torsdag 27 oktober 2011

En militant feminist ser på europa

 

Detta är inte vetenskapligt underbyggt utan högst perosnliga iakttagelser.

Kvinnan och bilen

Den franska kvinnan, om hon kör bil skall det vara i en gammal fransk bil, gärna Citroën. Det skall vara hemsydda överdrag till bilstolen eller något annat högst personligt i bilen, av nostalgiska skäl. Man är retrochic och har en mycket personlig relation till sin lilla bil.

Den tyska kvinnan, är likställd mannen. Det spelar ingen roll om det är mamma eller pappa som skjutsar det lilla barnet till fotbollsklubben. Bilen är ett transportmedel och skall fungera. De byts med jämna mellanrum till en nyare modell och man kör gärna tyskt.audi, opel, BMW eller liknande. Man vill inte gärna hålla på med bilen. Den ska fungera, färg är ointressant. Den ska vara praktisk.

Kvinnan och maten

Den franska kvinnan går med sin shoppingvagn och handlar baguetter och croissanter. Köket är hennes domän och hon lagar familjens mat med sina beprövade recept. Och liksom vägrar inse att lantarbetaren kräver en annan typ av mat än den stillasittande stadsbon. Maten ser ut som den alltid gjort. Och brie och camembert, och baguette och cider och rödvin.

Den tyska kvinnan lagar också mat, men livsmedelsaffären ser lite annorlunda ut idag än den gjorde för tio år sedan. Något har hänt. Det är biologiska alternativ. Det är glutenfria alternativ och det är ekologiska alternativ. En liten summa av förpackningen går till olika välgörenhetsprojekt, och man köper en plastkasse. Man har uppdaterat det tyska köket. Det är brett emellan gångarna för kundvagnen och alkoholhyllan är inte överdrivet stor.

Kvinnan i det offentliga rummet

Den franska kvinnan vill ha blommor. Rabatter skall fyllas med blommor, i glada färger. Blommor är en viktig del i hennes vardag. Den franska kvinnan promenerar gärna i stadens gröna rum, parken, och anser att växandet, växter är en del av livet.

Den tyska kvinnan uppskattar blommor, men om stadens rabatter är ovårdade, eller dåligt skötta blundar hon och tittar åt ett annat håll. Hon promenerar inte i stadens parker, fast hon gärna skulle vilja. Tiden räcker inte till, utan det blir om det kommer besök eller liknande.

I båda länderna har kvinnorna ett långt arbetspass. Yrkesarbete, hem och familj samt restider. Resandet i staden eller pendlandet ger en extra belastning i båda kvinnornas liv. Och om den kollektiva trafiken försenas, eller trafiken stoppas blir tiden än mer knapp.

Vad kan man göra för dessa kvinnor. Vad kan dessa kvinnor göra.

Minska arbetstiden per dag. Förbättra kollektivtrafiken. Eller kanske kan dessa kvinnor omorganisera och effektivisera sina hemuppgifter. Ta tid till rationaliseringsåtgärder.

Båda dessa kvinnor tittar på TV och ser en femtiotalsinspirerad hemmafru som fullständigt förnöjd häller tvättpulver i en tvätt maskin, och finner lycka i rena kläder. Som menar att lycka är en chokladbit, och får hon dela sin lilla chokladbit med en man, då är hon salig. Reklam i TV har en fördummande effekt på intellektet.

Och så har hon, liksom vi andra, representanter från utomeuropeiska kulturer som anser att den europeiska kvinnan är båda lat och osexig. Detta är en lögn, och den vilar på okunskap.

Jag tycker dessa representanter skall ta sig en titt i spegeln och fundera på med vilken rätt man har åsikter om en grupp i samhället som man inte vet ett dugg om. Man använder TV som referens för att bedöma den europeiska kvinnan. Amerikanska såpoperor, och reklamen.