inte om. Och diplomatin, ambassaderna har en del att göra i de internationella relationerna.
