DSB emellan Bremen och Munich.
En resa på sex timmar. Genom det tyska bondelandskapet.
Vid påstigningen i Bremen fylldes tåget mer än fullt. Det är fredag, och jag hade väntat mig att fler skulle stanna kvar i Bremen för att delta i stadens freimarket. Ett årligt arrangemang, med nöjesfält och lokalbefolkningen säljer sina traditionella rätter med lokal anknytning.
Bremen är den mest anskrämliga stad jag sett i hela mitt liv. Den äldre bebyggelsen är överlastad och man anar skrytbyggen. Denna lokala tradition har den moderna arkitekturen anammat och staden är idag en plats för uppvisning av mycket för pengarna.
Tåget var överlastat, och de två platinablonderade extra tågvärdinnorna sprang med pappmuggar med kaffe. Detta sker av naturliga skäl inte i vanliga fall. Att den enskilda gästen tar ansvar för den egna kaffekoppen är naturligt om tåget kränger. Men tio koppar på en briska. Detta är oansvarigt.
I tågset 22 var båda toaletterna ur funktion. I vagnen finns små, riktigt små barn och det kan skapas en viss osäkerhet om man i tidig ålder tvingas vingla mellan vagnarna för att gå på toaletten.
Vid två tillfällen attackerades jag av tyskar som anser sig ha reserverat just den platsen.
Var har de fått den informationen.
De arbetstelefoner som personalen använder skall inte användas till privatsamtal, utan just till att påtala att toaletterna skall lagas. Mattan är mer än smutsig vilket leder till en allergisk reaktion med snuva. Jag kan inte gå på toaletten för att dörrarna är låsta.
Och dessa med blont hår som slår i gult balanserar tio koppar kaffe på en bricka i andra klass.
Tåget försenas mer och mer och man talar om för mig at signalerna rivs ner.
Som i sverige man river ner gamla ledningar för att komma åt kopparn. Som till största delen kommer från chile. Chile är en stor exportör av koppar, den åtråvärda kopparn, vilket skulle göra chile rikt idag om inte en felaktig politik lett till investeringar utomlands.
De är få arkitekter som anser sig behöva arbeta med dessa sk blodspengar. Det får outbildade arkiteketer och byggbolag de.
Kanske bremen har en stämpel av detta. Man vet ju inte säkert men anar,
Tågen försenas mer och mer. Mattorna blir smutsigare och smutsigare.
Varför skall man åka tåg när man kan åka buss.
Och var skall de sk blodspengarna investeras nästa gång. Vi tittar österut.
Vad hände med de misslyckade blonderingarna. De åkta av , togs ifrån telefonerna. Hur så.
Det är klart att det finns folk som kollar arbetstelefonerna. Min dator har jag också folk som kollar vilka som går in .
Och naturligtvis var min virkning borta, när jag kom fram. Ett gult och ett rött garnnystan och en virknål stulen ur kassen.
Jag blev så trött.
