Jag sitter på munchens centralstation och väntar på ett tåg till paris och måste sortera mina intryck.
Jag har inte en invandrarvänlig attityd. Detta innebär inte att jag attackerar invandrare, och det betyder att jag inte går in i djupare relationer med invandrare. Detta ger mig en objektiv hållning och en kritisk attityd.
Det är självklart att jag anser att alla människor i sverige skall leva och bo i fred.
Vi har åsiktsfrihet i sverige och det låter bra men kan ha oanade konsekvenser.
Eftersom jag har en stram och kritisk attityd blir jag ofta rådfrågad i spörsmål rörande minoriteter. Denna minoritet kan vara av religiös karaktär, eller kulturell, social eller politisk karaktär.
Jag får ofta reda ut konflikter eftersom jag använder intellektet och inte underlivet. Jag har inga lojaliteter osv.
Under mina resor omformas detta av främst representanter med utomeuropeisk bakgrund, som ser som sin plikt att informera omvärlden om hur jag är. Detta innebär att jag har karlar på rummet och har ett minst sagt ohämmat leverne.
Det är sant att det förekommit besökare i mitt rum, men då har jag inte varit där.
Under min vistelse i sverige roade någon med att pissa i min skor.
Och lakan luktar främmande. Jag har människor som litar på mig, och i detta ingår att min resa skall ha det syfte, jag sagt. För mig är det viktigt att ha goda relationer med olika grupper i samhället. Och grunden i denna relation är inte ”tycka om” utan att ge perspektiv, och ett ökat medvetande i denna relationen. Denna grund är naturligtvis ömsesidig. Varför skulle vi annars ha en relation. Man kan inte bygga upp en relation på lögner.
Min kritiska inställning gör att jag inte är lättmanipulerad. Och jag är inte svag för smicker. Men det finns grupper i svenska samhället som anser att deras närvaro kräver extra uppmärksamhet, och detta är deras åsikt inte min.
Som aktivt kristen kommer jag inte för att du vill, utan för att du behöver mig.
Detta med mitt politiska basarbete anser inte jag att jag behöver berätta i ett inledande skede under mina resor i främmande land.
Likväl anser jag det mycket olämpligt med personangrepp tagna ur luften, och behöva försvara sig mot lögner, men tyvärr det finns grupper i samhället som anser att deras kulturella minoritetsstatus ger dem privilegier utanför lagens ramar. Och var kommer den uppfattningen ifrån.
Oktoberfesten i munchen anser jag vara en kulturell företeelse, som jag inte har tillträde till. Jag förstår den inte helt enkelt.
Alltås valde jag att vistas på centralstationen i väntan på morgontåget till paris. Och det var mycket folk på centralstationen, många äldre och många äldre kvinnor som spatserade runt på stationen och kontrollerade. Och vad såg de?
De såg sex män som lagade en ledning som var trasig, och tåget till ausburg en närliggande stad var inställt hela natten till ausburgsbornas förtvivlan. De ville he efter att ha deltagit i nattens kulturella fest. De hade ingen lust att gå runt och fråga efter hotellrum i ett fullbokat munchen.
Detta såg de. De såg också skräp, felparkerade taxibilar, nattöppna caféer och vad observerade de.
Fråga dem, du blir förvånad vad olika vi fokuserar saker.
Jag lever som en gift kvinna, och det skulle aldrig falla mig in att svika mina ideal.
