Svensk turism är en handelsvara som säljs på en arbetsmarknad. Varken mer eller mindre.
Denna arbetsmarknad styr av regler och lagar som alla arbetsmarknader.
Svenska turistföreningen är en inarbetad institution i svensk turism, som har en specifik kundkrets.
I alla företagskulturer finns klausuler om att hänsyn skall tags till ursprungsbefolkningens tradition. Och det finns mänskliga rättigheter.
Ursprungsbefolkningen borde i detta perspektiv bli den traditionella vandrarhemsbesökaren som har sin egen packning och hyr ett rum och lagar sin egen mat och städar.
Svensk turistförening har alltså inte uppstått för att intellektuellt efterblivna malmöbor skall ha en gratissemester och låna nycklar och pröva den traditionella gästens tandborste eller vattenkokare. Gästens packning är privat. Detta är alltså en olaglig handling.
Om dessa intellektuellt efterblivna malmöbor har en fundering över gästernas hälsotillstånd är detta överflödigt. Det ingår inte i svensk turistförening att undersöka den saken.
Anständighet och mänskligheten säger dock att man frågar
Hur mår du?
Detta är inte samma sak som att använda gästens sängkläder, de är hyrda för personligt bruk, eller använda gästens hygienartiklar eller rota i resväskan. Detta säger inget om hälsotillståndet, och är också gästens privata angelägenhet.
Dessa människor skall inte vistas i en organiserad turistverksamhet. Man förväntas att klara av att förstå eller ta reda på skillnaden emellan ett daghem, en fritidsgård och ett vandrarhem.
Det moderna samhället kräver den distinktionen av sina medborgare.
Svensk turism omsätter stora summor varje år, och många har sitt levebröd på denna industri. Dessa människor arbetar inom en inarbetad organisation och har ingen som helst befogenhet att instruera människor om svensk lag och svensk turistlag.
Lika väl som den lokala befolkningen inte instruerar mig på turistorten utomlands.
Och när man besöker ett svenskt badhus eller simanläggning så är detta en inarbetad badkultur och man bör ta hänsyn till den ursprungliga besökarens kultur. Oavsett om det är Aquakul i malmö eller växjö simhall så finns det inarbetade regler för hur en besökare beter sig på ett svenskt badhus. Kan man inte förstå hur dessa regler och traditioner är uppbyggda utan skall ha egna privilegier bör man stanna hemma och utföra dessa privilegier i sitt eget badkar eller toalett. Det är logiskt. Och det är institutionens regler som gäller, inte kamratgruppens. Även om personalen har östeuropeiskt ursprung och pratar sämre svenska än vad som är brukligt på svensk arbetsmarknad. Malmös outbildade arbetarklass är en tragedi, isolerade från den allmänna debatten och totalt okunnig om miljöpolitiska beslut, svassar dessa varelser runt och är ett slags självutnämnda ordningsvakter, för vad. Moraliskt förfall eller mänsklig dumhet. Jag vet inte.
Är handelsvaran av sämre kvalitet, väljer gästen att avstå. Är turistsektorn av så dålig kvalitet att den inte kan säkerställa gästens privatliv eller säkerhet så försvinner den marknaden.
Det är de ekonomiska spelregler som gäller.
Marknaden sanerar sig själv. Och endast den livskraftigaste överlever.
Detta gäller bilindustri och det gäller turism.
Det är alltså sveriges turistförening STF son är huvudman för turistföreningens anläggningar och inte kamratgruppen från Möllevången i Malmö. Och detta är ganska enkelt att förstå.
Om man hävdar sitt hemlands privilegier eller att man har en slags självutnämnd barnvaktsroll kanske detta fungerar i katrineholmskuriren, men det fungerar inte i svensk turistbransch.
Är dessutom dessa privilegier av den art att de är påhittade är detta en lögn och blir till en förtroendekris.
Turism bygger på förtroende och finns inte denna egenskap så försvinner branschen.
Att vistas i det moderna samhället som sverige utgör innebär att man förväntas ha en kunskap om lagar och regler.
Jag läser med fördel franska tidningar, då den journalistiken är mer korrekt och mer allmänbildande än den lokala nyhetstidningen som sverige erbjuder. Det är en dålig produkt och jag abstår.
Och drar mig till minnes att en fransk journalist togs som gisslan i Colombia, och hölls fången i sex år. Hon har skrivit en bok om detta.
En Colombiansk knarkkartell ansåg att hon var för nyfiken, för farlig. Hon fritogs av amerikansk militär.
Detta är ett privilegiesystem inte en reglerad verksamhet.
Det finns inga lagar eller regler som styr gisslan. Det är ett brott.
Stalkning är ett brott i sverige. Systematisk förföljelse. Och tror man att dessa privilegier att följa efter en turist är lagligt, så har man fel. Tror man att man i egenskap av malmöbo kan kolla upp turistens förehavande bör man skaffa sig en utbildning i svenska språket.
Nyköping i Södermanland är föremål för diverse undersökningar i uppsatsarbetena på universitetet.
Ekonomi och turism har detta som val av område för sina uppsatser. Detta beror på att turismen i annorlunda än i övriga sverige. Man har infiltrerat invånarnas privilegier i turismen. Detta kallas på svenska, man är högfärdig och beter sig arrogant och överlägset. Halvdumma människor utan begrepp om verkligheten sätter sig på höga hästar för att raljera i kamratgruppen. Man har inget annat att prat om. En tragedi belyst i ett vetenskapligt sammanhang.
När man frågar mig om sverige som turistland, så rekommenderar jag norge. Trevligare människor och renare hamnar, anläggningar och vackra naturupplevelser.
Och man får ha sin tandborste ifred.
