måndag 3 september 2012

svält

vad händer om en människa utsätts en längre tid för svält. hungerkänslor stängs av, men det är också andra funktioner som stängs av. låt oss kalla dem flöden.  i riga ser jag unga flickor som är extremt smala. jag ser också unga män, robusta i lediga kläder med frihet för kroppen, medan flickorna i tajta jeans, frysande på höga klackar. för att gå på höga klackar krävs starka benmuskler, men man tränar inte för man måste hålla sin smala, lite spenslig kropp. det blonderade håret är tunt och blir fort stripigt.

och jag vet, att vad deras mödrar säger spelar ingen roll. här måste andra krafter gå in.

och ingen fotomodell eller mannekäng svälter, det skulle aldrig fungera. man har  ett par kilo extra och tar bort dem till större visningar. man skulle aldrig kunna hålla fokus så länge som det krävs, om man var svältande.

och jag är övertygad om att TV har haft information om detta, men det hjälper inte.

och kläderna i rigas klädaffärer kräver en smärtare figur. man har svårburna modeller i de fashionabla klädaffärerna.

dessa smala kvinnor, orkar inte så mycket. man blir fort trött, man orkar inte sortera alla intryck, och självklart klarar man inte att analysera samhället i stort. lettland har inte en politisk tradition, eller tradition att organisera formella maktgrupper, man har en annan teknik.

fackföreningar, hyresgästföreningar, byalag, bygdeföreningar kräver organisation från den vanliga människan. det fungerar inte om man svälter. det förstår alla.

och att följa efter mig i affären, eller rota i resväskan, röka i mitt rum och snatta tvål och hudlotion förändrar inte samhället i rätt riktning.

lindex har nu ett basprogram, fräscht och med tajta modeller och lite mer generösa mot figuren. roliga färger och inte präktigt, eller tråkigt. och detta får vi vara tacksamma för. det är möjligt att H&M har något liknande det vet jag inte. jag undviker kedjevaruhusen. och undviker shoppingcenter. jag anser att affärer i stadens centrum tillhör stadsbilden.