Under mina år som invånare i Göteborg träffade jag en mängd människor av olika bakgrund. Och alla vet att situationen med miljöengagemang i göteborgsområdet är komplex. Alla miljöåtgärder får konsekvenser för arbetstillfällena.
Hamnen är ett exempel. Sjukvården är ett exempel och bostäder är ett exempel.
Under mina år som student på KomVux och universitetet fick jag mycket beröm och positiv kritik för mitt beslut att sätta mig i skolbänken vid vuxen ålder. Som kvinna.
Den yngre generationen hade då ett övertag med datorerna och fann det intressant att se hur en kvinna närmar sig en ny teknik.
Göteborg är av tradition inte en kvinnovänlig stad, men jag kände en generationsväxling i genustänkandet och att attityderna till kvinnlig självständighet kunde ändras.
Under våren och sommaren har jag naturligtvis läst en mängd dagstidningar och undrar om göteborg försöker köpa internationellt förtroende genom sina generösa festivaler och gratis arrangemang.
Efter den festival i hårdrockens tecken läser vi att publiken lämnade tält och sovsäckar kvar på platsen. Kanske ett tips till göteborgs socialförvaltning att de gäster med utomeuropeisk härkomst som inte vill bo på hotell under turistandet kan bo i ett övergivet tält. Eller man kan låna tält av stadsdelsförvaltningen och tälta i omkringliggande skog och mark.
Där man under primitiva former sköter sin personliga hygien i naturen och glömmer papperskorgen hemma.
Detta tycker göteborgs stadsdelar är lämplig verksamhet för barn under sitt sommarlov. Så fick de nu, hjälp av utomstående att fortsätta den verksamheten. Det gäller att överleva.
Att hindra en sjukskriven kvinna från att delta i undervisningen, med behörighet, genom att sätta en illegal invandrare i hennes lägenhet som kompensation, ses inte med blida ögon i ett internationellt perspektiv, man måste komma ihåg detta. Och det är frågan om göteborg kan reparera det anseendet. Jag har svårt att tro detta.
Göteborgs politik i utspel emellan invandrare och ensamstående kvinnor, de så kallade marginaliserade grupperna var ett totalt magplask som inte platsar i svensk offentlig sektor eller ens i svenskt beteende. Det var för mycket, är för mycket, och kommer alltid att vara för mycket.
Man kanske kan börja se över taken i bussterminaler och tågstationer. Det regnar in.
