Jag har ingen större erfarenhet av spanien, det måste jag säga. Jag var tre dagar i Port bau i sommaren 2011, och har rest i andalusien.
Och nu skulle jag besöka en badort med öken inslag.
Den erfarenhet jag har av turistort är svenska västkusten, baltikums hela österjökust samt hela östeuropas medelhavskust. Och jag anser att jag är något av expert. Frankrikes biscayabukt är också besökt.
Nu är det inte säsong.
Men i baltikum så har man sina vita sandstränder och där sker väl det mesta. Men man har även konstmuseer med inhemska konstnärer. Satsar mycket på att visa upp lokalt hantverk, och konsthantverk både i utställningshallar och affärer. Och det nationella uttrycket gör att man som turist finner en karaktär på landet, förutom lokala maträtter och lokala alkoholhaltiga drycker. Lettland har mycket musik, konserter och spelningar. Alla musik, folkmusik pop och rock, kyrkomusik. Och detta är lättillgängligt.
Man har skulpturparker med inhemska konstnärer som ger parken en särprägel.
Här i ökenbadorten mojacar, har man påbörjat en contemporarypark som innehåller ökenväxter och man arbetar med stenar. Och detta är enbart påbörjat och kommer bli en succe för alla som är trädgårdsintresserade. Fick man sedan ta del av den moderna spanska konsten och hantverket så skulle semestern bli innehållsrikare.
Visst jag förstår idéen med relaxing och sola på stranden och resturanger, slippa diska och så. Men jag tror nog att turisten både inhemsk och utländsk skulle få inspiration av de spanska kulturarbetarna, inom skulptur, musik, konst osv.
Arkitekturen i byggnader är stilren och håller en spansk tradition vid liv. Restauranger och barer kanske inte alltid håller samma stilrena karaktär, men ännu har man inte nått den kroatiska nivån. Där man vältrar sig ur den hyrda solstolen i baden baden format och tar tio steg till resturangstolen för att betälla en lokal fiskrätt. Man skall helst sitta ända nere vid strandkanten och inmundiga denna läckerhet och helst med bar överkropp och solhatt.
Servitörerna i kroatien är ett härdat släkte, magra och nervöst rökande arbetar de metodiskt och effektivt. De är beundransvärda.
Samma sak i montenegro. Underbar mat serverad i vattenbrynet. En het sommardag kan besökaren se rätt märklig ut. man har semester, vill slappna av. Släppa slips och kavaj och låta kilona öka i takt med tiden. Och arbetar på en solbränna.
Turisten.
Men uppe i Slovenien och i Baltikum sitter man på glasverandor och äter. Och kanske har man tagit på sig skjortan eller klänningen. Oftast i alla fall.
Och så har man ju sina slott. Som man renoverar och är stolt över. Längs medelhavsstäderna har man sina borgar. Städerna ligger innanför muren och det är smala gränder i byggnader i kalksten och affärer. Och kyrkan i mitten. Kanske var det romarna som byggde dessa. Jag vet inte. Men de finns överallt längs kusten och är intressanta ur flera aspekter.
Nu har jag inte varit i de stora badorterna malaga, magaluff, alicante. Men här i öknen skulle man tjäna på att visa upp sina ökenväxter.
Det är svårt att förstå hur bussarna fungerar. Det finns autobus urbano som kör i en slinga runt i byn och ner på stranden. Och det klarar man av. Men interurbano trafiken är lite knepigare, att förstå. Det finns flera bussbolag och de stannar i byn eller nere på stranden. Här måste man kunna spanska och ha god tid på sig. Det vill jag lova.
Men de flesta är bilburna. Och ett nöje är att köra på vägen längs stranden med bilen och se om det händer något.
Här i öknen har det regnat i två dagar. Det är ovanligt, men det händer.
Och jag hade målat upp jorderosioner. Alla röd jord flyger i moln ner i havet och kvar blir kala karga klippor.
Och lokalbefolkningen bär drivved på ryggen för att kunna göra upp eld. Och fåren har ätit upp gräset för långt så rötterna på gräset bränns sönder i solen.
Men så var det inte. .de hade rinnande vatten. Jag trodde man skulle hämta sitt eget vatten ur en handgrävd brunn i en plastdunk och bära hem på huvudet. Men det behövdes inte.
Man kanske ska uppdatera skolans ökenprogram. Det finns olika sorters öknar.
I en stad, tabernas arbetar man med solpaneler, och i almeria med växthus och dammar. Det händer grejer i en öken minnsann.
Och nu regnade det.
Här i mojacar har man en symbol indalo som är hämtad från en grottmålning i trakten. Väldigt vacker. Och denna symbol följer en genoms stadens promenader. Men inga tshirts. Jag skulle gärna ha tyger med denna symbol på inköpte i en lokal butik. Men som sagt nu är dt inte säsong. Det är mycket turister sommartid. Kanske mest spanska turister.
Sen har vi en grupp latinamerikanska invånare och de sätter sin prägel på turismen. Familjärt möter man upp på hotellet, mitt i middagen. Man är hemtam. Man har gärna sina barn där eller en sambo som man uppfostrar i en spansk högljudd stil på arbetstid. Man är fam,iljär och gör som man brukar eller brukade i mexiko eller argentina. Europa eller hemma spelar ingen roll man är som man är, oförbätterlig och har sin kultur.
Det är inte europeiskt, och personligen blir jag illa berörd när man kommer in på ett europeiskt hotell och hamnar mitt en latinamerikansk familj, eller middag. Och man skämtar och man har egna ord och skojigt och käck. Det är för personligt för min del. Jag är i europa. Om jag vill se latinamerikanskt familjeliv så besöker jag inte ett spanskt turisthotell. Jag är inte bekväm i detta.
Arbete är arbete och fritid är för familj eller vänner. Det är min åsikt.
Men solen skiner. Stranden är hel och ren. Man kan promenera i bergen och luften är hög och klar. Det är en känsla att vara i en öken. Det måste jag säga. Nu är jag vid havet så det är lite tillvänjning. Men man förstår hur det fungerar.
