så är man på teaterhotellet i malmö, en fredagkväll i juletid.
senast jag besökte detta hotell la den polska städerskan mina kläder i skurhinken, med smutsigt vatten. detta trestjärniga hotell med en prislista på 100 euro per natt.
och visst har malmös kvinnor visat sina färdigheter ute i europa. man har städat och man har arbetat i bageri.
och om vi backar bandet. hur var det nu.
jag har alltid hävdat att jag skall ha utbildad personal, och detta mottogs med ett sarkastiskt fnysande och arbetsbyte infördes.
och i och med den pågående strukturomvandlingen inom offentlig sektor, ställdes nya krav på kompetens.
och vem var det som inte kunde studera på kvällarna, utan all utbildning skulle ske på dagtid, med vikarie eller man skulle ha betalt och kompenseras.
de var då det. lite högfärdigt kanske. nu skakas sverige av uppsägningar och bemanningsföretag.
och utomlands, jag lovar, man har aldrig sett något liknande.
svensken kan inte arbeta, inte hålla tempo, saknar grundläggande allmännbildning. men man kämpar på. man går in på trestjärniga hotell, och man arbetar i affär. och det blir inte bättre.
man leker inte på hotell. då får man inga turister. man visar inte upp sin obildade arbetskraft, då får man inga investeringar. eller handelsförbindelser.
man kunde inte vidareutbilda sig på eget initiativ, men var det inte så att salsa kurserna var mycket populära, för att visa sin lojalitet med spansktalande gruppen.
ca tvåhundra tjänster ska bort på ett energiföretag här i malmö eon. och samtidigt svämmar staden över av juldekorationer.
det är för mycket, det är smaklöst och det är opassande. men malmöborna ser inte detta. fullt upptagna av sin egen person, skall man kolla upp. man skall finnas till hands och man skall resa ut i europa och besöka stora städer.
utan språk och med kläder som inte är okej.
man måste tillföra något i ett möte med en främmande kultur, och att döma av juldekorationerna kan man dra slutsatsen att europa inte är nöjda med malmöbornas arbetsinsats.
enfant terrible, värst i klassen, plocka poäng, allt misslyckades.
och vi backar bandet. man gick in i min lägenhet i göteborg, för att kolla. lånade nyckeln och hade inte min tillåtelse. i göteborg. lite avvikande.
man diskriminerade arabiska språkgruppen före den spansktalande på kommunalt daghem. det är inte okej.
och man satte outbildad personal på banker, försäkringskassa och vården, bar för att jag ansåg mig ha rätt till utbildad personal, och ansåg väl att göteborgarens kompetens var lite avvikande om man jämför.
och så var jag högfärdig. i göteborg. det var då det.- oh lala-
och så var jag obejktiv i min yrkesutövning. man har väl kompetens.
och var inte konflikträdd.
