Att tillhöra eu kan ha sina konsekvenser för framtiden. Arbetsmarknaden blir större och konkurrensen ökar.
Idag standardiseras utbildningen och man får anta att detta är ett led i en ökad rörlighet av arbetskraften.
För sveriges del kan det bli svårt att anpassa sig till det högre tempot och den kompetens som finns utomlands. Journalistiken är lite annorlunda utformad i t ex Frankrike, spanien och england. Den sk lokaltidningen är inte alls så betydelsefull om ens befintlig, utan man läser de stora drakarna. Detta ger läsaren en annan utgångspunkt i debatten.
Dessutom har de länder som drabbats av lågkonjunkturen självklart satsat på investeringar i humankapitalet/utbildning för att hålla hjulen i rörelse.
Och sverige har tagit en annan väg. Man prioriterar inte kompetens och adekvat utbildning utan ser till andra saker. Vi kan kalla det presentation.
Allmänbildning, utbildning och attityd är konkurrensmedel som arbetskraften har och detta borde man veta.
Det finns hos svensk arbetskraft ord som lojalitet med kamrater, att ta över och arbetsbyten, och dessa skulle ha något slags samband med utomeuropeiska kulturfenomen. Kulturell tradition inom triben, inom primärsektorn samt i en urbaniseringsvåg.
Dessa fenomen är helt främmande för svensk arbetarklass, och platsar inte inom vare sig tillverkningsindustrin eller tjänstesektorn.
Hotell och bank är känsliga sektorer och vilar i förtroende. Och här har arbetskraften en egen tolkning på fenomenet. Du skall inte vara för säker. Och nu förstår alla, svensk arbetskraft skall inte delta. Denna specifika inställning till sin egen person är inte förenligt med ett modernt lönearbete.
Outbildad, dålig omvärldsorientering samt en egen definition på arbetets innehåll, tjänstetillsättning och sockrat med diskriminering. Och här förväntas presenter och mutor. Och på detta blir svaret, glöm det. gå och lek prinsessa i din av socialen betalda två i förorten, städa och speja på grannarna. Du stör.
Arbetskraftens sammansättning.
Vi antar att sverige vill utbilda afrikanska kvinnor till brandmän. De är van vid höga temperaturer, har en respekt för vatten om de kommer från ett ökenområde samt är stabila och intelligenta. Vi antar att dessa afrikanska kvinnor kommer från sahara och är muslimer.
Klädedräkten kan modifieras, det är självklart att man har täckt hå i dessa situationer. Alla barnen. Vi har en lagstiftning som tillåter barnalstring. Men religionen har en underförstådd tolkning om att modern är i hemmet. Och hur agerar man nu. Skall tolkningen omdefinieras, eller skall arbetsmarknaden anställa männen fast det var kvinnorna som var lämpliga. Jag ser många fördelar med kvinnliga brandmän med utländsk bakgrund. Barnen kastar inte sten på kvinnor i förorten. Kvinnan måste hålla sig i fysiskt trim vilket ger positiva synergieffekter på omgivande kvinnor. täta graviditeter och en stor barnaskara gör att kvinnan offrar sin egen tid för att det krävs, helt enkelt.
Och varför skall vi acceptera detta?
Eller skall vi acceptera att vid en viss mängd barn stängs arbetsmarknaden?
Hur skall arbetskraften vara beskaffad för att möte den rörlighet inom eu. Språkliga kunskaper, men också en allmänbildning. Hur är t ex det franska samhället uppbyggt. Man kan titta på jämställdhet och man kan titta på miljöpolitiska beslut och hur detta realiseras i samhället. Att köra en slags machostil eller manschauvinism i Frankrike, belgien eller tyskland är inte att rekommendera. Mn Hr inte den traditionen.
Och man kan inte som här, att invandrare ger sig ut i förorten och succesivt bryter ner de svenska traditionerna och byter in sin egen tradition och gärna med en tvist. Kvinnan springer efter mannen. Och får benefits i den annars hårt hållna miljön om hon gör som mannen förväntas vilja ha det.
Bortsett från att detta är oförskämt och bristande respekt, är detta oförenligt med en modern arbetsmarknad. Och att konkurera om arbeten i den tron att jobben blir fler och manliga. Det fungerar inte så. Sverige kan aldrig backa från ett uppnått mål av jämställdhet. Man kan frånta kvinnor information, man kan anse att täta graviditeter är en kvinnlig egenskap, och man kan anse att kvinnans plats är bakom spisen. Och hela samhället skevar ur.
Att bygga ett samhälle på privilegiessystem. Frångå diskrimineringslagar, ingen diskriminering kan ske utifrån genus, att frångå en grundlag är kriminellt och man bortser från hela gruppen. Sverige lämnas vid sidan av arbetsmarknaden> europa.
Utbildning, journalistik har genom året givit sverige en bristfälliginformation på för låg nivå. Vilket försvagar svensk arbetskrafts position i europa.
När tysk och fransk bilindustri har möjlighet att titta över transportfordon ämnade för staden har SAAB lagt ner. Det är egentligen självklart att SAAB mycket väl skulle kunna delta i den konkurrensen. Små fordon för leveranser av dagligvaror. Denna åtgärd kan ses i ett rationaliseringsperspektiv i europeiskt perspektiv. Men inte i svenskt.
Sveige till hör europeiska gemenskapen. Man kan inte använda lokaltidningen som måttstock på världen. Eller mobilen, facebook.
Till detta kommer den svenska feminismen, som tolkats helt annorlunda än övriga västvärlden. Att bejaka sin kvinnlighet har formulerats som utseende och nerver.
Så är det inte utomlands. Frankrike arbetar enlig devisen ; min kropp, mitt beslut vilket innebär att man själv väljer hårfärg, frisyr, tjock eller smal samt om man vill ha barn eller inte. Arbeta eller studera. Man lever som gift, erkänner kärnfamiljen men är inte automatiskt hemmets härskare. Man kan ta en tillsägelse, accepterar inte kommentarer på gatan och accepterar definitivt inte att en svartsjuk karl skall kontrollera vad man gör, vem man träffar eller ekonomi. Utomlands vilar relationen i förtroende, inte i misstänksamhet.
Och här får sverige genom sitt ställningstagande svårt att konkurrera. Man klarar inte av att arbeta om man skall rapportera allting till en svartsjuk partner. Det fungerar inte.
Här får feminismen fel effekt, inte frigörande utan begränsande. Och det som man ansåg vara kvinnligt, blir bisarrt och genusneutralt. En gestalt utan egen vilja, utan charm och kvävd. Och att blanda in utomeuropeiska traditioner i denna feminism ger bara en dålig smak i munnen. Och sverige hamnar utanför debatten.
Bransch. Hotell. När de anställda börjar delegera arbetsuppgifter till kamrater och syftet är ett annat än att sälja en tjänst som stjärnorna på dörren utlovar.
När städerskan öppnar hotellrummet för obekanta så de kan titta på rummet. När städerskan ger sig rätten att prova kläder och säng tilsammans med sitt besök, då är syftet fel och man har inte förstått arbetsuppgiften. Och visst man har lojalitet med sina vänner som känner sig förorättade, men det naturliga vore att ta reda på fakta. Är det sant, och frågan är om man på arbetstid skall solidarisera med sin vän och svina ner hotellets rykte.
Arbetskraftens rörlighet kommer att ge nya behov, och det är naturligt att man tittar över hotell och andra former av inkvartering för att bemöta behovet av längre vistelse. Och naturligt i detta är att man har en familjs behov. Barn och vuxen. För en visstidsboende.
Hotellen får nu två typer av boende, turism och säsongsarbetskraft. Dessa grupper har olika behov och hur skal man som bransch agera för att möta en efterfrågan i framtiden.
Jag ser en vitalisering av hotellen. De fyrstjärniga klarar sig alltid, men mellanskiktet, familjehotellet eller det hotell som inte har en kedja som uppbackning. Personligen fördrar jag det lilla hotellet, personligare och mer nära ursprungsbefolkningen, men det är en smaksak. att inte vara för säker.
Vem avgör detta? Om man lägger ner hela branschen, för att en har en egen definition av lagen.
Stänga av hela turismströmmen för att en grupp har en egen definition av verkligheten. I båda dessa exempel är det ekonomiska sanktioner. Vidare har man politiska beslut, fysiskt våld att kontrollera och återföra en grupp inom brasnchen till ordningen för att kunna behålla verksamheten inom landet, eller företaget.
De multinationella företagen har visat vägen, och det är ingen outbildad, halvspråkig, gängtillhörighet arbetskraft som kommer ifråga i den makten. Det är bara att acceptera.
Kommunala tjänster har tidigare varit en reträtt, enklare att maska, men genom strukturomvandlingen konkurrerar arbetskraften som privata näringslivet. Resultatenheter och bolagiseringar, samt att man vidareutbildar sig på kvällstid, på fritid och med egna pengar. Vi har institutioner för detta. Kommunal vuxenutbildning, bildningsförbund och universitet. Detta är inga institutioner som finns där som dekoration utan är ett sätt för arbetskraften att skaffa sig den kompetens som framtiden kräver. Hur svårt kan det vara.
