lördag 15 september 2012

skolans roll…

Skolans roll

En satsning i humankapitalet skall ses som en investering. Och den ska ge utdelning, gör den inte det så minskar budgeten.

Skolan omorganiseras. Mer elever och mindre pengar. Det är logiskt.

Och detta leder till protester, organiserade och oorganiserade. Disciplinära svårigheter. Och så har vi hjälten hela veckan. Den outbildade manlige kompisen. Barnens vän. Han känner barnen och går in och leker lärare.

Och här sätts hela arbetarrörelsens värderingar, solidaritet ur spel. Språket är det redskap man använder i skolan för förmedling av information. Man kan spela upp små tablåer i mimteaterns form, men det blir sällan bra.

Kan det vara så att det finns en korrelation mellan outbildad och språk. Mycket möjligt. Och hur bedriver man undervisningen om språket inte är tillräckligt. Kanske man berättar roliga historier, kanske man hittar på, för troligen kan man inte tillgodogöra sig den information som finns i läromedlen, eller lärarhandledningar eller läroplaner. Och om man har områden i sverige som enbart har en femtioprocentig godkändnivå kan man anta att nästa generation i en omstrukturering möter en vuxen kompis, som känner barnen i katedern. Det är logiskt.

Dagens informationsflöde är komplext. Dagstidningar är digitala. Tvprogram går i repris, och internet har sajter utan begränsningar, eller faktagranskningar.

Biblioteken har böcker, filmer, musik och spel. Och det händer saker i närmiljön som refereras från människa till människa, via telefon eller facebook.

Och allt detta är information. Men allt är inte sant.

Dagens unga har inga problem med tekniken. Man hittar i sökmotorer och hanterar google och andra sökmotorer utan problem.

Men hur bearbetas informationen. Hur hanterar man personskvaller. Svensk pressetik har integritetslagar. Och den utbildade läraren har en självklar försiktighet i det dom inte är vetenskapligt bevisad fakta. Detta kallas ideologi.

Om man har tur har grannen en ideologi, en politisk skolning eller en uppfostran som inte tillåter lögner, förtal eller skvaller.

Man vill ha en analys. Och hur ställer sig nu den outbildade vuxne kompisen, som känner barnen till detta. För var det inte så att kompisskapet bottnade i personskvaller. Att man hade snaskiga grejer att berätta om lärare, om personer i närmiljön. Kanske var de sanna, kanske var de överdrivna, kanske var de lögner. Detta rubriceras som förtal. Nämner man dessutom namn, eller på annat sätt påtalar utpekande drag, så begår man lagbrott.

I dagens skola, avviker elever från lektionerna, man har viktigare saker för sig. Man spejar. Kanske åt en vuxen kamrat som vill veta vad en granne har för sig på dagarna. Man anser detta viktigare än att sitta i skolbänken. Man är kompisar.

Denne vuxne kamrat har ingen moral. Han fråntar unga människor rätten till adekvat information, samt åldern. Vem leker med barn. Och varför leker man med barn, om man inte vill ha information.

Man snokar helt enkelt. Och den vuxne outbildade kamraten som känner barnen går in i skolan och undervisar, och tar med sig lekbeteendet. Detta är inte normalt.

Den utbildade läraren får många förtroenden, men har efter tre års högskoleutbildning både språk och folkvett att hantera dessa förtroenden. Man kanske tar kontakt med motparten och frågar om det är sant som eleven säger, eller vill höra motpartens historia. Det är ideologi.

Ingen elev lär sig i ovan nämnda undervisning att söka upp den omtalade personen och fråga hur det ligger till. Det ingår inte i kompisskapet. Man går på sin outbildade lärares historia och detta tar tid från den ordinarie undervisningen.

Fokus och koncentration på ämnet förskjuts till att skvallra om och reta oskyldiga människor. Till vilken nytta.

Den vuxne kamraten känner barnen, och ser som sin plikt att lära dem områdets jargong. En endimensionell struktur.

Vad händer om barnen flyttar med sin familj? För troligen förstår föräldrarna att det som sker inom skolans väggar är trams, och troligen anser föräldrarna att deras barn förtjänar en bättre skolgång än den som erbjuds av en som känner barnen.

Och barnen flyttar, och nu blir det oro i lägret. Vad kommer de att säga? Vad kommer de att berätta, för någonstans känns det olustigt. Och eleven blir bevakad. Kanske av de elever som avviker från lektionerna för att speja åt en vuxen kamrat.

Och nya omstruktureringar leder till än mindre budget, och inga klockor ringer.

-jag har ordning i klassen, säger den outbildade kamraten, och skickar elever ur andra klasser. Det är ohållbart. En lärare binder upp barnen genom att ge dem lögnaktiga förtroenden om personer i närområdet, och detta ska kallas undervisning.

Betygnivån sjunker. Informationen blir föråldrad i svenska skolor. Och man inför lokala läroplaner för att kunna sänka nivån ytterligare, utan att det märks.

Och vad händer om en elev blir understimulerad. När en elev inte får information på den nivå han kräver, som den utbildade läraren klarar av att tillgodose. Han eller hon tröttnar, och busar eller spelar dataspel på telefonen.

Och skolans uppgift var att fostra goda medborgare, det står i läroplanen. Kanske man behöver en god medborgare i katedern, påläst i ämnet inte i personskvaller. Kanske behöver eleverna en lärare som kan sitt ämne, som kan förklara så att eleven förstår, inte mumla, inte hitta på och inte säga

Bra fråga, fler bra frågor.

Sverige lever i ett informationsvakum. Det är för låg nivå. Och om dagens journalister är produkter av den skolmiljön, förstår man varför svensk dagspress ser ut som den gör. Någonting som man slår in tallrikarna i när man flyttar, det är allt.

BBC redogjorde i detalj för egyptens situation vid förra konflikten. Höjda matpriser, korruption och missnöje med presidenten. Vi ser idag här på tysk TV att kravallerna blossat upp igen. Hur redogjorde svenska tidningar kravallen uppkomst. Ser man inte på de stora nyhetskanalerna i sverige. Och varför? Har man inte tid, ägnar man sig åt personskvaller eller rotar man i skåp och lådor? Eller springer och filmar med mobilen. Allt trycks och allt granskas och alla i sverige kanske inte anser sig behöva läsa tyska, franska och amerikanska dagstidningar för att få information, då vi har pressetik och presstöd i sverige. Och ingenting varar för evigt. Världen krymper i svenska nyhetsflödet. Dagstidningar får en mer lokal prägel. Är världen för komplex, eller är de faxade nyheterna obegripliga. See you! Informationsbolagen säljer nyheter och kräver en korrekt behandling och tolkning. Är detta uppfattat.

Och hur presenterades den konflikt som pågår i egypten i tidningar. Matpriser och suezkanalen, och hur konflikten spred sig och i dagarna ser vi att konflikten tagit ny fart.

Jag är i berlin där man har uppdaterat jordbrukspolitiken allt från maskiner, grödor, transporter, ekologisk hänsyn, ekonomisk hållbarhet samt ett etiskt ställningstagande. Kanske är det upprinnelsen till de höga matpriserna i egypten. Ett föråldrat jordbruk, eller för många mellanhänder i transportelden. Man vet aldrig.

En av de svenska Tvkanalerna har en ny serie intresseklubben. Vi har alla intressen. Någon flugfiskar, någon broderar tavlor, någon tävlingscyklar och någon bygger om bilar. För att ett intresse skall bli intressant att läsa om i en lokaltidning bör det sättas i ett större sammanhang. I en komplexitet. Hur fördelas intresse mellan könen, över ålder och kanske bostadsområdet spelar in i valet av intresse. Bor man nära en simbassäng, kanske man simmar och har man ett eget garage, kanske man bygger om bilar. Att presentera en artikel om en väns intresse, verkar lite felsignalerat. Det blir mer som en bekräftelse av att nu är det vi två, mot världen. Och jag är inte intresserad, inte ens om dessa intresseförenade dyker upp i Vimmerby.

I vimmerby söker jag förstå hur astrid lindgrens författarskap påverkat staden Om hennes hand ligger över befolkningen, vilket gör att de pratar tydligt, är välformulerade och använder flerstaviga ord, insljutna bisatser och ordvändningar som kanske är konstruerade. Man använder språket som redskap i kommunikationen med omvärlden och skaffar sig på sätt kunskap, en större kunskap om fenomen i närmiljön för att förstå hur detta påverkar och påverkas globalt.

Från berlin går resan till Munchen och så vidare in i Italien.